Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:3097

Bo Arvidson och Sven Eric Lorentzon
Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)

I regeringens proposition 1984/85:166 sägs: ”Vi bör även i fortsättningen i
vårt land ha en fredstida jordbruksproduktion som i stort motsvarar den
inhemska konsumtionen.” På de flesta områden är livsmedelsproduktionen i
dag större än konsumtionen. Kostnaderna för att avsätta överskotten pressar
jordbrukets lönsamhet mycket hårt. Det skapar svåra problem för den
enskilde jordbrukaren, och inkomstmålet kan i de flesta fall inte uppnås. Den
nuvarande situationen är också till skada för framtidstron i näringen.

Produktionsförutsättningar

Svenskt jordbruk hör till de bästa i världen. Produktionsförutsättningarna
är i allmänhet goda. Klimatet ger oss speciella förutsättningar, bl. a. är
behovet av kemiska bekämpningsåtgärder mindre än i många andra länder.
Kunniga jordbrukare och anställda har lyckats att väl ta till vara de angivna
förutsättningarna. Mycket få människor svarar för vårt lands primärproduktion.
Produktivitetsutvecklingen har varit mycket hög under senare år. I
vidareförädling och livsmedelshandel är betydligt fler människor sysselsatta
än i jordbruket. Skulle jordbrukarna drastiskt minska produktionen och
anpassa den till den inhemska konsumtionen skulle det innebära att många
människor snabbt skulle friställas i hela livsmedelskedjan. Förutom problemen
med sysselsättningen innebär det en kapitalförstöring.

Ansvaret för överskotten

Jordbruket skall enligt propositionen liksom hittills bära kostnaderna för
överskotten av animalier. När det gäller spannmålsöverskotten föreslås att
samhället bör ta ett delansvar. Det sägs också att: ”Det bör i första hand
ankomma på jordbruket att aktivt arbeta för att anpassningsåtgärderna på
vegetabilieområdet leder till att samhällets delansvar i finansieringen av
överskottsproduktionen kan upphöra.”

Åkerarealens utnyttjande

Åkerarealen är enligt vår uppfattning en värdefull resurs, som vi alla bör
vara rädda om. Även om inte hela den nuvarande åkerarealen behövs för den
egna konsumtionen i fredstid bör man fortsätta att bruka all åker som är
odlingsvärd. Sett i ett globalt perspektiv och på litet längre sikt kan det

Mot. 1984/85:3097

knappast vara försvarbart att plantera skog på åker som går att odla.
Utvecklingen inom livsmedelsförsörjningen kan också medföra att jordbruksprodukternas
relativa prisutveckling långsiktigt förbättras genom ökad
efterfrågan på världsmarknaden.

Ansvarsfördelning

o Hur skall då överskottsarealen utnyttjas?

o Hur skall vi få fram de olika alternativ som är nödvändiga?

o På vilka områden kan och bör samhället medverka för att lösa dagens

svårigheter?

o Jordbruksnäringen själv, som har huvudansvaret, vad kan den uträtta?
o Näringslivet i övrigt, t. ex. industrin, har den intresse av jordbrukets
råvaror till nya produkter?

Enligt vår uppfattning har samhället ett ansvar och bör på olika sätt
medverka till lösningar. Det kan ske genom åtgärder inom jordbruksprisregleringen,
delansvar för spannmålsöverskottet, satsning på utbildning, forskning
och rådgivning, ekonomiska stimulanser m. m.

Jordbruksnäringen som helhet måste ha huvudansvaret för överskottssituationen.

Samhället varken kan eller bör styra livsmedelsproduktionen.

Förslag till åtgärder

Spannmålsodlingen bör i ökad omfattning inriktas på specialprodukter av
hög kvalitet, lämpliga för export, t. ex. maltkorn, grynhavre och vete med
hög proteinhalt. Prissättningen bör stimulera kvalitetsproduktion.

När det gäller proteinfoder säger jordbruksministern i propositionen att
produktionen av detta foder bör öka. ”Frågan bör därför ägnas större
uppmärksamhet inom ramen för jordbruksprisregleringen och i rådgivningen
till jordbruket.” Vi anser att man också bör inrikta utvecklingen av nya
sorter mot större odlingssäkerhet. Inom växtförädlingen måste proteingrödorna
prioriteras.

En intressant försöksverksamhet med odling av energigrödor på jordbruksmark
bedrivs i samarbete mellan hushållningssällskapen i Malmöhus,
Hallands och Östergötlands län, Sockerbolaget-Hilleshög och Supra. Den nu
avslutade försöksperioden på tre år har bekostats av Nämnden för energiproduktionsforskning.
Genom ekonomiskt stöd från statens energiverk kan
försöksverksamheten fortsätta ytterligare tre år. Projektet Energiskog vid
lantbruksuniversitetet har startat en kortare kurs i energiskogsodling för i
första hand odlare. Detta är exempel på två positiva initiativ att arbeta vidare
med. I Lidköping har jordbruksnäringen tillsammans med Alfa Laval startat
en försöksanläggning för etanolproduktion med vete som råvara. För att
närmare studera förutsättningarna för såväl etanolproduktion som för odling

Mot. 1984/85:3097

av energigrödor har regeringen tillsatt en utredning. Det är enligt vår
uppfattning angeläget att forsknings- och försöksverksamheten inom detta
område kan fortsätta och bilda underlag till ett framtida beslut. Beredskapsoch
miljöaspekterna bör beaktas i utredningsarbetet.

Livsmedelsforskningen har stor betydelse för utvecklingen inom livsmedelssektorn.
Det kan gälla livsmedlens kvalitet och framtagning av nya
produkter som därmed kan påverka avsättningsmöjligheterna såväl inom
som utom landet. Det samarbete som äger rum inom detta område mellan
Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och Alnarp, universiteten och
sjukhusen i Uppsala och Lund samt olika företag inom livsmedels- och
läkemedelssektorerna är mycket positivt. Olika jordbruksråvaror kan därmed
finna nya användningsområden.

I detta sammanhang vill vi gärna anknyta till de möjligheter som finns på
trädgårdssektorns område att utnyttja åkermark för produktion av grönsaker,
bär och frukt. En ökad konsumtion av inhemska produkter är både
önskvärd och nyttig ur hälsosynpunkt. I samarbete med företag inom
livsmedelsindustrin finns nu inrättad en adjungerad professur i trädgårdsväxternas
biokemi och näringsfysiologi vid Alnarp. Samarbete sker här även
med forskarbyn Ideon i Lund. Detta är ett bra exempel på hur forskning kan
organiseras i samverkan mellan stat och näringsliv. Staten svarar för
basresurserna för forskningen.

Riksdagen beslöt nyligen att öka anslaget till livsmedelsforskningen. Inför
kommande övervägande är det angeläget att betona livsmedelsforskningens
betydelse för utvecklingen inom livsmedelssektorn.

I sitt yttrande över livsmedelskommitténs betänkande säger Sveriges
lantbruksuniversitet att det är ”sannolikt att jordbrukets råvaror på sikt kan
utnyttjas inom energi och industriella områden i en omfattning som
väsentligt skulle kunna förbättra avsättningsmöjligheterna. Internationella
bedömningar ger vid handen att biomassa genom biotekniska, fytokemiska
och biokemiska metoder kan komma att ge framtidsindustrier av betydelse
för ekonomisk utveckling och sysselsättning.” Enligt vår uppfattning bör
resurserna i jordbruket inte betraktas som ett problem utan som en möjlighet
till utveckling. Vi anser det viktigt att de utvecklingsmöjligheter som SLU
här pekar på kan utvecklas till konkreta projekt. Det bör ske i samarbete med
bl. a. STU och näringslivet.

Den enskilde jordbrukarens kunnighet och intresse att vidta förändringar
av produktionen måste stimuleras. Det gäller inom såväl animalie- som
vegetabilieproduktionen. Inom all utbildning och rådgivning måste man söka
nå fram till åtgärder som kan ge lönsammare produktion och livsmedel av
hög kvalitet till konsumenterna. Genom en ännu bättre livsmedelskvalitet
skapas möjligheter till ökad konsumtion. Då samhället i huvudsak svarar för
utbildning och rådgivning måste olika skolor, lantbruksnämnder m.fl.
medverka aktivt i påbörjat förändrings- och utvecklingsarbete inom livsmedelsproduktionen.
Rådgivningsverksamhet rörande prövning av alternativa

Mot. 1984/85:3097

grödor bör stimuleras. Man bör också ägna stor uppmärksamhet åt möjligheterna
till användning av jordbruksråvaror i industriell produktion.

Framtidsutsikter

På sikt har svenskt jordbruk goda framtidsutsikter. Det är dock nödvändigt
att man tar till vara de möjligheter som finns även i dagens svårigheter.
Vi har i vår motion velat peka på några områden där vi tror att det finns
möjligheter. Lösningen på jordbrukets nuvarande överskottsproblem finns
knappast i en enkel och stor produkt, snarare är det de många små som
tillsammans kan ge jordbruket bättre lönsamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående

1. spannmålsproduktionens inriktning på högkvalitativa specialprodukter,

2. utveckling av proteingrödor,

3. forsknings- och försöksverksamhet kring energigrödor,

4. livsmedelsforskningens betydelse för kvalitet, utveckling och avsättning,

5. utnyttjandet av jordbrukets råvaror inom industriella områden,

6. utbildningens och rådgivningens medverkan för att stimulera
kvalitetsproduktion och prövning av alternativa grödor.

Stockholm den 15 april 1985

BO ARVIDSON (m)

SVEN ERIC LORENTZON (m)