Motion

Mot. 1984/85

3094-3098

1984/85:3094

Lars Werner m. fl.

Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)

Jordbruket i norra Sverige

I jordbrukspolitiken ingår sedan lång tid ett av regionalpolitiska skäl
betingat statligt stöd till jordbruket i norra Sverige. Även i livsmedelskommitténs
betänkande rådde enighet om det angelägna i att behålla jordbruket i
norra Sverige i ungefär nuvarande omfattning. När betänkandet remissbehandlades
underströk många instanser hur nödvändigt ett stöd till Norrlandsjordbruket
var. Bl. a. anförs det viktiga i att åtgärder vidtas för att nuvarande
obalans i den regionala basproduktionen inte förstärks ytterligare. Det sägs
också att utvecklingen inom livsmedels- och förädlingsindustrin mot ökande
koncentration och förläggning till Syd- och Mellansverige måste hejdas.
Dessa synpunkter framförs utifrån regionala beredskapsmotiv.

Nu finns det emellertid även andra starka skäl för ett kraftigt stöd till
Norrlandsjordbruket. I Norrlandslänens glesbygder där alternativa sysselsättningstillfällen
saknas blir arbetstillfällena i jordbruket till stor del en
förutsättning för näringslivet i övrigt. Den lönsamhetskris som har drabbat
jordbruksnäringen i Norrland måste också ses som mycket allvarlig. Lantbruksnämnden
i Norrbottens län anför bl. a. följande:

Lönsamhetsutvecklingen i jordbruket under 80-talet har varit mycket
negativ. Särskilt jordbruk som gjort större investeringar från senaste hälften
av 1970-talet har i stor utsträckning fått ekonomiska svårigheter till följd av
räntehöjningar och annan fördyring av kostnader samtidigt som producentpriset
på mjölk, bl. a. till följd av en viss överproduktion i riket och
förlustbringande export, blivit pressat.

Våra beräkningar för ett typföretag om 26 kor visar att sedan 1978 har
överskottet från själva jordbruksdriften försämrats med 75 000-90 000
kronor mätt i dagens penningvärde.

Till detta skall nu också läggas att jordbruket i norra Sverige inte kommer
att undgå att beröras av förändringar i den jordbrukspolitik som gäller för
hela landet. När det nu åter är aktuellt att vidta åtgärder för att minska
produktionen av i första hand animalieprodukter, visar bl. a. den minskning
av jordbrukets produktionsresurser som skedde under 1960-talet att detta
drabbade de svagaste jordbruksbygderna hårdast och därför fick långtgående
konsekvenser för norra Sverige. Kraftfulla åtgärder måste nu vidtas för att
skydda jordbruket i norra Sverige.

I propositionen anförs nu: ”Jordbruksproduktionen i norra Sverige bör
bibehållas i ungefär nuvarande omfattning. Stödet till jordbruket i norra
Sverige bör liksom hittills utgå i form av prisstöd och rationaliseringsstöd.”

1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 3094-3098

Mot. 1984/85:3094

2

Skälen för departementschefens förslag är: ”Med hänsyn till jordbrukets
stora betydelse för befolkning, sysselsättning, service, miljö m.m. i norra
Sverige finns det anledning att även fortsättningsvis behålla ett regionalpolitisk
motiverat stöd för näringen i denna del av landet. Detta är betydelsefullt
även från försörjningssynpunkt.”

Vi kan instämma i de här allmänna uttalandena till fromma för Norrlandsjordbruket,
men vi nödgas konstatera att de konkreta förslag som framläggs
inte kommer att vara till fyllest för att ens bibehålla den nuvarande
omfattningen av jordbruksproduktionen. Vi kommer därför i det följande att
föreslå ytterligare insatser som vi anser vara behövliga för att den uppställda
målsättningen, som det råder stor enighet om, skall kunna uppnås. För vår
del vill vi också framhålla att vi delar den uppfattningen som framförts från
regionalt håll att målet bör vara att ytterligare öka jordbruksproduktionen i
norra Sverige.

Prisstödet

Syftet med prisstödet till jordbruket i norra Sverige är att kompensera
jordbruket för de högre produktionskostnader som råder i denna del av
landet. För det första måste därför riksdagen klart uttala att detta stöd årligen
räknas upp fullt ut enligt utvecklingen av PM-index. Nu måste prisstödet,
utöver kostnadsutvecklingen, även baseras på produktionsutvecklingen för
att därigenom trygga en oförändrad produktionsvolym. Gjorda beräkningar
visar att nyinvesteringar blir möjliga först när resultatet i mjölkproduktionen
kan förbättras motsvarande ca 30 öre/kg mjölk. Nu har prisstödet icke
räknats upp alla år och i full utsträckning och därför finns en eftersläpning att
hämta in.

Utifrån den enighet som råder om att behålla Norrlandsjordbruket och
mot bakgrund av den lönsamhetskris som där råder, vill vi denna gång föreslå
en rejäl uppräkning av detta stöd. Vi föreslår att stödet uppräknas med 80
milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

Förra året beslöt riksdagen att prisstödet inkl. dess höjning skulle ske över
budgetmedel. Nu föreslås i propositionen att finansieringen av det ökade
prisstödet till norra Sverige bör ske genom minskning av vissa budgetmedel
som anslagits till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Det
innebär att medel som i dag används för andra ändamål i prisregleringen,
vilka sägs inte i propositionen, skall finansiera höjningen. Detta innebär,
liksom fallet var förra året, att regeringen åter försöker övervältra kostnaderna
för höjningarna av pristilläggen i norra Sverige på konsumenterna eller på
jordbruksnäringen. I slutändan leder detta till ytterligare matprishöjningar
och med en orättvis matskatt ovanpå. Vi kan självfallet inte acceptera den nu
föreslagna finansieringen. Vi står fast vid att detta är ett regionalpolitisk!
stöd, vilket skall betalas över budget. Vad vi här har anfört om prisstödet i
norra Sverige och dess finansiering bör regeringen ges till känna.

Mot. 1984/85:3094

3

Rationaliseringsstödet

Departementschefen anmäler i propositionen att rationaliseringsstödet till
jordbruket i norra Sverige skall ses över, även så de frågor som rör
investeringar i markanläggningar och huvudavlopp.

För det första vill vi framhålla det angelägna i att den aviserade översynen
görs mycket snabbt. En stor andel av jordbrukarna i Norrlandslänen närmar
sig pensionsåldern, vilket gör att de som tänker etablera sig som jordbrukare
har ett starkt intresse av vilka regler som kommer att gälla i framtiden.

Nu finns ett mycket stort behov av markförbättringar i Norrlandslänen.
Under de senaste åren har stora omfördelningar skett inom ramen för bidrag
till jordbrukets rationalisering. Tidigare dominerade bidrag till djurstallar
medan bidragsmedlen för närvarande går till markanläggningar och byggnadskompletteringar
bland företag som tidigare fått stöd samt ett och annat
djurstall i anslutning till dispensärenden. Byggnadskompletteringar syftar till
att på kort sikt sänka pruduktionskostnaderna. medan markinvesteringar på
litet längre sikt verksamt kommer att bidra till en höjning av avkastningsnivån
i växtodlingen.

Från budgetåret 1984/85 sänktes den totala ramen för bidrag till jordbrukets
rationalisering från 50 milj. kr. till 40 milj. kr. Förslaget i propositionen
för 1985/86 är oförändrad, 40 milj. kr. För närvarande kan inte lantbruksnämnderna
möta behovet av bidragsmedel och det gäller särskilt i Västerbottens
och Norrbottens län, där investeringarna i markanläggningar är
omfattande. Det betyder att angelägna investeringar för att sänka produktionskostnaderna
och därmed säkra en så effektiv produktion som möjligt
inte kan stödjas.

Vi anser därför att anslaget bör uppräknas till sin tidigare nivå. Anslaget
bör därför uppräknas med 10 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Tvåprissystemet

Om ett tvåprissystem för mjölk införs måste Norrlandsjordbruket undantas
från detta. Vi ser detta som ett oåterkalleligt villkor om vi skall behålla
Norrlandsjordbruket.

Vi vill här föreslå att om inte näringen själv medverkar till att Norrlandsjordbruket
undantas från tvåprissystemet, måste staten ta ansvaret för detta.
Regeringen bör därför följa denna fråga med uppmärksamhet och i enlighet
med vad som här anförs vidta de erforderliga åtgärderna.

Utöver vad som i propositionen berörs om Norrlandsjordbruket vill vi
aktualisera några frågor som också är av betydelse för jordbruket och
livsmedelspolitiken i norr.

Jordbruket i norra Sverige arbetar under yttre betingelser i form av långa
avstånd, kort odlingssäsong och begränsat grödval som försätter norra
Sverige i ett sämre konkurrensläge gentemot södra Sverige. Traditionella

Mot. 1984/85:3094

4

effektivitetsmått, där ekologiska aspekter och livsmedelskvalitetshänsyn
tonas ner, skärper ytterligare detta konkurrensförhållande. Sett från ekologisk
synpunkt utgör jordbruket i norra Sverige en tillgång genom att sol och
kyla på ett verksamt sätt bidrar till att jämförelsevis små insatser av kemiska
bekämpningsmedel krävs.

För att fullt ut kunna nyttiggöra sig dessa odlingsmässiga fördelar fordras
att jordbruket har tillgång till välhävdad mark, till för norrländska förhållanden
anpassad odlingsteknik och till djurstallar som alltid erbjuder en god
inomhusmiljö trots den under vissa perioder kärva utomhusmiljön etc. Även
från livsmedelskvalitetssynpunkt är en välavvägd närings- och vattenbalans i
jorden, en välutformad odlingsteknik och goda djurstallsmiljöer av största
vikt. Lantbruksnämnden i Västerbotten har sedan länge påtalat behovet av
en utbyggd agrar forsknings- och försöksverksamhet på såväl byggnads-,
mekaniserings- som växtodlingsområdet utifrån de specifika förhållanden
som råder inom norrländska jordbruk.

Med detta som bakgrund anser vi att ökade resurser måste tillföras
lantbruksuniversitetets avdelning på Röbäcksdalen i Umeå. Vilka resurser
som behövs och hur detta skall ske bör bli föremål för en snabb översyn. Det
bör ankomma på regeringen att ta initiativ i denna fråga.

Vad som inte heller har berörts i propositionen är stödet till sortprovning
som utgått inom ramen för prisstödet till norra Sverige. Vi utgår ifrån att
detta stöd bibehålls och att beloppet räknas upp.

En fråga som också har stor betydelse för Norrlandsjordbruket är hur läget
utvecklas i fråga om slakterier och mejerier. Norrlands slakteriförening
utreder nu frågan om att lägga ned något eller några av de slakterier som
föreningen har.

När det gäller mejerierna och då främst tankhämtningen är läget också
oroande. På grund av de stora avstånden aviseras skärpta krav när det gäller
mängden mjölk, som skall hämtas vid jordbruken. Detta innebär ett hot mot
de små jordbruken i Norrlands inland.

Vi anser att denna fråga måste följas med uppmärksamhet. Vi vill här
föreslå att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer vidtar
nödvändiga åtgärder för att inte jordbruk slås ut på grund av att förädlingsföretag
läggs ned eller att transporter upphör.

Som inledningsvis nämnts råder stor enighet om att Norrlandsjordbruket
skall bibehållas bl. a. av regionala och sysselsättningsskäl. Ett annat tungt
vägande skäl är även beredskapsskälet. Detta gör enligt vår mening att det
bör övervägas om inte en del av kostnaderna för prisstödet till norra Sverige
bör betalas från till försvaret anvisade medel. Vi vill därför föreslå att
regeringen noga överväger frågan om en delfinansiering över försvarets
budget.

Mot. 1984/85:3094

5

Hemställan

Under hänvisning till det anförda föreslås

1.att riksdagen med ändring i proposition 1984/85:166 beslutar att
prisstödet till jordbruket i norra Sverige skall beräknas till
80 000 000 kr. utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prisstödets finansiering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sägs om rationaliseringsstödet till jordbruket i norra
Sverige,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sägs om tvåprissystemet på mjölk,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sägs om ökning av resurserna till lantbruksuniversitetets
avdelning i Röbäcksdalen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sägs om slakteri- och mejeriverksamheten i norra
Sverige.

Stockholm den 12 april 1985
LARS WERNER (vpk)

PAUL LESTANDER (vpk) JOHN ANDERSSON (vpk)

BERTIL MÅBRINK (vpk) SVEN HENRICSSON (vpk)

BJÖRN SAMUELSON (vpk) LARS-OVE HAGBERG (vpk)

1 * Riksdagen 1984185.3 sami. Nr3094-3098