Motion
1984/85:3090
Per-Ola Eriksson m. fl.
Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)
Jordbruket utgör en mycket viktig del av näringslivet i norra Sverige. Det
är därför angeläget att staten på ett aktivt sätt medverkar till att jordbruksproduktionen
kan behållas på minst nuvarande nivå. Det s. k. Norrlandsstödet
är därvidlag ett mycket viktigt instrument.
Principer för uppräkning av Norrlandsstödet
Syftet med prisstödet till jordbruket i norra Sverige är att kompensera
jordbruket för de högre produktionskostnader som råder i denna del av
landet. För att inte förutsättningarna för jordbruksproduktion i norra
Sverige skall försämras i förhållande till övriga landet fordras att prisstödet
räknas upp regelbundet i takt med kostnadsökningarna.
I regeringens proposition 1984/85:166 föreslås att prisstödet skall räknas
upp den 1 juli 1985 i enlighet med LMK:s förslag. Däremot anges inte om
stödet skall justeras i framtiden eller vilka principer som skall ligga till grund
för sådana eventuella justeringar.
För jordbrukarna och övriga som är beroende av jordbruksproduktionen i
norra Sverige är det mycket angeläget att få klarlagt vilka villkor som
kommer att gälla för produktionen på längre sikt. En av de väsentliga
faktorerna i detta sammanhang är vilka principer som skall ligga till grund för
eventuella förändringar av prisstödet i framtiden. Om inte Norrlandstilläggen
årligen justeras för det högre kostnadsläget i denna del av landet,
kommer jordbruket i norra Sverige att hamna i en ekonomisk strykklass.
Klara besked om principerna för de framtida förändringarna av prisstödet är
en förutsättning för de långsiktiga satsningar som behövs för att bibehålla i
stort sett nuvarande produktion i denna del av landet. Det är därför
angeläget att riksdagen vid detta tillfälle lägger fast att Norrlandsstödet i
fortsättningen skall justeras årligen utifrån kostnadsutvecklingen.
Norrlandsstödets finansiering
I propositionen anges att finansieringen av det ökade prisstödet till norra
Sverige bör ske genom minskning av vissa budgetmedel som anslagits till
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Det innebär att medel som i
dag används för andra ändamål i prisregleringen - mjölksubventioner,
införselavgiftsmedel eller medel för låginkomstsatsningar - skall tas i anspråk
för ändamålet. Det innebär i sin tur att uppräkningen av Norrlandsstödet
1 Riksdagen 1984/85.3 sami. Nr 3090-3093
Mot. 1984/85
3090-3093
Mot. 1984/85:3090
2
skulle finansieras genom en omfördelning av medel som används för andra
ändamål. I praktiken innebär detta att regeringen åter försöker övervältra
ansvaret för höjningarna av pristilläggen i norra Sverige på konsumenterna
eller på jordbrukarna i övriga landet.
Så sent som förra året avvisade riksdagen ett liknande förslag. Riksdagen
betonade då att stödet till jordbruket i norra Sverige är ett regionalpolitisk!
stöd. Riksdagen avvisade vid detta tillfälle också regeringens förslag att
använda medel inom prisregleringens ram och markerade att särskilda
budgetmedel skulle tillföras för den då aktuella uppräkningen.
Regeringens förslag innebär att man återkommer med förslag om en
sammanblandning av det regionalpolitisk! motiverade stödet till jordbruket i
norra Sverige med jordbruksprisregleringen. En sådan sammanblandning
strider mot de principer som hittills gällt för Norrlandsstödet och även mot de
principer som gäller för andra regionalpolitiska stöd.
Det är vår bestämda uppfattning att prisstödet till jordbruket i norra
Sverige även fortsättningsvis skall betraktas som regionalpolitisk! stöd och
helt finansieras av staten via särskilda budgetmedel.
Behov och insatser för att bibehålla produktionen i norra Sverige
Såväl Norrlandskommittén (Ds Jo 1982:7), glesbygdsdelegationen (Ds I
1984:20) som livsmedelskommittén (SOU 1984:86) har betonat Norrlandsjordbrukets
betydelse för beredskapen, sysselsättningen, miljön m. m. Ett
livskraftigt jordbruk i norra Sverige är av avgörande betydelse för möjligheterna
att upprätthålla ett aktivt näringsliv och en fullgod samhällsservice i
stora delar av Norrland. Jordbruket har således en stor regionalpolitisk
betydelse.
Jordbruket i norra Sverige omfattas av den jordbrukspolitik som gäller för
hela landet. Norra Sverige kan därför inte undgå att beröras av förändringar i
jordbrukspolitiken och de generella förändringar som i övrigt berör jordbrukets
villkor.
Den historiska utvecklingen visar bl. a. att den minskning av jordbrukets
produktionsresurser som skedde under 1960-talet drabbade de svagaste
jordbruksbygderna hårdast och fick långtgående konsekvenser för norra
Sverige.
Jordbruket står nu åter inför en situation där det är aktuellt att vidta
åtgärder för att minska produktionen av i första hand animalieprodukter.
Mot denna bakgrund vill vi erinra om att såväl Norrlandskommittén som
LMK har framhållit att en jordbruksproduktion av nuvarande omfattning
bör bibehållas i norra Sverige.
Det nuvarande prisstödet syftar till att kompensera skillnaderna i produktionskostnader
mellan mellersta och norra Sverige. En generell lönsamhetspress
inom jordbruket kommer därför att drabba norra Sverige minst lika
hårt som produktionen i övriga landet.
Mot. 1984/85:3090
3
Den ekonomiska situationen för jordbrukarna inom stödområdet har
under de senaste åren försämrats på grund av att prisstödet inte har
uppräknats i takt med kostnadsökningarna. Härtill kommer att den föreslagna
uppräkningen av prisstödet som baseras på LMK:s förslag innebär en
urholkning i stödet i förhållande till de kostnadsskillnader som Norrlandskommittén
konstaterat föreligger mellan mellersta och norra Sverige.
Det kan konstateras att den begränsade uppräkning av Norrlandsstödet
som regeringen nu föreslår inte räcker till för att göra det möjligt att bibehålla
produktionen i denna del av landet. Lönsamhetssituationen är i dag särskilt
pressad i norra Sverige. Detta har påtalats i en särskild skrivelse från
landshövdingarna i de fyra nordligaste länen till regeringen. Vidare kan
noteras att produktionen redan börjat minska i stora delar av stödområdet.
Antalet mjölkkor har under de allra senaste åren minskat betydligt kraftigare
i nordligaste Sverige än i resten av landet. Vid bedömningen av den framtida
produktionsutvecklingen måste man också beakta att en stor del av
jordbrukarna i området är i närheten av pensionsåldern.
Om inte lönsamhetssituationen förbättras kommer det inte att vara möjligt
att bibehålla produktionen när nuvarande brukare pensioneras. Härtill
kommer att det föreligger ett stort uppdämt behov av nya investeringar i
jordbruket, bl. a. vid de företag som under de senaste årtiondena byggts upp
med hjälp av särskilt rationaliseringsstöd. Utan lönsamhetsförbättring kan
sådana investeringar liksom erforderliga markförbättringsåtgärder inte komma
till stånd. Mot bakgrund av den nuvarande situationen för jordbruket i
norra Sverige och att animalieproduktionen i landet skall minskas kommer
detta att leda till en kraftig minskning av jordbruket i norra Sverige om inte
särskilda åtgärder vidtas för att förbättra lönsamheten.
Det kan också tilläggas att en ytterligare utglesning av jordbruket i norra
Sverige kommer att medföra stora svårigheter att upprätthålla erforderlig
service till de kvarvarande företagen. Även kostnaderna för uppsamling och
förädling kommer att öka om jordbruket utglesas och produktionsvolymen
minskar. Detta leder i sin tur till en ytterligare försämring av avräkningspriserna
och därmed lönsamheten.
Det bör vidare noteras att jordbruket i många fall drivs i kombination med
andra sysselsättningar. Ett bortfall av jordbruksdelen i dessa kombinationer
kommer i många fall att leda till att sysselsättningen i de övriga delarna av
sysselsättningskombinationen inte kan tillvaratas. En minskad jordbruksproduktion
kommer således att ge effekter även för andra delar av det redan
bräckliga näringslivet i övre Norrland.
Av ovanstående framgår att skall jordbruksproduktionen i norra Sverige
kunna bibehållas måste prisstödet förstärkas. Därför föreslår vi att stödet
räknas upp med 80 milj. kr. utöver det belopp som föreslagits i propositionen.
Mot. 1984/85:3090
4
Rationaliseringsstödet
Regeringen föreslår i propositionen att rationaliseringsstödet till jordbruket
i norra Sverige skall utredas ytterligare. Frågan har tidigare behandlats av
den parlamentariskt tillsatta Norrlandskommittén som enhälligt föreslog
förändringar i nuvarande stöd. LMK anslöt sig också till Norrlandskommitténs
förslag. Mot denna bakgrund är det förvånande att regeringen inte nu
lägger fram något förslag utan skjuter på frågan ytterligare. Det bör särskilt
noteras att det föreligger ett uppdämt investeringsbehov i jordbruket i norra
Sverige, bl. a. vad gäller dikning, vilket också påtalats av lantbruksstyrelsen.
Mot denna bakgrund är det angeläget att den aviserade utredningen
genomförs mycket skyndsamt. Detta bör ges regeringen till känna.
Även förhållandet att en stor del av brukarna närmar sig pensionsåldern
gör det angeläget att det klargörs vilka regler som kommer att gälla för dem
som tänker etablera sig som jordbrukare inom den närmaste framtiden.
Sortprovning m. m.
Växtodlingen utgör grunden för animalieproduktionen i norra Sverige.
Om inte växtordlingen i detta område förbättras i samma takt som i övriga
delar av landet kommer skillnaderna i produktionskostnaderna mellan norra
och mellersta Sverige att öka kraftigt. Det är därför angeläget att samhället
avsätter tillräckliga resurser för växtförädling och sortprovning inom området.
Det bör tilläggas att för den norrländska växtodlingen är odlingssäkerhet
en mycket viktig egenskap. En liten förbättring i detta avseende kan snabbt
ge god ekonomisk utdelning.
De speciella odlingsbetingelserna i norra Sverige innebär inte enbart
nackdelar. Det finns också vissa fördelar såsom att växtsjukdomar, skadeinsekter
och parasiter förekommer i mindre omfattning än i områden med
varmare klimat. Med relativt måttligt ökade insatser inom forskning och
växtförädling bör det vara möjligt att ta till vara de specifika fördelar som
finns. Det är därför angeläget att samhället avsätter tillräckliga resurser för
detta ändamål. Exporten av utsädespotatis till bl. a. Sydamerika är ett
exempel där sådana fördelar tagits till vara.
För närvarande utgår visst stöd till sortprovning inom ramen för prisstödet
till norra Sverige. Detta stöd har inte berörts i propositionen. Mot bakgrund
av vad som anförts ovan är det angeläget att detta stöd bibehålls och att
beloppet räknas upp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige
för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag på 432 milj. kr.,
Mot. 1984/85:3090
5
2. att riksdagen beslutar att finansieringen av prisstödet i sin helhet
skall ske via särskilda budgetmedel,
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om rationaliseringsstödet,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om stöd till sortprovning m. m.
Stockholm den 12 april 1985
P.O. ERIKSSON (c)
NILS G. ÅSLING (c)
GUNNAR BJÖRK (c)
BÖRJE HÖRNLUND (c)
SVEN-ERIK NORDIN (c)
i Gävle