4

Motion

1984/85:3061

Einar Larsson m. fl.
Kemikaliekontroll (prop. 1984/85:118)

Hushållning och varsamhet

Hela vår omgivning består av kemiska ämnen: naturliga eller framställda
av människan, nödvändiga eller ersättbara. De finns i t. ex. färger,
tvättmedel, läkemedel och i vår dagliga mat och sprids därmed till människa
och miljö.

Enligt centerpartiets uppfattning måste det vara en grundläggande
målsättning i naturresurs- och miljöpolitiken att minska användningen av
riskabla kemikalier samt att åstadkomma en trygg hantering av övriga. På det
sättet skapas en grund för en bättre hushållning med knappa resurser
samtidigt som den negativa påverkan på människa och miljö minskar. Vi
anser att detta angreppssätt och denna målsättning saknas i propositionen.
Det räcker inte med att ensidigt inrikta sig på kontroll av kemikalier. Man
måste samtidigt bygga upp en strategi och en ”medelsarsenal” som syftar just
till att åstadkomma en minskning av i första hand kemikalier med negativa
sidoeffekter. Det finns från denna utgångspunkt anledning att kritisera
s-förslagen. Vad som saknas är en strategi om hur samhället, dess olika
kontroll- och tillsynsmyndigheter m. fl. skall skaffa sig en nödvändig
överblick och fullgod kunskap om kemikaliefloran inom landet, så att den
statliga produktkontrollen blir effektiv och verkningsfull. Likaså saknas en
strategi och modell för produktregistrets fortsatta uppbyggnad och verksamhet.
Viktiga miljöpolitiska åtgärder kommer därför att försenas. Arbetet
med att identifiera och åtgärda de problem som härrör från och som kan
uppkomma av den stora användningen av olika kemikalier i Sverige kommer
att i praktiken avbrytas eller försenas. Våra förutsättningar att handha
dagens och möta framtida problem inom kemikalieområdet blir onödigt
dåliga. Problemen i dagens och även i framtidens kemikaliesamhälle finns
enligt vår mening bland alla de kemiska produkter som redan i dag finns på
den svenska marknaden och de existerande (gamla) kemiska ämnen som i
olika kombinationer ingår i dessa produkter. Åtgärder och insatser inom
detta område bör främst prioriteras.

Myndigheten

Kontroll och tillsyn av kemiska ämnen och produkter, som av olika
tillverkare och importörer förs ut på den svenska marknaden, är en mycket

Mot. 1984/85:3061

5

omfattande verksamhet. Denna kemikaliekontroll berör, griper över eller
överlappar olika myndigheters verksamhetsområden. Vi anser det viktigt att
samordna resurserna så att kemikaliekontrollverksamheten får en självständig
och fristående organisation.

Vi är därför positiva till att en ny fristående kemikaliemyndighet, benämnd
kemikalieinspektionen, inrättas men anser att regeringens modell behöver
kompletteras och modifieras på några avgörande punkter.

Enligt regeringsförslaget skall kemikalieinspektionen den 1 januari 1986
ersätta nuvarande produktkontrollnämnd, men inspektionen får också andra
uppgifter.

Med tanke på att de mycket komplexa och omfattande arbetsuppgifter
som nuvarande produktkontrollnämnd/produktkontrollbyrå har kommer att
utökas med de nya arbetsuppgifter som föreslås i regeringsförslaget, blir den
nya kemikaliemyndigheten enligt vår mening alldeles för resurssvag, både
personellt och i andra avseenden. Huvuddelen av nytillskottet av resurser
torde åtgå för verksledning, övriga centrala ledningsfunktioner, planering,
budgetering, juridiska frågor, personalfrågor och administration vid kemikalieinspektionen.
Regeringens förslag riskerar härmed bli en ouppfylld
önskelista. Vi finner att regeringens organisationsförslag mer har karaktär av
ett namnbyte av nuvarande produktkontrollnämnd/produktkontrollbyrå
samt personbyten i myndighetens styrelse än en erforderlig kraftsamling av
resurser till en förbättrad kemikaliekontroll.

Regeringens organisationsmodell behöver kompletteras i en mer decentraliserad
inriktning. Det räcker enligt vår uppfattning inte med att skapa en
ny central kemikaliemyndighet med djupgående kompetens.

Decentraliserad organisation

Vi anser att den centrala kemikaliemyndigheten måste kompletteras med
kvalificerade och kompetenta handläggare på regional nivå - kemikalieinspektörer.
Vi föreslår att ett nät med sådana inspektörer byggs upp på ett
liknande sätt och i huvudsak med samma geografiska uppdelning som
yrkesinspektionsdistrikten har i dag.

Det är en fördel även att få en sådan nära kontakt med den kommunala/
regionala verksamheten. På det sättet markeras också inspektörernas roll
som kontaktlänk och rådgivare inom kemikalieområdet. Samtidigt markeras
en fristående ställning från såväl yrkesinspektionen som den tillståndsgivande
länsmyndigheten. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
med denna inriktning.

Det är ute i det ”dagliga livet” som de olika kemiska produkterna används.
Konsumenter/användare skall lätt kunna få tillgång till korrekt och
användbar information om olika kemiska produkter och om kemiska ämnen,
som ingår i någon produkt. Det är av yttersta vikt att kunskap och
information om kemikalierna i samhället och reglerna för deras hantering

Mot. 1984/85:3061

6

verkligen når ut till den lokala/regionala nivån i hela landet. Ett stort antal
kommuner har efterlyst bättre förutsättningar på det lokala planet för en
kompetent handläggning av kemikaliefrågor och konkret samarbete och
informationsutbyte mellan kommunens kemikaliemyndighet och den centrala
kemikaliemyndigheten. Det är också angeläget att det på den lokala och
regionala nivån går att åstadkomma en samverkan mellan kontrollmyndigheterna
å ena sidan och näringslivet å den andra. Vi är övertygade om att den
decentraliserade modell som vi här har redovisat är ett nödvändigt
komplement till den centrala kemikalieinspektionen. En god och effektiv
kemikaliekontroll på alla nivåer ger bättre effekt än regeringens modell med
centralt placerade ”kemikaliepoliser”.

Styrelsen

När det gäller sammansättningen av kemikalieinspektionens styrelse är
förslaget i regeringens kemikalieproposition oprecist.

Vi anser att kemikalieinspektionens styrelse bör vara fullt ut politiskt
sammansatt och representera riksdagen, landstingen och kommunerna.
Styrelsens ordförande bör vara helt fristående från kemikalieinspektionen.
Näringsliv och organisationer bör ges inflytande genom adjungering eller
som sakkunniga i styrelsen.

Utvärdering av verksamheten

Vi anser att en utvärdering av kemikalieinspektionens verksamhet bör ske
efter fem år, för att studera hur myndigheten har klarat sin viktiga uppgift att
få till stånd en bättre kontroll av skadliga kemikalier.

Lokalisering

Kemikalieinspektionen är en ny verksamhet som därför i enlighet med
tidigare riksdagsbeslut bör lokaliseras utanför Stockholmsområdet. Mot
denna bakgrund bör en lokalisering till Örebro län övervägas, med tanke på
verksamheten vid SAKAB-anläggningen i Norrtorp.

Toxikologiskt råd

I regeringens kemikalieproposition föreslås inrättande av ett toxikologiskt
råd, vilket vi välkomnar. Dock finner vi att de föreslagna arbetsuppgifterna
för rådet är mycket allmänna och diffusa. Det toxikologiska rådet måste ges
preciserade och konkreta arbetsuppgifter så att rådet ej enbart blir en
diskussionsklubb på ”hög nivå”.

Vi föreslår nedan några konkreta uppgifter som rådet bör utföra. Rådet
bör genom stickprov kontrollera att myndigheternas, andra organisationers

Mot. 1984/85:3061

7

liksom näringslivets riskanalyser, riskbedömningar och riskvärderingar av
kemiska ämnen och kemiska produkter har acceptabel hög standard och
saklighet. En av toxikologiska rådets viktigaste uppgifter måste vara att
prioritera de existerande (gamla) kemiska ämnen eller ämnesgrupper som
det ur svensk synpunkt är mest angeläget att få undersökta, testade och
utvärderade.

Vi har tidigare redovisat att det föreligger stora brister i fråga om
toxikologisk kunskap inom hela kemikalieområdet. En framsynt kemikaliepolitik
ställer särskilda krav på forsknings- och utvecklingsarbete i detta
avseende. Det är angeläget att den toxikologiska bedömningen kan ske av
forsknings- och utvecklingsenheter, som är fristående från kemikaliemyndigheterna.
Det blir sedan kemikalieinspektionens uppgift att göra en
självständig utvärdering av toxikologidata för något kemiskt ämne eller
någon kemisk produkt.

Tox-info

Enligt regeringsförslaget skall den toxikologiska informationsservicen
(Tox-info) vid KIBIC, som hittills varit verksam i två år, läggas ned och
personalen flyttas över till kemikalieinspektionen och där ges nya arbetsuppgifter
inom informationsserviceområdet. Några skäl till nedläggningen
anges ej, och kemikommissionens eventuella utvärdering av verksamheten
vid Tox-info efter så kort tid som två år kan ifrågasättas. Vi förordar därför
att Tox-info med nuvarande verksamhet i form av hänvisningsservice,
sammanställnings- och utvärderingsservice samt frågeservice bör bibehållas.
Behovet av nuvarande service till företag, organisationer, etc. är tydligen
enligt vad ett flertal remissinstanser anfört mycket stort. Vi hänvisar i detta
avseende till bl. a. socialstyrelsens remissutlåtande.

Produktregistret

Regeringen tar i propositionen ej ställning till frågan om en fortsatt
utbyggnad av produktregistret. Regeringen anger dock att produktregistret
skall vidmakthållas och utvecklas till ett allmänt produktregister. Vad som
menas med ett allmänt produktregister är ej specifierat. Man anger dock att
ett system för förhandsgranskning av nya kemiska ämnen bör införas.
Utformningen och omfattningen av ett sådant system är oklar, liksom frågan
om denna utformning innebär att en egen ”blå-gul” lista över ”gamla”
kemiska ämnen först måste skapas. Beslut angående dessa tre vitala faktorer
samt tidpunkt för införande av detta system skjuts upp på obestämd tid.

1 dagsläget innehåller produktregistret fullständiga sammansättningsuppgifter
för ca 12 000 kemiska produkter, som ett resultat av registrets andra
uppbyggnadsetapp. Med fullständiga sammansättningsuppgifter inom etapp
2 menas att för varje kemisk produkt anger den svenska tillverkaren eller

Mot. 1984/85:3061

8

importören samtliga ämnen med namn och halt som avsiktligt ingår i
produkten samt halten av samtliga i produkten oavsiktliga ingående
ämnen.

Vi anser att alla de åtgärder som nu föreslås skall utformas så att målet, ett
fullständigt produktregister, på sikt kan uppnås. Vi bedömer ett fullständigt
produktregister som oundgängligen nödvändigt för att möta dagens och
framtidens problem på kemikalieområdet.

Ett fristående produktregister

Vi anser att det är nödvändigt att produktregistret har en självständig och
fristående ställning gentemot kemikalieinspektionen, eftersom registret har
andra uppgifter än att bara vara kunskapsbank åt kemikalieinspektionen.
Produktregistret skall stå till förfogande och ge informationshjälp till ett
flertal centrala, regionala eller lokala myndigheter som t. ex. arbetarskyddsstyrelsen,
livsmedelsverket, naturvårdsverket, giftinformationscentralen,
länsstyrelser, miljö- och hälsoskyddsnämnder, osv. Utlämnande av information
från registret skall naturligtvis ske enligt gällande sekretessregler genom
en prövning vid varje utlämningstillfälle och enligt de övriga regler som
regeringen fastställer för myndighet som har egen terminalanknytning till
registret.

Vi är övertygade om att registret blir lättare att bygga upp och lättare kan
behålla sin integritet, om det utformas som en verksamhet fristående från men
med goda samverkanskanaler med - kemikalieinspektionen.

Finansieringen

För att snabbt åstadkomma ett fullständigt produktregister som i stort sett
täcker hela det anmälningspliktiga produktsortimentet, förordar vi att en
produktavgift på förslagsvis 1 000 kr. per år debiteras varje anmäld produkt
som företaget i fråga anmodats att deklarera. Avgiften skall tas ut intill dess
företaget inlämnat fullständiga och accepterade uppgifter för produkten. För
de produkter för vilka det har lämnats fullständiga uppgifter reduceras
kostnaden till enbart en expeditionsavgift.

Det finns ej anledning att basera produktavgiftens storlek på produktvolym,
faroklass, etc. För de flesta anmälningsskyldiga företag torde det för
majoriteten av produkterna bli aktuellt att enbart inleverera den låga
expeditionsavgiften per produkt och år.

Vi anser att en sådan differentierad avgift skulle påskynda uppbyggandet
av ett fullständigt produktregister, samtidigt som kvaliteten i kontrollen
prioriteras framför kvantiteten. Det är ett system som också bättre skulle
vara anpassat till småföretagens möjligheter. När det gäller finansiering av
kemikaliekontrollens myndighetsutövning bör denna finansieras med statliga
budgetmedel.

Mot. 1984/85:3061

9

Lagen om kemiska produkter

Den som saluför en hälso- eller miljöfarlig vara är skyldig att känna till de
risker som kan vara förknippade med varan och dess hantering, i enlighet
med lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Regeringen föreslår nu en ny
lagstiftning som emellertid på flera punkter riskerar att bli en försvagning av
nu gällande lag.

Lagen bör omfatta tillverkning, import och hantering av kemiska ämnen
och beredningar, kemiska produkter samt varor som innehåller eller har
behandlats med en sådan produkt. Skadan från dessa skall har orsakats av de
kemiska egenskaperna för att vara tillämplig.

Substitutionsprincipen bör gälla, dvs. miljöfarliga ämnen och produkter
skall, där så är ekonomiskt och tekniskt möjligt, ersättas av mindre farliga
ämnen.

Det bör åligga tillverkaren, importören eller den som saluför en kemisk
produkt att ansvara för bevisföringen. Tillverkare eller importör bör utan
anmaning rapportera sådana rön som har betydelse för bedömningen av
produkten från miljö- och hälsoskyddssynpunkt som kan antas vara okända
för myndigheten. Importör eller tillverkare bör också kunna ange hur
avfallet på ett säkert sätt skall omhändertas.

Riksdagen bör mot denna bakgrund avslå regeringens förslag till lag om
kemiska produkter, och regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
nytt förslag.

Regeringen nämner i lagrådsremissen att spridning av bekämpningsmedel
från luften över annan mark än skogsmark i princip bör förbjudas.
Regeringen återkommer inte till detta i propositionen. Vi anser därför att
riksdagen bör ta ställning till frågan och föreslår att flygbesprutning i princip
bör förbjudas.

Ansvarsförsäkring för kemikalier

Den statliga kontrollapparaten och de statliga registren kan göras aldrig så
bra. De räcker emellertid inte för att nå de övergripande målsättningarna.
Enligt vår uppfattning bör den statliga produktkontrollverksamheten
kompletteras med ett särskilt obligatoriskt försäkringssystem. Med ett
sådant kan man åstadkomma just en minskning av mängden farliga eller
osäkra kemikalier. Vidare får man en bättre kontroll av de produkter som
säljs och används samt bättre ersättningsmöjligheter för dem som drabbas av
de kemiska produkternas negativa effekter.

Genom att erlägga en ”försäkringspremie” i relation till produkternas
bedömda egenskaper, riskpotential, m. m. skapas resurser för en trygghetsfond
ur vilken ersättning kan utbetalas till tredje part i syfte att ersätta skador
som en kemisk produkt har bedömts ha åstadkommit. Denna trygghetsfond
skall dessutom finansiera visst självständigt toxikologiskt forsknings- och

Mot. 1984/85:3061

10

utvecklingsarbete, vilket som nämnts är oundgängligen nödvändigt för hög
kvalitet i den framtida kemikaliepolitiken.

En kemikalieförsäkring/fond skulle vara ett verksamt instrument för en
tryggare kemikalieanvändning, som i allt större utsträckning blir baserad på
noggrann kännedom om en produkts kemiska och toxikologiska egenskaper.
Tillverkarens/importörens ansvar kvarstår enligt gällande lagstiftning, men
kemikalieförsäkringen garanterar en viss sanering och ger samtidigt "tredje
man” garanterad ersättning, ifall skada ändå skulle inträffa.

Sammanfattningsvis skulle ett system med en obligatorisk ansvarsförsäkring
för kemikalier åstadkomma en minskning av mängden farliga eller
osäkra kemikalier, en bättre kontroll av de produkter som säljs och används
samt bättre ersättningsmöjligheter för den som drabbas av de kemiska
produkternas negativa effekter. Regeringen bör mot denna bakgrund snarast
tillsätta en utredning om kemikalieförsäkring.

Miljöfarligt avfall

I propositionen tar regeringen upp insamling av batterier, men nöjer sig
med att konstatera att det är en fråga för branschen att svara för medel och
metoder för att minska utsläppen av miljöfarliga ämnen i batterier.

Spridning av tungmetaller utgör ett särskilt problem i sophanteringen.
Kvicksilver och kadmium sprids i naturen eller blir till utsläpp i luften vid
sopförbränning. Genom insamling av batterier vid försäljningsställena skulle
problemen till stor del kunna undvikas. En förutsättning för att insamling
skall vara framgångsrik är att ett pantsystem införs. Regeringen bör, mot
bakgrund av riksdagens tidigare ställningstagande och av att naturvårdsverket
förelagt regeringen ett handlingsprogram för bättre hantering av
miljöfarliga batterier, snarast återkomma till riksdagen med förslag till
åtgärder.

Vi föreslår att riksdagen nu fattar ett principbeslut om att ett pantsystem
för insamling av miljöfarliga batterier skall inrättas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om resurser, styrelse och organisation
av kemikalieinspektionen,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om uppbyggnad av en decentraliserad organisation,

3. att riksdagen beslutar att en utvärdering skall göras av
kemikalieinspektionens verksamhet efter fem år,

Mot. 1984/85:3061

11

4. att riksdagen beslutar att kemikalieinspektionen skall lokaliseras
till Örebro län i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att ett toxikologiskt råd bör inrättas i
enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om upprättande av ett fristående
produktregister,

7. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om finansiering av kemikalieinspektionens och
produktkontrollens verksamhet,

8. att riksdagen beslutar att den toxikologiska informationsservicen
skall bibehållas intakt,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av toxikologiskt forsknings- och
utvecklingsarbete,

10. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen återkommer
till riksdagen med nytt förslag till lag om kemiska produkter i
enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att flygbesprutning i princip förbjuds i
enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning snarast
tillsätts om inrättande av ansvarsförsäkring för kemikalier,

13. att riksdagen beslutar att ett pantsystem för insamling av
miljöfarliga batterier skall inrättas,

14. att riksdagen i övrigt som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen.

Stockholm den 15 april 1985

EINAR LARSSON (c)

ANDERS DAHLGREN (c)
KERSTIN ANDERSSON (c)
STINA GUSTAVSSON (c)

LENNART BRUNANDER (c)
BERTIL JONASSON (c)
INGEMAR HALLENIUS (c)