Mot. 1984/85

3045-3047

Motion

1984/85:3045

Rolf Clarkson m. fl.

Vissa körkortsfrågor (prop. 1984/85:137)

Bakgrund

Antalet motorcyklar har ökat kraftigt sedan slutet av 1970-talet. Ökningen
avser huvudsakligen tunga motorcyklar med en slagvolym över 125
kubikcentimeter. Dessa har under 1980-talet ökat med drygt 300 %, från ca
25 000 till ca 80 000. Antalet lätta motorcyklar är oförändrat ca 25 000.

I takt med att antalet motorcyklar har ökat mycket kraftigt har också
antalet olyckor med motorcyklar inblandade stigit. År 1979 dödades eller
skadades enligt polisrapporter drygt 1 000 motorcyklister. 1984 var motsvarande
siffra 1 800, dvs. 80 % högre.

Att antalet olyckor ökat beror främst på ökningen av antalet motorcyklar i
trafiken. Tar man hänsyn till detta faktum och i stället ställer antalet olyckor i
relation till antalet motorcyklar, är utvecklingen betydligt gynnsammare.
Detta belyses av följande figur. Den visar antalet skador och omkomna
motorcyklister per 1 000 motorcyklar i trafik.

Antal skadade
och omkomna
motorcyklister 30
per 1 000 mc
i trafik 30/6

10

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I I

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984

Källa: Sveriges Motorcyklisters centralorganisation.

1 Riksdagen 1984/85. .? sami. Nr 8045-5047

Mot. 1984/85:3045

2

Även om antalet olyckor per tusen motorcyklar sjunkit är olycksutvecklingen
oroande. Risken för att en motorcyklist dödas eller skadas i trafiken är
enligt vissa undersökningar i genomsnitt tio gånger större än för en bilförare i
samma ålder.

Vidtagna åtgärder

För att minska antalet motorcykelolyckor och förbättra motorcyklisternas
säkerhet har motorcykel- och tillbehörsfabrikanter, motortidningar, motororganisationer,
myndigheter m. fl. vidtagit en rad åtgärder. Bland dessa kan
nämnas följande:

- Motorcyklarnas synlighet i trafiken och deras konstruktion har förbättrats.

- Motorcyklisternas personliga utrustning och användningen av denna har
förbättrats.

- Motororganisationers m. fl. vidareutbildning av mc-förarna har ökat bl. a.
genom de s. k. Guldhjälmskurserna.

- Bättre grundutbildning och strängare körkortsprov.

Vi har ännu inte sett hela effekten av de samlade åtgärder som vidtagits för
att minska antalet motorcykelolyckor och antalet skador i samband med
dessa. Trots detta är det redan i dag möjligt att konstatera, att åtgärderna gett
gott resultat. Dessa bör därför vidareutvecklas och finslipas.

De problem som uppstod när antalet motorcyklar för några år sedan
dramatiskt ökade kommer med stor sannolikhet att reduceras under de
närmaste åren. Många trafikanter var i början av 1980-talet, av naturliga
skäl, ovana att möta motorcyklar i trafiken. Detta försvårade ett naturligt
samspel i trafiken mellan framför allt bilister och mc-förare. Motorcyklar är i
dag ett naturligt inslag i trafiken.

Det finns dessutom en tendens till att antalet motorcyklar nu håller på att
stagnera. Om denna tendens består kommer vi med stor sannolikhet att få
fler erfarna mc-förare.

Samtidigt får vi färre debuterande mc-förare. Dessa kommer dessutom att
genomgå en bättre utbildning och hårdare förarprov än vad som var fallet för
bara några år sedan.

Förslaget om extra körkort för tung motorcykel

Bland de olika metoder för att minska antalet motorcykelolyckor som
aktualiserats är bl. a. särskilt körkort för tung motorcykel. Riksdagen har
dock flera gånger ställt sig avvisande till motionsförslag om särskilt körkort
för tung motorcykel.

Skälen till avslagen har varit flera, bl. a. det faktum att det ej visats att
införandet av ett sådant körkort skulle resultera i färre mc-olyckor och
lindrigare skador.

Mot. 1984/85:3045

3

Undersökningar visar t. ex. att antalet olyckor i stor utsträckning sker vid
byte från en mc till en annan och ej nödvändigtvis vid byte från en lätt till en
tung mc.

Någon entydig undersökning om lätta resp. tunga motorcyklars köregenskaper
existerar ej heller, vilket försvagar kravet på ett särskilt körkort för
tung mc. Spännvidden inom den tunga klassen motorcyklar är också stor,
vilket resulterar i att det är svårt att få genomföra adekvat utbildning av
förare för tung mc.

Nyligen genomförda undersökningar över de 65 dödsolyckor som inträffade
med mc 1984 visar att vid drygt 50 % av dessa olyckor fordonsföraren

- var misstänkt för alkoholpåverkan

- saknade mc-kort

- hade erhållit varning eller tidigare fått körkortet indraget

- körde ett fordon som ej var inregistrerat eller var utlandsregistrerat.

Införandet av ett särskilt körkort för tung motorcykel skulle mot denna
bakgrund ej nå så stor del av de förare som förorsakar de allvarligaste
olyckorna. Den nu föreliggande propositionen, liksom tidigare motioner,
har ej påvisat att ett särskilt körkort skulle få en positiv effekt på antalet
mc-olyckor. Enligt vår uppfattning har kravet på ett särskilt körkort för tung
motorcykel under senare år fått allt mindre aktualitet. Detta har skett genom
att en rad åtgärder, som vi delvis redovisat i denna motion, börjat
genomföras. Det finns därför skäl att anta att antalet mc-olyckor kan komma
att utvecklas i gynnsam riktning. Riksdagen bör därför ännu en gång avslå
förslaget om ett särskilt körkort för tung motorcykel. Detta bör ges
regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen avslår proposition 1984/85:137 angående införandet
av ett särskilt förarprov för tung motorcykel.

Stockholm den 9 april 1985
ROLF CLARKSON (m)

PER STENMARCK (m) GÖREL BOHLIN (m)

GÖRAN RIEGNELL (m) INGRID HEMMINGSSON (m)

PER-RICHARD MOLÉN (m) KARL BJÖRZÉN (m)

SIRI HÄGGMARK (m) TORE NILSSON (m)