Motion
1984/85:3028
Einar Larsson m. fl.
Lag om foder (prop. 1984/85:149)
En kontinuerlig användning av kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande
syfte oroar både konsumenter, producenter och myndigheter. Centerpartiet
föreslog därför i en motion till riksdagen 1984/85 att tillståndet för att
andvända kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande syfte i foder skulle dras in
fr. o. m. den 1 januari 1985.
Centerpartiet noterar med tillfredsställelse att regeringen i propositionen
om lag om foder nu tagit fasta på kritiken även om alltför lång tid förflutit
sedan vi väckte frågan. Vi vill här göra riksdagen uppmärksam på ytterligare
några aspekter på lagens utformning och tillämpning.
Regeringens proposition om ny lag om foder innehåller moment som
ställer höga krav på tillämpningsföreskrifternas utformning. I många fall
krävs utredning och omfattande dokumentation, varför övergångsbestämmelser
är nödvändiga innan lagen i sin helhet träder i kraft.
Enligt lagen får antibiotika och kemoterapeutika endast tillföras foder för
att förebygga, bota eller lindra sjukdom eller sjukdomssymtom i enlighet
med vår motion och LRF:s framställningar till jordbruksnämnden och
jordbruksdepartementet.
Lagen omfattar foder och fodertillsatser, där fodertillsatser måste vara
godkända för att få användas. Definitionen av fodertillsats är svår att
fastställa. Det går inte att jämställa livsmedelslagens berikningsmedel med
fodertillsats, då man i animalieproduktionen ofta arbetar med helfoder som
skall tillfredsställa djurens hela näringsbehov, medan man inom livsmedelsområdet
hanterar enskilda livsmedel som kombineras till en fullvärdig kost.
Det är angeläget att man gör en rimlig gränsdragning mellan foder och
fodertillsats, så att man inte får en ohanterlig procedur vid godkännandet av
fodertillsatser som onödigt fördyrar foderhanteringen. Godkännandet bör
också kunna gälla generellt och inte kräva särskild dokumentation på varje
beredning av t. ex. vitaminer, aminosyror och spårelement.
För att fastställa gränsvärden för innehåll av främmande ämnen i foder
krävs ett omfattande utredningsarbete, där i många fall kunskap saknas om
vilken nivå som är skadlig för djuren eller påverkar livsmedlens kvalitet. Som
exempel kan nämnas innehållet av mikroorganismer i foder. Man bör i
förekommande fall utforma föreskrifterna som rekommendationer.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, lantbruksstyrelsen kan
ställa villkor på hanteringen av foder med kemoterapeutika. Lantbruksstyrelsen
bör från fall till fall avgöra vilka villkor som bör uppställas.
I lagens specialmotivering anförs att ”k—kemoterapeutika som ingår i
1 Riksdagen 1984185. 3 sami Nr 3028-3029
Mot. 1984/85
3028-3029
Mot. 1984/85:3028
2
foder sorn blandas utomlands, inte kömer att bli underkastad socialstyrelsens
kontroll.” I stället föreslås att 5 § i lagen blir tillämplig. Det är angeläget att
samma tillämpning av lagen sker oberoende av var inblandningen sker. Vi
förutsätter därför att samma regler kommer att tillämpas vid tolkning av 5 §
som de generella regler som skall tillämpas i enlighet med 4 §, dvs. förbud
mot inblandning av kemoterapeutika i foder.
Regeringen avvisar i propositionen kravet på förbud av importerat kött
från djur som utfordrats med kemoterapeutika i tillväxtsyfte. Vi anser att
konsumenternas skydd måste tryggas oberoende av var köttet kommer ifrån
och föreslår därför att importerat kött inte skall undantas från förbudet.
Genom att förbud mot inblandning av antibiotika och kemoterapeutika i
foder i tillväxtbefrämjande syfte nu blir lag tillmötesgår man konsumenternas
krav på ökad trygghet i fråga om risken för resistens mot nödvändiga
läkemedel. Därmed har Sverige tagit ett i internationella sammanhang unikt
steg.
Det kan förmodas att det i andra länder finns med i Sverige likartade
opinioner som efterfrågar sådana livsmedelskvaliteter som kommer att
kunna garanteras i vårt land. Detta bör utnyttjas av utrikeshandelsdepartementet
i försäljningsansträngningar av svenska varor.
Vi vill också i sammanhanget ta upp frågan om fiskmjölsanvändning i
djurfoder. Berättigad kritik har riktats mot en för stor inblandning av
fiskmjöl i djurfoder, eftersom det leder till att livsmedlens såväl hållbarhet
som smak påverkas negativt. Lantbrukarnas riksförbund har krävt att
begränsningar görs för att motverka detta. Regeringen har inte vidtagit några
åtgärder ännu. Vi föreslår därför att lagens 3 § utökas enligt följande.
Foder får inte ha en sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att
det kan antas att det gör livsmedel från djur som utfodrats med fodret
skadligt eller otjänligt som människoföda eller leder till försämrad livsmedelskvalitet.
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av övergångsbestämmelser och
kompletterande utredningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om tillämpningen av 5 § i lagen om djurfoder,
3. att riksdagen beslutar att import av kött från djur som utfodrats
med kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande syfte förbjuds, i
likhet med kraven på svenskt kött,
4. att riksdagen beslutar att lagens 3 § utökas i enlighet med vad
som anförts om livsmedlens kvalitet.
Mot. 1984/85:3028
3
5. att riksdagen i övrigt som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen.
Stockholm den 29 mars 1985
EINAR LARSSON (c)
KERSTIN ANDERSSON (c) LENNART BRUNANDER (c)
PÄR GRANSTEDT (c) BERTIL JONASSON (c)