Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1984/85:2998
Ingrid Sundberg m. fl.

Litteratur och folkbibliotek (prop. 1984/85:141)

Litteraturen är på ett centralt sätt kulturbärande i vår civilisation. Alla
människor måste få en introduktion i litteraturens möjligheter att informera,
väcka känslor och berika tillvaron. Det är en gemensam uppgift för främst
hem, skola, bibliotek och fria organisationer att så sker.

De direkta ekonomiska åtaganden stat och kommuner har bl. a. beträffande
spridning av litteratur och stöd till biblioteksverksamhet är av stor
betydelse. Det är emellertid alltid den enskilda människans intresse för
litteratur som avgör vilken nivå och standard som bokutgivningen har och
hur biblioteken utvecklas. Aldrig så stora offentliga satsningar kan aldrig
uppväga ett bristande engagemang från medborgarnas sida.

Hemmet och skolan har det största ansvaret för om en människa skall få en
positiv inställning till litteratur. Det är av central betydelse att föräldrar och
lärare förmår stimulera barnen och ge dem ett intresse för böcker. I skolan är
kunniga lärare och en undervisning som syftar till att utveckla språkkänsla
och vårda vårt litterära arv viktiga inslag för att eleverna skall efterfråga god
litteratur. Dessa grundläggande förutsättningar får aldrig glömmas bort då
statliga stödåtgärder på området diskuteras.

Enligt propositionen skall statens kulturråd få ett större ansvar inom den
statliga litteraturpolitiken. Det skall bl. a. besluta om fördelningen av
anslagsmedlen på de olika litteraturkategorierna och följa utvecklingen på
bokmarknaden.

Vi har tidigare i andra sammanhang framhållit att kulturrådet har en alltför
dominerande ställning. Den makt som samlats hos rådet utgör ett hot mot
kulturens mångfald. Vi menar att rådet på sikt skall avskaffas. Detta kan ske
genom att rådets arbetsuppgifter stegvis begränsas.

I enlighet med det anförda kan vi inte biträda propositionens förslag i
denna del. Kulturrådet skall inte ges ett ökat ansvar inom litteraturpolitiken.
Istället bör uppgifterna i ökad utsträckning kunna skötas av exempelvis
branschorganisationer och ansvarigt departement. Det bör ankomma på
regeringen att framlägga förslag om hur en sådan verksamhet lämpligen kan
organiseras.

I propositionen föreslås att staten skall ta initiativ till utgivning av en
klassikerserie. Utgivningen skall anpassas till skolans behov och under en
treårsperiod erhålla ett statligt stöd av 4 milj. kr. per år.

Vi välkomnar tanken att utge klassiker för skolans behov. Enligt vår
mening saknas dock skäl för staten att ekonomiskt engagera sig i denna
verksamhet.

Mot. 1984/85:2998

Enligt vår mening bör skolöverstyrelsen få till uppgift att sammanställa
förteckningar över litterära verk som skall läsas på resp. stadier i skolan.

Redan genom att skolöverstyrelsen anger vilka verk som skall nyttjas i
undervisningen har en efterfrågesituation uppstått. Genom den stora
upplaga det här blir fråga om måste utgivningen av klassikerna vara
kommersiellt intressant för bokförlagen. Det kan därför förutses att förlag
kommer att ta initiativ i fråga om produktion.

Mot denna bakgrund torde skäl saknas för den ekonomiska satsning
propositionen innebär. Vår inställning innebär således en besparing med 4
milj. kr. per år under tre år. Vi är dock medvetna om att en förstärkning av
intresset för klassiker kräver vissa administrativa kostnader för staten. Ett
visst stöd för denna verksamhet bör därför utgå. Vi kommer att behandla
denna fråga nedan i samband med propositionens förslag om stöd till
bokinformation.

Propositionen innehåller ett förslag att staten bör ta på sig ett visst
ekonomiskt ansvar för utgivning av ett stort svenskt uppslagsverk.

Vi anser det värdefullt om ett stort svenskt uppslagsverk kan utges. Det
finns skäl för staten att medverka till att en sådan utgivning blir möjlig.

Enligt propositionen bör satsningen kunna finansieras genom omprioritering
av redan anvisade medel på medieområdet, varför regeringen bör
bemyndigas besluta om ett sådant stöd.

Det finns olika metoder att stödja verkets utgivning. Man kan exempelvis
tänka sig dispens från förbudet mot fasta bokpriser eller att staten
garanterade inköp av en viss upplaga. Det är svårt att utan närmare uppgifter
om utgivningen uttala sig för en bestämd lösning. Vi är därför inte beredda
att för närvarande bemyndiga regeringen att besluta om stödet.

Propositionen innehåller förslag om att verksamheten En bok för alla bör
fortgå och att regeringen skall bemyndigas att ingå nytt avtal rörande den
fortsatta utgivningen.

Det finns numera ett rikt utbud av prisbillig, icke statssubventionerad
kvalitetslitteratur. Enligt vår mening saknas därför skäl till ett så omfattande
stöd som nu utgår till utgivning av En bok för alla.

Såsom framhålls i propositionen har En bok för alla rönt särskild framgång
bland barn och ungdom. Detta är glädjande, och vi är därför beredda att
biträda förslag om fortsatt utgivning av En bok för alla såvitt man avser
litteratur avsedd för ungdomar. Något ekonomiskt stöd till utgivningen
avseende vuxenböcker bör däremot inte utgå.

Våra förslag beträffande klassikerutgivning och En bok för alla medför att
anslaget G 15 kan minskas med sammanlagt 7 milj. kr.

Propositionen innehåller förslag gällande stöd till bokinformation. Staten
skall under en treårsperiod medverka vid finansiering av en bred spridning av
årliga bokkataloger till barn och ungdom.

Vi anser det tveksamt huruvida staten skall ekonomiskt stödja denna typ
av verksamhet. Den bör ombesörjas av branschen själv. Det är emellertid

Mot. 1984/85:2998

klart att en allvarlig brist föreligger vad gäller information om tillgänglig
litteratur för barn och ungdom. Av detta skäl kan vi biträda förslaget om stöd
under en begränsad tidsperiod. Anslaget bör emellertid även täcka de
administrationskostnader som föranleds av en förstärkt insats gällande
klassiker i skolan. Den resurs som ställs till förfogande bör vidare av
skolöverstyrelsen användas till att i kampanjartade former sprida information
om klassikerutgivningen.

I propositionen föreslås att nuvarande punktbidrag till lokal biblioteksverksamhet
skall upphöra. I stället skall ett lokalt utveckingsbidrag avsett för
en viss kategori kommuner införas. Enligt propositionen har nuvarande
bidragskonstruktion inte i tillräcklig grad medverkat till att utjämna
standardskillnader mellan kommuner.

Vi är kritiska till propositionens förslag. Vi anser att det är olämpligt att ge
statsbidrag för biblioteksverksamhet till vissa kommuner under lång tid.
Ytterst är det varje kommuns sak att avgöra inriktning och omfattning av sin
verksamhet. Det är då olämpligt att skapa möjlighet för vissa kommuner att
erhålla stöd från staten till ett område kommunen själv inte anslagit
tillräckliga medel till. Av dessa skäl bör propositionen i denna del avslås.

I propositionen föreslås vidare att det statliga stödet till arbetsplatsbibliotek
skall förstärkas. Vi anser inte att något statligt stöd skall utgå till denna
verksamhet. Vi menar att det är orealistiskt att föreställa sig att vi skulle
kunna bygga ut två parallella bibliotekssystem, ett i anknytning till våra
bostadsområden (huvudbibliotek), filialer, bokbussar, bibliotek på vårdinrättningar,
pensionärshotell m. fl., ett i anknytning till våra arbetsplatser
(arbetsplatsbibliotek).

Mot den bakgrunden bör det vara av desto större vikt att i stället för att
splittra resurser förstärka den redan existerande biblioteksorganisationen
och att medelst information och andra åtgärder förmå allt fler ur olika
samhällsgrupper att använda sig av de tjänster som biblioteken ger inom
utbildnings-, informations- och kultursektorerna.

I propositionen framförs förslag om att kulturrådet skall årligen få dela ut
1,5 milj. kr. till kommuner för ”verksamhetsutveckling”. Såsom exempel på
bidragsvärd verksamhet nämns experimentbibliotek och nya former av
kommunikation mellan bibliotek.

Vi finner att bidragets syfte har angivits alltför lösligt. I all verksamhet,
kommunal likaväl som annan, bör ligga ett moment av utvecklingsarbete.
Mot denna bakgrund anser vi att statligt kulturstöd kan användas på ett
lämpligare och effektivare sätt än vad propositionen i denna del föreslår.
Propositionens förslag bör därför avslås.

Våra förslag gällande lokalt utvecklingsbidrag, arbetsplatsbibliotek och
verksamhetsutveckling innebär att anslaget G 20 skall minska med 9 milj.
kr.

Visst statsstöd utgår till svenska skolor i utlandet. Vi menar att det finns ett
behov av ett särskilt stöd till biblioteken i ifrågavarande skolor. Det kan ofta

Mot. 1984/85:2998

vara svårt för de på platsen bosatta att få tillgång till litteratur på svenska. Ett
stöd gällande bokinköp till dessa bibliotek skulle möjliggöra ett bredare urval
av litteratur. Ett sådant stöd bör dock förutsätta att även svenskar utan direkt
anknytning till resp. skola skall få använda biblioteket. Av naturliga skäl
skulle denna möjlighet främst komma att utnyttjas av ungdomar. Genom det
av oss föreslagna stödet skulle biblioteken få ökad betydelse för svenskar som
är bosatta utomlands. Stödet bör i ett inledningsskede uppgå till 1 milj. kr.
och fördelas av skolöverstyrelsen.

Det nuvarande litteraturstödet skapar förutsättningar för en produktion av
många titlar medan däremot lagerhållning, även av den viktigaste litteraturen,
nästan upphört. Regeringen bör därför ges i uppdrag att pröva
förutsättningarna för att inom ramen för litteraturstödet förbättra förutsättningarna
för lagerhållning av viktigare litteratur.

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om hemmets och skolans roll för litteraturintresset,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statens kulturråd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående administrativa kostnader för utgivning
av en klassikerserie,

4. att riksdagen bslutar att inte bemyndiga regeringen att besluta
om statligt stöd beträffande utgivning av ett stort svenskt
uppslagsverk,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om lokalt utvecklingsbidrag,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om bidrag till verksamhetsutveckling,

7. att riksdagen till biblioteksverksamhet vid svenska skolor i
utlandet för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 1 000 000
kr.,

8. att riksdagen till G 15. Litteraturstöd för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 27 671 000 kr.,

9. att riksdagen till G 20. Bidrag till folkbibliotek för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 8 610 000 kr.,

Mot. 1984/85:2998

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående lagerhållning av viktigare litteratur.

Stockholm den 27 mars 1985

INGRID SUNDBERG (m)

LARS AHLMARK (m)
ELISABETH FLEETWOOD (m)
GUNNEL LILJEGREN (m)
HÅKAN STJERNLÖF (m)

LARS G. AHLSTRÖM (m)
LARS HJERTÉN (m)
TORE NILSSON (m)
INGER KOCH (m)