Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1984/85:2997
Karl Boo m fl.

Litteratur och folkbibliotek (prop. 1984/85:141)

Boken och det tryckta ordet är den främsta bäraren av information, kultur
och förströelse till människorna. Samhällets ansvar för det tryckta ordet tar
sig i vårt land uttryck i bl. a. det unikt starka grundlagsskyddet. Enligt
centerpartiets mening är det också rimligt att samhället, genom stat och
kommun, också tar ett vidare ansvar för att böcker och andra läsupplevelser,
som skapas med yttrandefriheten som grund, kan spridas till breda grupper
av människor. Det är rimligt att samhället medverkar till att sociala,
ekonomiska och geografiska barriärer för spridningen av litteratur kan
övervinnas. Det är mot denna bakgrund vi har granskat de förslag som nu
framläggs i regeringens proposition.

Statens roll

Statens roll i litteratur- och biblioteksfrågor bör vara att skapa likvärdiga
förutsättningar över hela landet. Enligt centerns mening sker detta bäst
genom att statsmakterna ger ekonomiskt stöd för att underlätta viss utgivning
samt genom att ge kommunerna rimliga ekonomiska förutsättningar att ta
sitt lokala ansvar för en allsidig bokförsörjning. Statens stöd till kommunerna
bör vara så utformat att det i första hand kommer de ekonomiskt svaga
kommunerna till del.

Vår grundinställning - att statens roll i första hand skall vara ekonomiskt
stödjande - innebär också att vi avvisar förslag om en bibliotekslag som
framförts i den kulturpolitiska debatten. Spridningen av böcker underlättas
knappast av lagstiftning ifall de ekonomiska förutsättningarna i skilda
avseenden saknas.

Kommunernas roll

Folkbiblioteken har utvecklats i samverkan mellan kommunala insatser
och folkbildningen. Det är angeläget att detta samarbete kan vidareutvecklas.
Det är också angeläget att de kommunala biblioteken kan bredda sina
kontakter med andra samarbetspartner inom kommunen. Självfallet är det
då naturligt att samverkan med andra kommunala verksamheter kan
förstärkas. Särskilt angeläget är det att samverkan med skolan är fast
etablerad i varje kommun. Det är också angeläget att de kommunala
folkbiblioteken inte tvekar att söka nya - ibland kanske okonventionella samarbetspartner
för att nå ut med god litteratur till allt fler människor. I

Mot. 1984/85:2997

ytmässigt stora kommuner kan exempelvis en samverkan med lanthandeln
eller posten för att förmedla boklån utvecklas. Idrottsrörelsen kan i detta
sammanhang få utgöra exempel på en bred folkrörelse där ytterligare
satsningar på biblioteksinformation kan ge litteraturkontakter för nya
grupper av människor.

Den kommunala inköpspolitiken för skolböcker kan ha en avgörande
betydelse för möjligheterna att upprätthålla en lokal bokhandelsservice i
många mindre kommuner. Enligt vår mening är det rimligt att en kommun i
sin inköpspolitik tar sådana hänsyn att den allmänna servicenivån, exempelvis
i form av tillgång till en välsorterad bokhandel, inte äventyras,

Länsbiblioteken

Länsbiblioteken spelar en betydelsefull roll för att utveckla den kommunala
biblioteksverksamheten. Vi finner det angeläget att understryka att
länsbiblioteken även i fortsättningen måste ha tyngdpunkten i sin verksamhet
inriktad på service till framför allt de mindre kommunernas folkbibliotek.
Det är angeläget att de ytterligare medel som nu tilldelas länsbiblioteken inte
utnyttjas för olika administrationsgöromål utan att de kommer verksamheten
på fältet till del. Det är också viktigt att länsbiblioteken vidareutvecklar
sina kontakter med studieförbunden och andra organisationer inom sina
verksamhetsområden.

Lokal biblioteksverksamhet

I det föreliggande förslaget sker inte någon nämnvärd satsning i
ekonomiskt hänseende på anslagen till folkbiblioteken (anslag G 20 s. 124
ff.). Det är bl. a. mot denna bakgrund man skall se vårt ovan uttryckta krav
att anslagen till länsbiblioteken måste komma verksamheten till del och inte
försvinna i administration. I fråga om fördelningen av medel till folkbiblioteken
vill vi göra en annan fördelning än den regeringen nu föreslår.

Vad gäller det föreslagna nya stödet till arbetsplatsbibliotek finner vi det
vara onödigt att på detta sätt binda en så pass betydande del av
folkbiblioteksanslaget till en viss typ av bibliotek. Som vi anfört inledningsvis
kan det finnas olika typer av barriärer-sociala, ekonomiska och geografiska
- som måste övervinnas för att nå fler människor. Arbetsplatsbibliotek kan
vara en metod, men det är med säkerhet inte den enda. De medel som
föreslås - 3 milj. kr. - bör föras samman med medlen för lokal utveckling och
verksamhetsutveckling till ett gemensamt delanslag under G 20. Bidrag till
folkbibliotek.

Mot. 1984/85:2997

Invandrar- och minoritetsspråk

Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen föreslår en neddragning av
stödet till inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk med drygt 2
milj. kr. Det torde finnas få områden där statsmakternas uppgift att verka
stödjande och utjämnande förefaller mer naturlig. Det är därför angeläget
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny medelsberäkning på detta
område. Att som nu sker väga satsningen mot invandrarlitteratur mot en
likaledes angelägen satsning på talböcker förefaller anmärkningsvärt för att
inte säga direkt olämpligt. Under senare tid har alltfler invandrare från nya
språkområden anlänt till vårt land. Som ett led i omhändertagande av
flyktingar har också en mängd nya orter börjat ta emot fler invandrare. Mot
denna bakgrund bör ett nytt förslag föreläggas riksdagen där dessa
nytillkomna omständigheter i all tillbörlig utsträckning beaktas.

Samisk litteratur

I propositionen nämns (s. 89) att Umeå bör få en särskild tjänst för att
syssla med rådgivning kring samisk litteratur. Någon tidpunkt för inrättande
av denna tjänst anges inte. Vi finner det för vår del angeläget att denna tjänst
kan inrättas omedelbart. Detta är möjligt inom ramen fcr föreslagen
medelsanvisning till regional biblioteksverksamhet. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.

Klassikerutgivning

Den föreslagna klassikerutgivningen har förutsättningar att utvecklas till
en av åttiotalets viktiga litteraturhändelser. För att detta skall uppnås krävs
emellertid att projektet är väl förberett och samordnat. Skolan är självfallet
en av huvudintressenterna i detta projekt. För spridningen i en vuxenpublik
kan studieförbunden och det övriga organisationslivet spela en betydelsefull
roll vid sidan av bokhandeln. Det är angeläget att utgivning, distribution och
marknadsföring av de olika utgåvorna är väl koordinerade. Litteraturfrämjandet
kan enligt vår mening fullgöra en betydelsefull funktion i flera här
nämnda avseenden i den planerade klassikerutgivningen. Erfarenheterna
från flera års verksamhet med läsfrämjande åtgärder bör på lämpligt sätt
nyttiggöras i detta sammanhang.

En bok för alla

Utgivningen av En bok för alla måste karakteriseras som en framgång. Ett
litterärt kvalitetsutbud har på detta sätt nått fram till en ny publik.
Varuhusens och kioskernas utbud av triviallitteratur har genom En bok för
alla fått en efterlängtad kvalitetskonkurrens. Det är mot denna bakgrund
angeläget att verksamheten långsiktigt kan tryggas. Enligt vår mening har

Mot. 1984/85:2997

denna verksamhet också sådan allmän kulturpolitisk betydelse att de avtal
som i framtiden skall reglera den bör godkännas av riksdagen. Det bör också
vara en längre framförhållning än två år i en sådan planering. Vi är därför inte
beredda att medverka till det bemyndigande regeringen nu begär (prop. s.

1. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs rörande statens roll i litteratur- och
biblioteksfrågor,

2. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs rörande kommunernas roll i
litteratur- och biblioteksfrågor,

3. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs rörande inriktningen av länsbibliotekens
verksamhet,

4. att riksdagen beslutar att anslagsposterna 1. Lokal biblioteksverksamhet,
3. Arbetsplatsverksamhet och 4. Verksamhetsutveckling
under anslaget G 20. Bidrag till folkbibliotek förs
samman till ett delanslag att fördelas enligt de riktlinjer som
anges i motionen,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära nytt förslag i
fråga om stödet till inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs rörande en särskild tjänst för rådgivning kring
samisk litteratur,

7. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna
vad i motionen anförs rörande Litteraturfrämjandets medverkan
i klassikerutgivningen,

8. att riksdagen beslutar avslå regeringens begäran om bemyndigande
att sluta avtal om En bok för alla (hemställan punkt 5, s.

51).

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

112).

Stockholm den 27 mars 1985

KARL BOO (c)

KERSTIN GÖTHBERG (c)

JAN HYTTRING (c)
STINA GUSTAVSSON (c)
PÄR GRANSTEDT (c)
INGER JOSEFSSON (c)

RUNE BACKLUND (c)
LARZ JOHANSSON (c)
ULLA TILLANDER (c)
SIGVARD PERSSON (c)