Mot. 1984/85
2995-2998
Motion
1984/85:2995
Jan-Erik Wikström och Kerstin Anér
Litteratur och folkbibliotek.(prop. 1984/85:141)
5 •;:. •. j 0f>)> ' - ‘ : ; ' f! " • ' J, : 1 •
• . • ; .-i.* i • • ’> • •' •';> j !* .'-'»• •• ■ f ' i ;'-1' •• • •
I propositionen lämnas inget förslag om lagstiftning för att möjliggöra eller
framtvinga en ordning med fasta bokpriser. Föredraganden anför att denna
fråga i första hand inte bör avgöras på principiella grunder genom ytterligare
analyser och utredningar utan att det i stället är fråga om en politisk
bedömning om branschen kan anses ta ett tillräckligt kulturpolitiskt ansvar
vid tillämpningen av ett system med fria priser.
Vi anser för vår del att det avgörande i sammanhanget är om bokbranschen
förmår enas om ett fungerande branschavtal som i tillräcklig grad tillgodoser
kulturpolitiska synpunkter. Ett sådant ansvarstagande från bokbranschens
sida är enligt vår uppfattning att föredra framför tvångsvisa regleringar från
statsmakternas sida. Det nu träffade fackbokhandelsavtalet uppfyller dessa
anspråk, men det är också en förutsättning för det samarbete med och stöd
från staten som nu bör genomföras. Vi anser att riksdagen bör ge regeringen
till känna denna syn på samarbetet mellan staten och bokbranschen.
Regeringen föreslår inte heller någon bibliotekslag. Vi instämmer i att det
torde vara svårt att lagstiftningsvägen åstadkomma den satsning från
kommunernas sida på folkbiblioteken som i och för sig är kulturpolitiskt
önskvärd. En bibliotekslag skulle åsidosätta kommunernas självstyre och
försvåra en anpassning till lokala initiativ och önskemål. Utvecklingen kan
vidare lätt bli sådan att miniminormer utvecklas till maximinormer. Ett
område där en lagstiftning i och för sig skulle kunna övervägas är ett
stadfästande av principen om avgiftsfrihet för boklån inom folkbiblioteksväsendet.
I propositionen anför föredraganden att han förutsätter att bokutlåningen
även i framtiden skall vara kostnadsfri för låntagaren. Vi instämmer
i detta och anser att riksdagen bör ansluta sig till denna bedömning.
Under anslaget litteraturstöd föreslår regeringen under anslagsposten
utgivningsstöd en anslagshöjning om 4 784 000 kr., varav 4 milj.kr. beräknas
för ett statligt stöd till utgivning av en klassikerserie för skolan. Enligt vår
mening är det en felaktig modell att dela ut 4 milj. kr. till förlagsbranschen för
att den skall publicera ett antal klassiker. Förlagen ger ut mängder av
klassiker i dag. Det är inte böcker som fattas utan köpare. Skolan behöver
förvisso klassiker, men då är det skolan som behöver pengarna att köpa
klassiker för. Vi är övertygade om att förlagen inom sin vanliga verksamhet
och utan särskilt produktionsstöd kan framställa billiga och bra klassiker i de
stora upplagor skolorna anses behöva. När det gäller klassiker i skolan är
konsumentstöd och distributionsstöd en riktigare modell.
Klassikerstödet bör alltså utgå enligt en sådan ordning. Regeringen bör få
1 Riksdagen 1984185. 3 sami. Nr 2995-2998
Mot. 1984/85:2995
2
fastställa detaljregler för ett sådant stöd.
Anslagsposten till utgivningsstöd i övrigt räknar enligt regeringens förslag
med endast 784 000 kr., räknat på en bas av drygt 22 milj. kr. För att
utgivningsstödet skall kunna täcka en rimlig del av den nyutkomna
kvalitetslitteraturen måste stödet enligt vår uppfattning hållas på en
tillräckligt hög nivå. Om anslaget till utgivningsstöd krymps alltför mycket
uppstår mycket svåra urvalsproblem, och inslaget av skönsmässighet ökar.
För att utgivningsstödet skall kunna fungera såsom avsetts är det därför
nödvändigt med en medelstilldelning som med 2 milj. kr. överstiger
regeringens förslag. I de olika utredningar som har behandlat utgivningsstödet
har också framhållits att det är nödvändigt för stödets funktionssätt att
det hålls på en minst oförändrad real nivå.
Sedan 1940-talet har ett mindre statsbidrag utgått till Samfundet De nio.
Detta bidrag har sin bakgrund i ett löfte från dåvarande statsrådet Ernst
Wigforss i samband med en förändring i beskattningsreglerna för stiftelser
med allmännyttiga ändamål. Utan närmare motivering föreslås nu i
propositionen att detta bidrag utgår. Vi anser fortfarande att verksamheten
inom Samfundet De nio är värd att stödja och föreslår att bidraget även
fortsättningsvis får utgå.
Sammanfattningsvis föreslår vi att anslaget litteraturstöd ökas med
2 017 000 kr. utöver regeringens förslag.
I propositionen föreslår kulturministern att ”staten bör kunna ta på sig ett
visst ekonomiskt ansvar för nyutgivningen av ett stort svenskt uppslagsverk.
Regeringen bör bemyndigas att efter anbudsförhandlingar besluta om ett
ekonomiskt bidrag av engångskaraktär.”
Av ett pressmeddelande från utbildningsdepartementet kan utläsas att
statens kulturråd, som fått statens uppdrag att sköta upphandlingen,
beräknar subventionsbehovet till 20 milj. kr. Hälften av detta tror sig rådet
kunna få fram från en privat sponsor.
Förlagskostnaderna för det skisserade uppslagsverket beräknas i propositionen
till 160-180 milj. kr. i dagens penningvärde. Utgivningen beräknas
totalt omsätta mellan 300 och 400 milj. kr., vilket torde innebära en
försäljning av 35 000-40 000 exemplar å 10 000 kr. styck. Det är tveksamt om
man i sekelskiftets Sverige - mitt i en mycket snabb informationsteknisk
utveckling - skall kunna få avsättning för 12 000 sidor information till 40 000
konsumenter som skall betala 10 000 kr. var.
Med ett åtagande på 10 milj. kr. ger sig staten in i förlagsbranschen utan
garantier för att verket kan slutföras. Ett förlag som är berett att satsa 200
milj. kr. på ett projekt av detta slag torde knappast behöva 10 milj. kr. som
stimulans. Ingen torde kunna hävda att verket står och faller med den
insatsen.
Men vad händer om projektet blir avsevärt dyrare än planerat eller om
utgivningen måste avbrytas? Även om staten nu går in med ett engångsanslag,
hamnar naturligtvis regering och riksdag i ett svårt dilemma om
Mot. 1984/85:2995
3
projektet råkar i svårigheter. Inte kan man avbryta uppslagsverket vid
bokstaven L som i Löfdahl eller P som i Palme (Sven Ulric). Som
initiativtagare och medansvarig tvingas regeringen säkert gå in och garantera
projektet ända till Överståthållarämbetet.
Om staten och näringslivet vill stödja tillkomsten av ett stort svenskt
uppslagsverk, vore det riktigare att satsa på inköp av det färdiga verket till
förslagsvis skolornas bibliotek. För 10 milj. kr. skulle mer än 1000
skolbibliotek kunna förses med denna encyklopedi.
Riksdagen bör avslå det av regeringen förseslagna bemyndigandet.
Under anslaget Bidrag till folkbibliotek föreslås en drastisk minskning av
anslagsposten till inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
samtidigt som ett nytt statsbidrag om 3 milj. kr. föreslås för inrättandet av
arbetsplatsbibliotek. I den hårda prioritering av statsutgifterna som framtvingas
av nuvarande statsfinansiella läge finner vi ett sådant nytt statsbidrag
mindre angeläget, bl. a. mot bakgrund av att företagens s. k. förnyelsefonder
enligt beslut nyligen av riksdagen kan utnyttjas för detta ändamål. Genom att
slopa detta bidrag anser vi att den av oss föreslagna höjningen av
utgivningsstödet kan möjliggöras. Dessutom kan den av regeringen föreslagna
minskningen av anslagsposten till inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk reduceras med 1 milj. kr. Sammanfattningsvis föreslår vi att
anslaget till bidrag till folkbibliotek reduceras med 2 milj. kr. jämfört med
regeringens förslag.
Under hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samarbetet mellan staten och bokbranschen,
2. att riksdagen uttalar sig för att någon lagstiftning på folkbiblioteksområdet
inte bör komma till stånd och därvid ansluter sig
till vad som anförs i propositionen om kostnadsfria boklån för
låntagaren (prop. s. 23),
3. att riksdagen beträffande klassikerstöd beslutar godkänna vad
som förordats i motionen om att stödet skall utgå som
konsument- och distributionsstöd,
4. att riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1985/86 anvisar
2 017 000 kr. utöver vad som föreslagits i propositionen, varav
2 000 000 kr. till anslagsposten Utgivningsstöd och 17 000 kr. till
anslagsposten Samfundet De nio,
5. att riksdagen avslår regeringens hemställan om bemyndigande
rörande utgivning av ett stort svenskt uppslagsverk,
6. att riksdagen beräknar anslagsposten Inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk till ett belopp som överstiger det
i propositionen beräknade med 1 000 000 kr. och inte beräknar
medel till anslagsposten Arbetsplatsbibliotek samt till följd
1* Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 2995-2998
Mot. 1984/85:2995
4
därav till Bidrag lill folkbibliotek för budgetåret 1985/86 anvisar
ett belopp som understiger det av regeringen föreslagna med
2 000 000 kr.
Stockholm den 27 mars 1985
JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)
KERSTIN ANÉR (fp)