15

Motion

1984/85:2975

Rune Rydén m. fl.

Lärarutbildning för grundskolan m. m. (prop. 1984/85:122)

Läraryrket utsätter sina utövare för stora påfrestningar. Detta ställer
särskilda krav på urvalet till läraryrket.

Det är ett välkänt faktum att vissa lärare har en betydande framgång i sitt
yrke, andra får dras med svårigheter. Då båda i regel har samma utbildning
och ofta liknande arbetsmiljö måste orsaken i betydande grad ha sin grund i
personliga faktorer hos läraren. Vilka personliga egenskaper är betydelsefulla
för den blivande läraren? Frågeställningen är minst lika gammal som
lärarutbildningen. En hel del vetenskapliga och empriska data finns, som
utpekar egenskaper som anses vara av betydelse för lämplighet och framgång
som lärare.

Vid lärarhögskolan i Malmö har man studerat en rad mera speciella
egenskaper och deras relation till lärarlämplighet. Man finner rimligt att en
allmänt lämplig lärare bör ha eller åtminstone inte sakna följande egenskaper:

1. allmän energi,

2. emotionell stabilitet (frihet från ängslan och oro, personlig trygghet,
förmåga till kontroll över de egna reaktionerna),

3. förmåga till anpassning till och bedömning av skiftande och ofta
oväntade situationer,

4. gladlynthet (entusiasm, humor),

5. förmåga att uttrycka sig enkelt och klart,

6. goda arbetsvanor (organisationsförmåga, uthållighet, noggrannhet),

7. förmåga till socialt ledarskap (förmåga till initiativ, uppskattning av
andras insatser),

8. förmåga till social inlevelse (lyhördhet för andras meningar, förståelse
för och tålamod inför andras sätt att reagera).

Före lärarutbildningsreformen 1968 fanns bl. a. en lokal antagning av
lärarkandidater, vari ingick bl. a. samtal och ett inträdesprov (jfr nuvarande
prov till vissa konstnärliga utbildningar). Denna rutin, vars syfte är att
förhindra att direkt olämpliga lärarkandidater tas in, bör prövas på nytt i
samband med antagningen inför läsåret 1988/89, självfallet i moderniserad
form. UFIÄ bör få i uppdrag att organisera en sådan lokal antagning för den
nya lärarutbildningen.

Lärarurvalet är i varje kultursamhälle utomordentligt viktigt. Det bör i
detta sammanhang betonas, vilket verifieras både rent vetenskapligt av

Mot. 1984/85:2975

16

psykologer och empriskt av skolledare, att goda lärarpersonligheter åstadkommer
bättre inlärande och än viktigare påverkar positivt elevernas
anpassning till skolan och deras personlighetsutveckling. Det är därför av
största betydelse att söka förvärva de rätta personerna till läraryrket av det
skälet att en olämplig lärare kan göra betydande ”skada” både för sig själv
och för generationer av elever.

Vi hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om antagningen till lärarutbildning fr. o. m.
läsåret 1988/89.

Stockholm den 21 mars 1985
RUNE RYDÉN (m)

BÖRJE STENSSON (fp) MARTIN OLSSON (c)

OLLE AULIN (m) ANN-CATHRINE HAGLUND (m)

minab/gotab Stockholm 1985