Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:2974

Stig Josefson och Agne Hansson

Lärarutbildning för grundskolan m. m. (prop. 1984/85:122)

Regeringens propsition om lärarutbildningen för grundskolan (prop.
1984/85:122) tillgodoser inte kravet på fördjupade ämneskunskaper i bl. a.
religionskunskap i tillräcklig grad. Därför bör specialiseringar mot det
samhällsorienterande ämnesområdet i utbildningen för lärare med inriktning
mot senare årskurser omfatta 180 poäng. En obligatorisk vidareutbildning på
20 poäng bör inrättas för det ämne i blocket där ämnesfördjupningen är
mindre än 40 poäng.

De etiska frågorna, livsåskådningsfrågorna och det kristna kulturarvet
måste tillmätas stor vikt i skolans undervisning. Detta måste också komma
till uttryck i lärarutbildningen.

I Lgr 80 framhålls vikten av religionskunskapen. I förhållande till tidigare
läroplaner accentuerar Lgr 80 mycket starkt ämnets betydelse för skola och
elever. Religionskunskap är t. ex. det enda ämne som speciellt nämns vid
uppräkningen av övergripande arbetsområden i de samhälls- och naturorienterande
ämnena. I de inledande anvisningarna framhålls särskilt att eleverna
skall få vidgade kunskaper om den kristna religionen. Det är också det enda
ämne vars timtal preciseras.

Ett särskilt avsnitt i Lgr 80 tar upp den fostrande uppgift som läraren har.
Bl. a. sägs att ett viktigt mål skall vara ”att väcka respekt för människors
egenvärde och människolivets okränkbarhet”. Solidaritetens betydelse för
demokrati och rättvisa tas också upp. Det är centrala begrepp i religionsundervisningens
etikdel.

Enligt propositionen skall en ny lärarutbildning för grundskolan utformas
med en struktur och ett innehåll som bestäms utifrån grundskolans behov. Vi
delar den uppfattningen. Det är således de mål och riktlinjer som kommer till
uttryck i Lgr 80 som skall styra innehållet i en ny och reformerad
lärarutbildning. Enligt vår uppfattning uppfylls inte detta mål beträffande
religionskunskapen.

Enligt förslaget i propsitionen skall undervisningen i den samhällsorienterande
ämnesgruppen, dvs. i geografi, historia, religionskunskap och
samhällskunskap, läggas upp så att studierna ger kompetens för samtliga
ämnen. En sådan grundläggande kompetens skall enligt förslaget ges inom
ramen för 20 poäng i vart och ett av två av de nämnda ämnena och 40 poäng i
vart och ett av de två övriga. Ämnesstudierna skall således för denna grupp
av ämnen rymmas inom 120 poäng fördelade på fyra ämnen.

Detta är inte tillräckligt. Jämfört med den nuvarande ämneslärarutbild

Mot. 1984/85:2974

ningen där ämnesstudierna omfattar endast tre ämnen inom samma
poängram innebär detta en kunskapsmässig försvagning som inte är
tillfredsställande. Det finns betydande fördelar med att kompetensen
breddas till att omfatta hela det samhällsorenterande området. Skall den
tidigare kunskapsmängden bevaras, vilket är ett minimum, krävs det att mer
tid ställs till förfogande för ämnesstudier för samtliga i gruppen ingående
ämnen.

Med propositionens förslag kommer således en allvarlig brist i ämneskunskaper
att föreligga i minst två av ämnesgruppens fyra ämnen. Det finns stor
risk att ett av de ämnena till övervägande del blir religionskunskap.

Erfarenheter visar att det finns en benägenhet att religionskunskapen lätt
får en för liten andel av det samhällsorienterande blocket. Man kan därvid
befara att en klart övervägande del av de lärarstuderande kommer att välja
en fördjupningsdel på 40 poäng i andra ämnen än religionskunskap. I ett
sådant läge kommer brist på ämneskunskaper i religion hos framtidens lärare
att föreligga. Detsamma skulle kunna antas drabba något annat av de fyra
ämnena i gruppen.

Det finns således klara motiv för att varje ämne i det samhällsorienterande
blocket ges ett lika stort värde i utbildningen och tilldelas ungefär lika mycket
utbildningstid. Samtidigt måste sammantaget för gruppen samhällsorienterande
ämnen mer undervisningstid tillföras om den tidigare nivån på
ämnesstudierna i lärarutbildningen skall behållas.

Enligt vår mening är det nödvändigt att de samhällsorienterande
specialiseringarna ges samma omfattning som språkområdet, dvs. 180 poäng.
Då ges det möjlighet till ytterligare ämnesfördjupning samtidigt som
balansen mellan i gruppen ingående ämnen blir bättre. Då kan en
ämnesfördjupning väljas med poängfördelningen 40 -I- 40 + 40 + 20. För att
nå målsättningen att alla i blocket ges lika mycket utbildningstid bör en
obligatorisk vidareutbildning på 20 poäng inrättas för de lärare som har
mindre än 40 poäng i sin ämnesfördjupning. Därigenom skapas en
kvalificerad lärarstab med goda ämneskunskaper för samtliga i blocket
ingående ämnen. Samtidigt garanteras att inte ämnet religionskunskap
kommer att eftersättas.

För att garantera att tillräckliga kunskaper i religionskunskap ges lärarna i
den reformerade lärarutbildningen bör specialiseringen mot det samhällsorienterande
ämnesområdet för lärare med inriktning mot senare årskurser
således omfatta 180 poäng.

En obligatorisk vidareutbildning på 20 poäng bör erbjudas de lärare i
blocket som har en ämnesfördjupning som är mindre än 40 poäng.

Med stöd av vad som anförs i motionen hemställer vi

1. att riksdagen med ändring i regeringens förslag beslutar att
utbildningen för lärare med inriktning mot senare årskurser bör
omfatta 180 poäng även för specialiseringar mot det samhällsorienterande
ämnesområdet,

Mot. 1984/85:2974

2. att riksdagen med ändring i regeringens förslag beslutar att
inrätta en obligatorisk vidareutbildning omfattande 20 poäng
för det ämne i det samhällsorienterande blocket där ämnesfördjupningen
är mindre än 40 poäng.

Stockholm den 21 mars 1985

STIG JOSEFSON (c) AGNE HANSSON (c)