Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:2970

Lars Werner m. fl.

Lärarutbildning för grundskolan m. m. (prop. 1984/85:122)

I propositionen föreslås en ny lärarutbildning för grundskolan - grundskollärarlinjen.
Utbildningen skall ha två skilda inriktningar. En utbildning
om 140 poäng för årskurserna 1-7 och en utbildning för årskurserna 3-9.
Utbildningen för de senare årskurserna skall omfatta fyra alternativa
specialiseringar, nämligen en samhällsorienterande om 160 poäng, en
naturorienterande om 160 poäng, en med svenska och två främmande språk
om 180 poäng och en med praktiskt-estetiska ämnen tillsammans med
svenska, matematik eller språk om 140, 160 eller 180 poäng.

Utbildningen för årskurserna 1-7 skall innehålla fördjupade studier i
matematik och naturorienterande ämnen eller svenska och samhällsorienterande
ämnen. Inom grundskollärarlinjen skall lärare för grundutbildning för
vuxna (grundvux) och lärare i svenska som andra språk få sin utbildning.
Idrottslärarlinjen förlängs enligt regeringens förslag med 40 poäng till 120
poäng. Grundskollärarlinjen skall starta budgetåret 1988/89. Den förlängda
idrottslärarlinjen förlängs tidigast fr. o. m. budgetåret 1986/87.

Förslagen till förändringar av lärarutbildningen för grundskolan betingas
enligt regeringen av de förändringar som Lgr 80 anger vad gäller bl. a.
betoningen av grundläggande basfärdigheter. För att erövra dessa basfärdigheter
menar regeringen att det måste gälla ett "både-och” för ämnesövergripande
resp. ämnesanknutna inslag inom skolan och i lärarutbildningen.
En intention med den förändrade lärarutbildningen är försök att skapa en
sammanhållen grundskola.

Införandet av en sammanhållen grundskola har varit ett av de krav på
utbildningens område som historiskt sett kännetecknat svensk arbetarrörelse.
Det kommunistiska partiet har stött dessa strävanden. Vår utgångspunkt
har varit att det kapitalistiska samhällets orättvisor och klasskillnader slår
igenom även på utbildningspolitikens område.

Detta innebär bl. a. att vad som i dag på många håll uppfattas som brister i
skolans verksamhet i själva verket till stor del inte är annat än konsekvenser
av just det förhållandet att vi har att göra med en skola i ett klassamhälle. Det
innebär emellertid inte att varje förändring inom skolan är meningslös eller
endast utgör ett fördöljande av verkligheten.

Vad gäller synpunkterna om att baskunskaper och basfärdigheter skall
ägnas uppmärksamhet i vad avser ämnesövergripande resp. ämnesanknutna
inslag inom skolan och i lärarutbildningen delar vpk dessa synpunkter. Vi tar
däremot avstånd från ett basfärdighetsbegrepp som koncentreras kring
ämnen som läsning, skrivning, räkning.

Mot. 1984/85:2970

Diskussionen om basfärdigheterna har enligt vår uppfattning präglats av
en alltför defensiv hållning. Under de nio år alla barn vistas i skolan borde det
vara möjligt att förmedla färdigheter och kunskaper i betydligt rikare
omfattning än vad som nu är fallet. Varken vetenskapliga, ekonomiska eller
sociala skäl talar mot tanken att det är möjligt och rimligt att avsevärt höja
kvaliteten i skolarbetet. Den defensiva hållning som till sin konsekvens får att
vissa elevgrupper i stort sett får hålla till godo med en elementär träning och i
övrigt erbjuds sysselsättningsterapi måste brytas. Den nödvändiga kvalitetshöjningen
gäller då framför allt ämnesområden och innehåll som knyter an
till arbetarklassens levnadsförhållanden och historiska uppgifter.

Lärarutbildningen skall bidra till att skolan skall erbjuda teoretiskt
hållbara och vetenskapligt grundade förklaringar till de förhållanden som
olika elever möter utanför skolan. En lärarutbildning skall med andra ord
bidra till att vidareutveckla, förmedla kunskapen för analysen och förståelsen
av världen och samhället.

Det gäller alltså att verka för en utveckling av kunskapsstoffet i
lärarutbildningen och i skolan så att undervisningen och kunskapsinhämtandet
inte i något fall reduceras till basfärdigheter som fritt svävande öar.
Frågan är hur kunskapsinnehållet skall kunna omvandlas i progressiv
riktning och hur vetandet skall kunna ökas. Vad vi här anfört om
undervisningen och kunskapsinhämtandet i skolan bör ligga till grund för det
fortsatta planeringsarbetet vad gäller den nya grundskollärarlinjen. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen detta till känna.

Lärarnas utbildning spelar som vi visat en roll för skolan och elevernas
möjlighet till kunskapsinhämtande och kunskapsbehandling i och utanför
skolan. Detta ställer krav på både teoretiska och praktiska avsnitt i
lärarutbildningen. Att arbeta med barn och ungdomar kräver stor varsamhet
och kunskap. Barn är inget färdigt och fixt material. De är människor i
utveckling. En utveckling vars form och grad betingas av många faktorer inte
minst sociala. Ur sitt eget liv, dess status i dåtid och nutid hämtar människan
sin erfarenhet. Det är i denna mylla kunskap kan få sin näring och bära
frukt.

För att så tidigt som möjligt skapa grund för insikt om elevernas funktion
utifrån bl. a. sin sociala situation anser vi det nödvändigt att lärarutbildningen
inleds med ett praktikavsnitt. En sådan inledning av lärarutbildningen är
inte enbart betingad av rent utvecklingsteoretiska skäl. Det är också viktigt
att lärarkandidaten så tidigt som möjligt får pröva på skolans arbetsmiljö
utifrån andra förutsättningar än som elev. Ett tidigt praktikavsnitt kan också
ge den enskilde studenten en fingervisning om dennes lämplighet och lust för
läraryrket.

En väsentlig del av den tidiga praktikperioden bör förläggas till verksamheter
utanför skolan, till industri, social omsorgsverksamhet, arbetsförmedling
etc., för att söka ge kandidaten en viss insikt i de yttre livsbetingelser som
direkt påverkar elevens bildskapande och sammansättning av den kunskap
läraren ger via sin undervisning. Vad vi här anfört om tidigt praktikavsnitt i

Mot. 1984/85:2970

lärarutbildningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Som en del i skolans förmåga att ge eleverna vägledning i sitt behandlande
av den meddelade kunskapen ligger frågan om lärarutbildningens längd, dess
ämneskunskap bl. a. Vi vet att skolan många gånger fungerar på ett för
elever befästande sätt av de orättvisor som kännetecknar klassamhället. Det
är också så att många gånger fungerar skolan som en förstärkare av
klassamhällets orättvisor. Detta innebär naturligt nog att utslagningen av
elever börjar redan i grundskolans lägre årskurser.

För lärare i årskurserna 1-7 föreslår regeringen en utbildningslängd om
140 poäng. Mot bakgrund av de praktikavsnitt vi förordat, behovet av
ämneskunskap och de problem med utslagningen redan i de lägre årskurserna
vi pekat på, finner vi det motiverat att förlänga denna lärarinriktning
med 20 poäng. Vpk:s förslag till lärarutbildning för årskurserna 1-7 kommer
alltså att omfatta 160 poäng. Riksdagen bör besluta i enlighet med detta.

När det gäller lärare för årskurserna 3-9 föreslår regeringen en utbildningslängd
om 160 poäng. Mot bakgrund av vad vi i det tidigare anfört om
praktikinslag och utslagning i skolan föreslår vi att denna lärarinriktning
förlängs med 20 poäng, alltså totalt omfattande 180 poäng. Ett ytterligare
motiv för förlängning med 20 poäng av denna lärarinriktning är den utökning
med ytterligare ett ämne i ämneskombinationen som regeringen föreslår.
Inom denna nu föreslagna utbildningslängd kan en reguljär utbildning av
tekniklärare med tonvikt på modern teknik inkl. datorteknik täckas in.

Förslaget till ny lärarutbildning ställer stora krav på en fortbildning av de
lärare vars kompetens bygger på den hittillsvarande utbildningen. Den i dag
pågående fortbildningen av lärare verksamma i skolan är oerhört viktig. Vi
bedömer det därför som ogörligt att inom dessa anslag inrymma de
fortbildningsbehov som betingas av den nya lärarutbildningen. En plan för
fortbildningsbehovets täckande som nu krävs av det aktuella lärarutbildningsförslaget
bör utarbetas snarast och föreläggas riksdagen. Denna plan
bör kunna sättas i verket redan under budgetåret 1986/87.

Enligt förslaget till den nya grundskollärarutbildningen kommer utbildningen
att ge allmän behörighet till forskarutbildning. För behörighet till
forskarutbildning i olika ämnen kommer dock kompletterande studier att
erfordras. Inom de praktisk-estetiska områdena saknas möjlighet till
forskarutbildning. Denna ovan refererade situation menar vi ställer ett
väsentligt krav i ljuset, nämligen behovet av en klar specifikation av den
komplettering som krävs för forskarutbildning. Detta gäller såväl forskning
inom olika ämnen som till forskarutbildning inom praktisk-estetiska
områden.

Det förslag till ny grundskollärarutbildning som nu föreslås vilar till stor
del på de intentioner om skolans uppgifter som finns i Lgr 80. När riksdagen
behandlade frågan om ny läroplan för grundskolan tog man också ställning
till basen för ”kursplanerna” i grundskolan. Det är därför naturligt att när
förslag om lokalisering och dimensionering av den nya lärarutbildningen

Mot. 1984/85:2970

föreläggs riksdagen, också ett mera konkret förslag till den nya lärarutbildningen
behandlas i detta sammanhang. Ansvarsfrågan för riksdagens
utbildningspolitiker kräver detta. Regeringen bör förelägga riksdagen
förslag i enlighet därmed.

Med hänvisning till det anförda föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om undervisningen och kunskapsinhämtandet
i skolan som grund för det fortsatta planeringsarbetet av den
nya grundskollärarlinjen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om tidigt praktikavsnitt i den nya lärarutbildningen,

3. att riksdagen med ändring i regeringens proposition 1984/
85:122 beslutar inrätta en allmän utbildningslinje, grundskollärarlinjen,
med dels en inriktning mot undervisning i tidigare
årskurser om 160 poäng, dels en inriktning mot undervisning i
senare årskurser om 160/180/180 poäng,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om en reguljär utbildning för tekniklärare,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan för
fortbildningsbehovets täckande med anledning av den nya
lärarutbildningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om specifikation av den komplettering som
krävs för forskarutbildning,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till konkret
utformning av den nya lärarutbildningens inriktning och
innehåll.

Stockholm den 21 mars 1985
LARS WERNER (vpk)

BERTIL MÅBRINK (vpk)
C.-H. HERMANSSON (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)
BJÖRN SAMUELSON (vpk)

minab/gotab Stockholm 1985 82490