9

Motion

1984/85:2969

Börje Stensson och Lars Ernestam

Lärarutbildning för grundskolan m. m. (prop. 1984/85:122)

Lärarutbildningen behöver få en mer nära anknytning till forskningen i
pedagogik och undervisningsinnehåll. För vår del vill vi understryka vikten
av att forskning i barns totala villkor i samhället kommer till stånd.

Barnen har en utsatt position i samhället. I takt med att samhället blir
alltmera genomorganiserat blir det uppenbart att de saknar kraftfulla och
kunniga talesmän. En annan allmän tendens är att forskningen fått en
starkare ställning; allt flera beslut i samhället måste stödjas på forskningsresultat.
Den tekniska, medicinska och naturvetenskapliga forskningen
åtnjuter ett omfattande samhälleligt stöd. Forskning om barn och barns
förhållandena är i Sverige sällsynt, splittrad och överlåten till enskilda
initiativ. När det gäller humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen är
det endast i ämnena pedagogik och psykologi som barnen ägnas någon mera
betydande uppmärksamhet. Forskarutbildning om barn förekommer ej i
Sverige.

I andra länder uppmärksammas behovet av kunskap i nya former om barn
och barns förhållanden på ett helt annat sätt. I våra grannländer pågår arbete
med att utveckla barnforskningen i Trondheim och Köpenhamn. I Förenta
staterna håller en ny forskningsinriktning om barn på att växa fram: i
förgrunden står frågan hur det kan komma sig att många barn trots
bristfälliga uppväxtförhållanden kan växa upp till goda samhällsmedborgare.

I regeringens proposition om lärarutbildning för grundskolan behandlas
översiktligt frågor om forskning och forskarutbildning. Perspektivet är
smalt. Propositionen utgår från att kunskapsbehovet för skolans del
begränsas till det som normalt ryms inom ämnet pedagogik.

Ett friskare grepp skulle tas om barnen och inte skolan sattes i centrum.
Vilka kunskaper och vilken forskning behövs för att skolan skall utgå från
barnens behov? Är det t. ex. vettigt att som nu organisera forskning och
forskarutbildning för skolans behov - eller barnens - så att historiska,
kulturella och antropölogiska perspektiv utesluts? Behöver inte skolans
personal, skoladministratörer och skolpolitiker också kunskaper som sätter
dagens situation och problem i relief mot gångna tiders och andra kulturers?
Behöver vi inte förse våra lärarutbildningar med kunskaper grundade på
forskningsresultat också om barnens faktiska verklighet utanför skolan, i
bostadsområden, i fritidshem, i förskolor. Behöver inte våra förskolor,
fritidspedagog- och förskoleutbildningar, våra sociala myndigheter stöd av
en universitetsinstitution som bedriver forskning och forskarutbildning om

Mot. 1984/85:2969

10

barn ur barnens perspektiv? Forskningen om barn i Sverige bör inte
begränsas till att bli bedriven ur pedagogens eller barnläkarens perspektiv.

I Sverige behövs en universitetsinstitution med breda uppgifter inom
forskningen om barn. En sådan institution kan ge forskarutbildning om barn,
men också och kanske viktigare bli en samlings- och kontaktpunkt för de
forskare som nu sitter spridda på en rad ämnesinstitutioner och inte ges stora
möjligheter att samverka eller ens träffas för gemensamma seminarier. En
institution behövs med kunskaper och kapacitet att förmedla forskningsresultat
som handlar om barn och barns förhållanden.

I årets budgetproposition omnämner statsrådet Hjelm-Wallén i positiva
ordalag det förslag till ett forskningstema om barn som universitetet i
Linköping lagt fram, och hon närmast beklagar att statsfinansiella skäl gör att
förslaget inte kan genomföras nu. I detta sammanhang vill vi peka på det
stora forskningsbehov det nu framlagda förslaget om en ny lärarutbildning
aktualiserar. Forskning om barn och barns förhållanden är eftersatt i Sverige.
Detta medför bl. a. att frågor om barnens och ungdomarnas förhållanden
inte egentligen behandlas i utbildningarna av lärare och förskollärare. Även i
samhällsdebatten saknas kraftfulla företrädare för barnens och ungdomarnas
sak. Ett principbeslut nu vore välkommet om inrättande av ett tema om barn
liksom ett uppdrag från regeringen till universitetet i Linköping att, i samråd
med UHÄ, fortsätta planeringen av detta tema med sikte på en start den 1
juli 1987.

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inrättandet av ett tema om barns
villkor i samhället vid universitetet i Linköping.

Stockholm den 21 mars 1985

BÖRJE STENSSON (fp)

LARS ERNESTAM (fp)