11

Motion
1984/85:2966
Nils Åsling

Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)

Proposition 1984/85:115 borde ha kunnat förutsättas innebära en radikal
förbättring av regionalpolitikens instrument, eftersom utredningen klart
visat att situationen framför allt i Norrlands inland nu motiverar extraordinära
insatser. I huvudsak borde åtgärder som radikalt skulle sänka
kostnadsnivån för produktion och serviceverksamhet i Norrlands inland ha
vidtagits. En sänkning av arbetsgivaravgifterna i stödområde A med 10
procentenheter bör, enligt min uppfattning, genomföras som ett första steg
för att radikalt förbättra möjligheterna till utveckling av det befintliga
näringslivet i Norrlands inland. Det vore också angeläget att i detta skede,
när landets industriellt välutvecklade delar upplever en påtaglig högkonjunktur,
ge länsstyrelserna i Norrlands inland väsentligt bättre resurser för
glesbygdsinsatser än som för närvarande är fallet. Det är därför angeläget att
en uppräkning av länsanslaget genomförs.

Undertecknad har tidigare i en särskild motion pekat på att nuvarande
skatteregler, med hänsyn till den allmänna situationen i Norrlands inland,
verkar i hög grad hämmande på utvecklingen av näringslivet. Det föreligger
nu betydande svårigheter att rekrytera kvalificerade befattningshavare till
företag i det norrländska inlandet, bl. a. med hänsyn till svårigheten att också
kunna erbjuda make/maka önskvärt arbete. Denna svårighet att erbjuda ett
äkta par tillfredsställande sysselsättningsmöjligheter är i dag ett mycket
allvarligt hinder när det gäller att utveckla näringslivet i Norrlands inland.
Jag vill i sammanhanget åberopa ett konkret fall.

Det gäller ett äkta par boende i Stockholm.

Mannen har:

Lön 228 000 kr.

Skatt

125 000 kr.

Disponibel inkomst 103 000 kr.

Hustrun har:

Lön

Skatt

144 000 kr.
63 700 kr.

Disponibel inkomst

80 300 kr.

Tillsammans disponerar denna familj 183 300 kr. efter skatt.

Mannen har varit erbjuden ett arbete vid ett företag i Strömsunds kommun

Mot. 1984/85:2966

12

i norra Jämtland, men hustrun har inte lyckats erhålla något arbete, varför
mannen av hänsyn till familjens ekonomi ansett sig böra från företaget kräva
en inkomst som ger familjen oförändrad standard.

Hans anspråk blev då:

Det är mot bakgrund av konkreta exempel som detta, som jag i en särskild
motion föreslagit, att man på försök skall erbjuda möjlighet för äkta makar
som arbetar inom stödområde A till frivillig sambeskattning, då följaktligen
den ene makens inkomst ur beskattningssynpunkt skulle få delas på båda och
beskattningen då bli mycket lägre.

Ett annat likaledes konkret exempel illustrerar problemet med mobilisering
av riskvilligt kapital. Även i detta sammanhang får Norrlands inland
sägas vara handikappat, framför allt till följd av bristen på företagare och
människor med ekonomiska resurser att mobilisera riskvilligt kapital. Om en
person lånar 500 000 kr. till aktiekapital kan man göra följande kalkyl:

Ränta på lånet netto 7 % 35 000 kr.

Amortering 50 000 kr.

Summa kapitalkostnad 85 000 kr.

Om vederbörande skall orka med att inom ramen för sin privatekonomi
mobilisera detta aktiekapital med åtföljande kapitalkostnader, får vederbörande
kompenseras med ett högre löneuttag från företaget för dessa
kapitalkostnader. Med nuvarande beskattningsregler torde det kräva en
extra höjning av lönen om 470 000 kr. per år. På detta har företaget dessutom
att betala sociala avgifter med 235 000 kr. Belastningen på företaget, för att
kompensera personen i fråga för att han eller hon lånat upp aktiekapital,
uppgår alltså till 705 000 kr., dvs. avkastningskravet på det mobiliserade
egna kapitalet hamnar på den orimliga nivån av 140 %.

Dessa här anförda exempel visar att alldeles speciella insatser nu erfordras
för att utveckla näringslivet i Norrlands inland. De konventionella och hittills
praktiserade regionalpolitiska instrumenten förslår inte. Till bilden hör
dessutom att den typ av åtgärder som jag här skisserat från statsmakternas
synpunkt inte är särskilt kostnadskrävande. Tvärtom torde åtgärder av
denna karaktär, med hänsyn till effekten, vara synnerligen fördelaktiga ur
samhällets synpunkt.

De alldeles speciella utvecklingsproblem, som nu föreligger i Norrlands
inland och i synnerhet inom stödområde A, borde nu föranleda inte bara
särskilda konkreta åtgärder med omedelbar effekt. Situationen är, enligt min
uppfattning, så allvarlig i en rad inlandskommuner, med hänsyn till den höga
medelåldern och den lokalt mobiliserbara utvecklingskraften, att statsmak

Lön

Skatt

706 000 kr.
523 000 kr.

Summa disponibel
familjeinkomst

183 000 kr.

Mot. 1984/85:2966

13

tema omgående borde upprätta ett särskilt åtgärdsprogram i samråd med de
berörda länsstyrelserna.

I propositionen föreslås tre viktiga insatser vad gäller teknikutvecklingen.
Dessa insatser berör Umeå för bioteknik, Luleå för elektronik och Kiruna för
geofysik och rymdteknik. Jag vill gärna understryka det angelägna i att
insatser görs för teknikutveckling i Norrland. Jag vill emellertid ifrågasätta,
om insatserna skall ske så koncentrerat som regeringen föreslår. Det är en
ofta upprepad vaneföreställning, att insatser inom forskning och utveckling
skall ske koncentrerat för att få största möjliga effekt. Ofta leder en stark
koncentration av insatserna dock till en byråkratisering och minskad
effektivitet. Jag föreslår därför att vissa delar av det program för satsning på
bioteknik som förutsätts ske i Umeå förläggs till Östersund och att 5 miljoner
av de 20 milj. kr., som föreslås anvisade för satsningen på bioteknik i Umeå
reserveras för projekt som kan förläggas till Östersund.

En viktig regionalpolitisk insats är utlokalisering av statliga myndigheter
och institutioner. I samband med omorganisationen av AMU till en
fristående organisation skall en central AMU-myndighet bildas i form av ett
statligt verk. Enligt de direktiv som riksdagen tidigare utfärdat skall
nytillkommande statlig verksamhet utlokaliseras främst till skogslänen. Den
nya AMU-myndigheten borde med fördel kunna förläggas till Östersunds
kommun. Det finns i sammanhanget anledning att påminna om att Jämtlands
län hittills fått en mycket begränsad del av de statliga utlokaliseringarna och
satsningarna på statlig verksamhet utanför Stockholmsområdet.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1.att riksdagen beslutar sänka arbetsgivaravgifterna med 10% i
stödområde A,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen kräva skyndsam utredning
beträffande de allmänna villkoren på arbetsmarknaden inom
stödområde A och särskilt beträffande sådana regionalpolitisk!
motiverade förändringar i reglerna för beskattning av fysisk person
att rekrytering av kvalificerad arbetskraft och möjligheterna att
teckna aktiekapital underlättas, enligt vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att den föreslagna satsningen på bioteknisk
utveckling i Umeå delvis förläggs till Östersund och att för
ändamålet 5 av föreslagna 20 milj. kr. reserveras för dessa insatser,

4. att riksdagen beslutar uttala att den i samband med omorganisationen
av AMU bildade centrala AMU-myndigheten lokaliseras till
Östersund i Jämtlands län.

Stockholm den 19 mars 1985

NILS G. ÅSLING (c)