14

Motion
1984/85:2960
Kerstin Nilsson

Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)

I den nya offensiva regionalpolitiken kan nedlagda byskolor utgöra en av
resurserna. Främst förutsätter det naturligtvis lokala initiativ genom att bilda
sammanslutningar såsom kooperativ, byalag, stiftelseformer eller andra
organisationsformer. Att rusta upp äldre ofta gedigna skolbyggnader skulle
ge arbetslösa och intresserade meningsfullt arbete för en många gånger
realistisk och meningsfull idé, nämligen att skapa liv i bygd.

Under de årtionden, när födelstalen ännu var höga, uppfördes gedigna
skolhus ofta i timmer av handaskickligt folk. Skolan blev ofta byns stolthet.

Sedan följde sjunkande födelstal och avflyttning. De ofta röda eller vita
skolhusen tömdes på barn och pulpeter, som genom utauktionering blev det
enda kära minnet för mången i mogen ålder.

Skolhusen finns emellertid kvar i många byar och står oanvända för att
snart förfalla. Samtidigt som många utflyttade f. d. glesbygdsbor ingenting
hellre önskar än att de åtminstone kunde fira sin semester i sin födelsebygd.
Denna längtan tillbaka - numera kallad nostalgi - tilltar ofta med åldern. Det
finns folk söderut som säger att de längtar hem varje dag. Men man har
ingenting att återvända till i sina födelsetrakter. Det gäller särskilt om folk
som flyttat långt, såsom t. ex. svensk-amerikaner.

I regeringens proposition talas om att lokala initiativ skall understödjas.
Man vågar tro att det i många byar - och bland utflyttade bybor - finns
initiativkraft och ork att återigen ta byskolan i bruk för realistiska ändamål
om samhället ställer upp. De små och mindre kommunernas resurser förslår
inte långt, men tillsammans med de i regeringens proposition omnämnda
medlen och vettig användning kan mycket åstadkommas.

Byskolor kunde bli vad som förr kallades vandrarhem eller turisthem
främst för återvändande bybor och ortsbor med anhöriga och övriga turister.
Byskolorna kunde samtidigt bli samlingslokaler för den bofasta befolkningen,
som där kunde träffas. I åtminstone en del fall kunde tillverkning i
(små)företag, kooperativ och andra former aktualiseras i gediget hantverk,
konsthantverk, hemslöjd och ännu mycket mera innan traditionerna går
förlorade. Användningen av nedlagda skolhus kunde även tänkas ske i mer
progressiva former såsom studielokaler, datastugor m. m. Byskolor kunde
upprustas genom att kooperativ bildas eller byalag grundas eller också
genom stiftelseform. I genomförandeprocessen skulle intresserade nuvarande
och tidigare ortsbor aktiveras. Arbetslösa och ungdomslag skulle få
meningsfulla arbeten - vilket inte utesluter frivilliga insatser - i en gemensam
strävan att väcka liv i bygd.

Mot. 1984/85:2960

15

Med det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att göra upprustningen av äldre byskolor i
glesbygderna till ett led i den regionalpolitiska satsningen.

Stockholm den 20 mars 1985

KERSTIN NILSSON (s)