Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:2956

Yvonne Sandberg-Fries m. fl.

Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)

Problemen i Blekinge län har vid ett stort antal tillfällen behandlats i
motioner till riksdagen. I regeringens proposition 1984/85:115 Regional
utveckling och utjämning uppmärksammas nu dessa problem.

Regeringen bör således enligt propositionen särskilt beakta problemen i
bl. a. Blekinge vid fördelningen av medel för regionala utvecklingsinsatser.
Regeringen har vidare för avsikt att fullfölja stödet till de tekniska
spridningsprojekt som påbörjats genom elektronikcentrum i Svängsta och
verkstadstekniskt centrum i Karlskrona. Dessa utfästelser i propositionen
hälsar vi givetvis med tillfredsställelse. Problemen i länet är emellertid av den
omfattningen att ytterligare insatser krävs. Och det av följande skäl:

Blekinge är ett högt industrialiserat län och som en följd av regeringens
ekonomiska politik vände sysselsättningen inom industrin under 1984 efter
flera år av tillbakagång. Den ökande industrisysselsättningen har emellertid
inte i tillräcklig omfattning kunnat ge arbete åt länets befolkning.

Vid februari månads utgång i år var enligt länsarbetsnämndens redovisning
alltjämt 4,7 % av arbetskraften arbetslös och ytterligare 4,8 % var föremål
för någon form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

En kommande lågkonjunktur kan mot denna bakgrund ses an med oro.
Nya problem kan också väntas. Volvo har t. ex. meddelat sin avsikt att lägga
ned stålverket och att genomföra dramatiska rationaliseringar vid gjuteriet i
Kallinge. Mellan 300 och 400 personer kan komma att ställas utan arbete.
Antalet varsel i länet ökar och i februari 1985 berördes hela 455 personer, en
fördubbling i förhållande till februari 1984. Även den väntade utvecklingen
inom den statliga verksamheten i länet är oroande. Blekinge har under de
senaste tio åren förlorat ca 1 700 statliga arbetstillfällen.

Länsstyrelsen i Blekinge län redovisar efter en enkät som tillställts statliga
verk och myndigheter i länet att den statliga sysselsättningen kan förväntas
minska med ytterligare ca 460 personer fram till 1989. De kraftigaste
minskningarna redovisas inom försvarsverksamheten. Nedläggningen av
teleservicebas Syd i Ronneby och nedskärningarna inom marinen i Karlskrona
svarar för huvuddelen eller 75 % av minskningarna, men även personalinskränkningarna
vid försäkringskassorna och vägverket samt nedläggningen
av SJ-verkstaden och plantskolan i Karlshamn innebär ett betydande
bortfall av arbetsplatser.

Riksdagen antog i anslutning till 1982 års regionalpolitiska beslut följande
prioriteringsordning att gälla vid fortsatt omlokalisering och decentralisering
av statlig verksamhet:

1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr2956-2961

Mot. 1984/85:2956

1. Skogslänen.

2. Sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden.

Detta uttalande har därefter upprepats vid såväl 1982/83 som 1983/84 års
riksmöten.

Under de senaste åren har ett antal statliga verksamheter flyttats från
Blekinge län. I samband därmed har det ovan nämnda riksdagsuttalandet
ibland åberopats som skäl för att man just i det aktuella fallet inte behövt ta
några regionalpolitiska hänsyn. Blekinges problem förutsätts lösas i annat
sammanhang.

Den paradoxala situationen har alltså uppstått att 1982 års riksdagsbeslut
används som argument för att inte förlägga statlig sysselsättning till länet.

Denna ordning kan inte få fortsätta. Om riksdagens upprepade uttalande
skall ha någon trovärdighet måste därför dessa övergå från välvilliga
uttalanden till praktisk handling.

Som tidigare nämnts karaktäriseras Blekinges näringsliv av en hög andel
industrisysselsatta. Tjänstesektorn är däremot liten. Länets industri domineras
av ett fåtal stora företag. De fem största industriföretagen sysselsätter
mer än hälften av den totala industriarbetskraften. Ca 75 % är sysselsatta i
s. k. filialföretag med administration, marknadsföring och utvecklingsarbete
förlagda utanför länet.

Detta innebär annorlunda uttryckt att länet har alltför få små och
medelstora företag.

En satsning på småföretagssektorn är således mycket betydelsefull för att
förbättra förhållandena i Blekinge län.

I den regionalpolitiska propositionen föreslår nu regeringen att länsstyrelserna
skall ges möjlighet att tillföra utvecklingsfonderna medel för regionalpolitiskt
utvecklingskapital. Det regionalpolitisk! motiverade utvecklingskapitalet
skall lämnas i form av lån eller bidrag för att delfinansiera avgränsade
projekt i företagen inom exempelvis områdena marknadsföring och produktutveckling.

Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen att besluta om hur
reglerna för regionalpolitisk! utvecklingskapital närmare skall utformas.

I propositionen informeras dock riksdagen om att bl. a. följande regel bör
gälla:

Medlen skall användas inom stödområdena eller i orter eller kommuner
som regeringen beslutat skall tillfälligt komma i fråga för regionalpolitisk!
stöd.

För Blekinges del innebär denna regel för närvarande att regionalpolitisk!
utvecklingskapital endast kan lämnas till en av länets fem kommuner. Mot
bakgrund av det för länet som helhet stora behovet av satsningar inom
småföretagssektorn bör regionalpolitisk utvecklingskapital även få lämnas
till kommunerna Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona. Vid
regeringens fördelning av medel för regionala utvecklingsinsatser bör detta

Mot. 1984/85:2956

särskilt beaktas.

Sedan några år är Olofström temporär stödkommun inom ramen för det
regionalpolitiska stödet. Det regionalpolitiska stödet har varit ett verksamt
medel för att få i gång investeringar och aktiviteter i Olofström. Trots
insatserna - som gett många nya arbetstillfällen - fortsätter folkmängden att
minska. Minskningen var 144 personer 1984. Det är uppenbart att Olofströms
kommun måste fortsätta att vara temporär stödkommun under
ytterligare ett budgetår.

Länet i sin helhet bör slutligen mot bakgrund av problemens omfattning
behandlas generöst när frågor uppkommer om regionalpolitisk! stöd till
välgrundade projekt.

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att riksdagens beslut angående lokalisering av statlig verksamhet
till sydöstra Sverige snarast skall fullföljas,

2. att regionalpolitisk! utvecklingskapital bör få lämnas även i kommunerna
Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona,

3. att det regionalpolitiska stöd som utgår i stödområde C bör få
tillämpas i Olofströms kommun budgetåret 1985/86,

4. att regionalpolitisk! stöd, som efter särskilt beslut kan utgå utanför
stödområdena, bör ges en generös tillämpning i Karlskrona,
Ronneby, Karlshamns och Sölvesborgs kommuner.

Stockholm den 20 mars 1985
YVONNE SANDBERG-FRIES (s)

CHRISTER SKOOG (s) RALF LINDSTRÖM (s)

MATS OLSSON (s)

1* Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 2956-2961

Mot. 1984/85:2956

Figer 1.1 BefoiknincsarvecUingeti inom rfcu linsgrupper och I heil riket meitan åren
1950, IWO. 1970, IWO och 1W4 nini Aren IWO och 2000 enligt 19M ån
lånury reise prognoeer (Index dir år IWO » 100). För år 1W4 endast pretfminära
uppgifter.

Index

Ar 1950* 100

140 r

130

120 ■■

Riket totalt

110 ■■

100

Skogslän

2000

1980 1984 199T6

1950

1960

1970

' Avser Värmlands Kopparbergs. Gävleborgs. Västernorrlands. Jämtlands. Västerbottens
samt Norrbottens Ian

Mot. 1984/85:2956

LOKALISERING AV REGIONALA
HUVUDKONTOR I SÖDRA SVERIGE

A Statliga orga a
T Intresseorganisationer
A Haaker
fl Försäkringsbolag

H Sveriges Radio AR
H Högskoleenheter

Växjö

■ ■■ # A AA

www a▲a

u- ▼

A H

Kalmar

Karlskrona

A A A
■äA<

ristianstad

Lund

H#\V

AAAAAiäMalmd

fTU
A A ir a*—

A H ■■■■

September 1982