13

Motion

1984/85:2933

Anders Högmark och Ingrid Hemmingsson
Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)

Det är ett välkänt faktum att för såväl det enskilda näringslivet som för
offentliga arbetsgivare det blivit allt svårare att rekrytera särskilt kvalificerad
arbetskraft till verksamheter vilka ligger inom det s. k. stödområdet.

Effekterna av detta har blivit alltmer kännbara. För näringslivet innebär
bristande tillgång på exempelvis kvalificerade tekniker på kort sikt hinder för
expansion och på något längre sikt ett hot mot den framtida konkurrenskraften
och därmed överlevnaden.

Inom den offentliga sektorn har vi under en lång följd av år fått uppleva
stora brister vad gäller tillgång på läkare och annan sjukvårdspersonal och
svårigheter att rekrytera dessa till glesbygdsområden.

Få försök har gjorts för att mer aktivt bryta denna utveckling och skapa
positiva drivkrafter för enskilda personer i syfte att få dem intresserade och
framför allt att göra det ekonomiskt intressant att söka sig arbetsuppgifter i
dessa regioner.

Det som har gjorts framför allt på den offentliga sektorn har ofta burit de
administrativa regleringarnas signum, exempelvis den av moderata samlingspartiet
så hårt kritiserade Dagmarreformen, där man med tvång sökt ”få ut”
läkare i glesbygd.

Det är rimligt att anta att olika grupper av s. k. nyckelpersoner kräver
skilda former av stimulansåtgärder för att påverkas i sitt val av arbetsställe
och bosättningsort.

För nyexaminerade akademiker borde det vara så att de alltmer växande
studieskulderna upplevs som ett problem. Ett system där dessa skulder
kunde skrivas av enligt vissa fastställda regler skulle med stor sannolikhet
vara av intresse.

Genom att exempelvis knyta rätten till hel eller delvis avskrivning av
studieskulden till arbete och bosättning inom stödområdet under ett antal år
skulle statsmakterna skapa starka positiva drivkrafter för nyexaminerade
akademiker att starta sin yrkesgärning i verksamheter inom regionalpolitisk!
motiverade stödområden. Såväl enskild som offentlig sektor skulle få
väsentligt förbättrade förutsättningar att rekrytera erforderlig arbetskraft.

Ett införande av ett avskrivningssystem av det slag som skisserats i
motionen rymmer flera såväl principiella som mer tekniska problem. Dessa
bör dock inte vara större än att regeringen, efter en koncentrerad utredning
av sakfrågan, kunde återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

Mot. 1984/85:2933

14

Med stöd av ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär utredning om villkorad avskrivningsrätt
för studielån som regionalpolitisk! instrument.

Stockholm den 20 mars 1985

ANDERS G. HÖGMARK (m)

INGRID HEMMINGSSON (m)

minab/gotab Stockholm 1985 82464