Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:2927

Åke Gustavsson m. fl.

Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)

o Regionalpolitikens genomförande bör till stor del decentraliseras till

länsnivån, som följd av att politiken mer inriktas på att utveckla

regionernas och glesbygdernas egna resurser,
o Regionalpolitiken bör i ökad utsträckning inriktas på att bygga upp
infrastrukturen i regionalpolitisk! prioriterade områden,
o Det regionalpolitiska stödet bör utformas så att det mer än tidigare stödjer
”mjuka” investeringar i främst teknik- och marknadsutveckling,
o Det finns ett stort behov av att nå ut med regionalpolitiken till de mest
utpräglade glesbygdsområdena,
o Det regionalpolitiska arbetet måste ske på bred front. Industri- och
regionalpolitiska insatser måste stödja och komplettera varandra. Samverkan
med bl. a. arbetsmarknads-, utbildnings-, kommunikations- och
jordbrukspolitiken är nödvändig. Att påverka den offentliga sektorns
verksamhet och lokalisering är också en viktig del av regionalpolitiken.

Vi delar dessa utgångspunkter för en aktiv regionalpolitik och hälsar
därför med tillfredsställelse att regeringen genom propositionen tar viktiga
steg för att ytterligare utveckla regionalpolitiken. Inom Jönköpings län finns
en allvarlig obalans i näringsliv och sysselsättning. I den östra länsdelen finns
ett mycket stort beroende av den träbearbetande industrin. Inom Nässjö,
Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby och Tranås är i genomsnitt omkring hälften
av de industrianställda sysselsatta inom den träbearbetande industrin.
Arbetslöshetstalen är inom dessa kommuner förhållandevis höga med
undantag av den minsta kommunen, Aneby.

I den sydvästra länsdelen med dominans av verkstadsindustri samt plastoch
gummiindustri är sysselsättningsläget förhållandevis gott.

Länets befolkning har under de fyra senaste åren minskat. Under perioden
1981-1984 var minskningen 2 200 personer. Befolkningsminskningen hade
en mycket klar tyngdpunkt i länets östra delar.

1 Riksdagen 1984/85.3 sami. Nr2927-2929

Mot. 1984/85:2927

Nedan redovisas den långsiktiga befolkningsutvecklingen för Jönköpings
läns olika delar.

Bofolkningsutvocklingon i olika lOntdtlei 1960- »3

Index 1960 . 100

120

110

100

1960

Regeringens förslag att länen skall få större regionala utvecklingsinsatser
och större beslutsbefogenheter gör att samhället får ett bättre regionalpolitisk!
instrument än hittills. Beträffande fördelningen av dessa medel mellan
länen vill vi starkt understryka att stor hänsyn bör tas till situationen i
Jönköpings läns östra delar. Därför vill vi understryka vad industriministern
anför på s. 22 i propositionen:

Fördelningen av medel för regionala utvecklingsinsatser skall, som jag
tidigare angivit, grundas på problemens omfattning och karaktär i de skilda
länen. Detta innebär att även problem i orter/regioner utanför stödområdena
bör beaktas vid regeringens fördelning av dessa medel, t. ex. i Östra
Småland, Blekinge och Sjuhäradsbygden.

De medel för regionala utvecklingsinsatser, som länsstyrelsen för Jönköpings
län disponerar för innevarande budgetår, är begränsade till 3,5 milj. kr.
Dessa medel skall sedan fördelas mellan regionalt utvecklingsarbete, investeringsbidrag
och glesbygdsinsatser. En annorlunda prioritering inom det av
regeringen föreslagna utökade anslaget är nödvändig.

I de inledningsvis nämnda utgångspunkterna framhålls att regionalpolitiken
i ökad utsträckning bör inriktas på att bygga upp infrastrukturen i
regionalpolitisk! prioriterade områden. Det finns flera exempel på att en
sådan inriktning kan vara mycket bra. Ett sådant exempel är breddningen av
järnvägen Pauliström-Vetlanda, som beräknas ge en mycket god effekt för
näringslivets transportmöjligheter. Inom länets östra delar finns exempel på
behov av förbättringar av flera riksvägar. Det gäller främst ny sträckning av
riksväg 31 på sträckorna Öggestorp-Nässjö samt Gisshult-Rödjenäs, liksom
förbifarter för Eksjö och Aneby. Samtliga dessa projekt ligger för närvaran

Mot. 1984/85:2927

de långt fram i investeringsplanerna för vägverket.

I en annan av utgångspunkterna framhålls att det regionalpolitiska stödet
mer skall stödja ”mjuka” investeringar än tidigare. Inom den träbearbetande
industrin, som till den helt dominerande delen bedrivs i mindre och
medelstora företag, finns många gånger behov av stöd för underlättande av
kundkontakter och marknadsföring. Till och med inom flera förhållandevis
stora träföretag inom husbranschen är det förenat med mycket stora
ansträngningar under lång tid att söka och finna eller utveckla exportmarknader.
Genom regeringens proposition 1983/84:168 och det därpå följande
riksdagsbeslutet förbättrades förutsättningarna för trähusindustrins export.

Trots detta har trähusföretagen i mycket liten utsträckning, med något
undantag, målmedvetet satsat på exportmarknaden. Genom vikande inhemsk
efterfrågan och otillräcklig export har resultatet blivit att några av
trähustillverkarna i östra länsdelen har slagits ut ur marknaden. Andra har
behov av att kraftigt förbättra sina resultat för att kunna klara sig på sikt. Ett
begrepp om frågans vikt får man genom påpekandet av det faktum att
omkring 60 % av landets trähustillverkning sker i de östra delarna av
Jönköpings län. Här sker nu sedan flera år en kraftig sysselsättningsminskning.
Det är därför nödvändigt att ytterligare ansträngningar görs för att öka
exporten. Sysselsättningsutvecklingen inom trähusbranschen för riket som
helhet framgår av nedanstående figur, som talar för sig själv.

SYSSELSÄTTNINGEN I TRÄHUSBRANSCHEN

Antal

10 500

10 000 .

000

000 .

7 200

200

000

Ar 1980

1981

1982

1984

1983

Mot. 1984/85:2927

Statsmakterna har vidtagit viktiga åtgärder för att underlätta trähusexport.
Från branschens sida har man således bättre förutsättningar än tidigare att gå
ut på exportmarknaden. Men för att lyckas med detta måste en större
samverkan mellan företagen komma till stånd. Denna uppfattning har även
den närmast berörda fackliga organisationen, Svenska träindustriarbetareförbundet,
gett starkt uttryck för. Nu tycks en utveckling, om än försiktig, i
denna riktning vara på väg. Då är det naturligtvis viktigt att staten även
fortsättningsvis stimulerar denna utveckling.

Den socialdemokratiska regeringen har för sin del i den ovan nämnda
propositionen och på annat sätt stött trähusexporten. Statens industriverk
har fått medel för exportsatsningar. Inom Sveriges exportråd har Swebex
(Svensk bygg- och energiexport) inrättats, som undersitt första verksamhetsår
särskilt skall prioritera export av trähus. Det är nödvändigt att denna
prioritering vidhålls även under kommande verksamhetsår om insatsen skall
hinna ge ett väsentligt och bestående resultat. En förbättring av orderingången
för trähustillverkarna påverkar också en rad underleverantörer, som i stor
utsträckning finns inom regionen. Som exempel härpå kan nämnas åkerier
samt tillverkare av inredning, elutrustning och tapeter.

Industriministern understryker vidare i sina utgångspunkter att det
regionalpolitiska arbetet måste ske på bred front under medverkan av flera
politikområden. Vi vill för vår del peka på främst två områden där vi ser detta
som speciellt väsentligt. Det gäller kommunikations- och utbildningsdepartementens
ansvarsområden. En av kommunerna. Nässjö, är mycket beroende
av två affärsdrivande verk för sin sysselsättning, televerket och statens
järnvägar. Televerket har sitt centrallager förlagt till Nässjö och har
förutsättningar för att utveckla sin verksamhet.

Inköpsavdelningen inom televerket är i dag förlagd till Stockholmstrakten,
det mest sysselsättningsintensiva området i landet. Geografisk närhet mellan
centrallagret och inköpsavdelningen borde vara en klar fördel på marknaden.

Inom televerket sker i dag en modernisering av 204-stationerna för att de
skall få större kapacitet. I dag läggs i stor utsträckning dessa arbeten ut på
legojobb och man använder sig desutom av tillfälliga anställningar liksom
övertid. Genom att lokalisera denna verksamhet till Nässjö skulle man få ett
viktigt tillskott av arbetstillfällen.

Genom att systematiskt arbeta med orderboksförsäljning från centrallagret
kan i vart fall 10-15 nya arbetstillfällen skapas.

Statens järnvägar är av hävd en stor arbetsgivare i Nässjö. Också här finns
det möjligheter till utökad verksamhet. Under lång tid har man diskuterat
uppförandet av en rangerbangård för södra Sverige. SJ har för sin del skjutit
denna investering på framtiden; trots att behov föreligger av en effektivare
godshantering för såväl transporter inom landet som för export. Genom sin
belägenhet utmed södra stambanan och med närhet till västra stambanan har
Nässjö otvetydigt ett fördelaktigt läge. En rangerbangård skulle verksamt

Mot. 1984/85:2927

bidra till att både säkra de arbetstillfällen som redan finns och att medge en
utökning.

SJ har vidare behov av att bygga en ny impregneringsplats i Nässjö.

Vad som nämnts ovan om affärsverken kan utgöra goda exempel på
möjligheten för affärsverken att utveckla sin verksamhet i Jönköpings läns
östra delar.

Ett annat område är utbildningssektorn. För kommunerna i den östra
länsdelen uppfattas naturligtvis möjligheterna till såväl gymnasial utbildning
som högre utbildning som väsentlig. I dag sker en successiv utveckling av
samarbetet med universitet och högskolor för distansutbildning inom en rad
ämnen. Denna verksamhet bör fortsätta att utvecklas. Beträffande den
gymnasiala utbildningen finns ett behov av en utökning av ramarna för
framför allt teknisk utbildning.

En uppbyggnad av den tekniska utbildningen inom den östra delen av
Jönköpings län kan ske enligt följande modell.

I Tranås som i dag har en tvåårig verkstadsteknisk linje finns behov av att
bygga ut undervisningen till att även omfatta en tredje årskurs med inriktning
på en verkstadsteknisk specialkurs.

I Nässjö bör den treåriga eltekniska utbildningen byggas ut till att omfatta
en fjärde årskurs.

I Eksjö, som i dag har en tvåårig teknisk linje, finns behov av att bygga ut
undervisningen till att även omfatta en tredje årskurs i en icke grenindelad
teknisk linje.

I Vetlanda finns behov av att bygga upp en fjärde årskurs på en
maskinteknisk gren innehållande bl. a. CAD/CAM-utbildning. Genom en
samordnad utveckling av främst den tekniska utbildningen för de östra
delarna av Jönköpings län kan man rimligen nå stora effekter för att på sikt
bättre hävda näringslivet i denna del av länet. Ungdomen behöver inte heller
söka sig från sin hemregion för att få teknisk utbildning och den tekniska
kompetensen ökar inom länsdelen till gagn för befolkning och industri.

För att denna utveckling skall kunna åstadkommas är det nödvändigt att
skolöverstyrelsen utökar ramarna avseende denna typ av utbildning för
Jönköpings län.

Tranås kommun är den kommun i länet som under lång tid haft den högsta
arbetslösheten. Till skillnad från samtliga andra kommuner i östra länsdelen
har T ranås inte en helt dominerande träbearbetande industri. Omkring 25 %
av de industrisysselsatta återfinns inom päls- och beklädnadsindustri, en
bransch som ju i sin helhet har haft och fortfarande har problem med vikande
sysselsättning. Länsstyrelsen har för sin del i olika omgångar lämnat s. k.
projektbidrag till företag inom kommunen. Länsarbetsnämnden har för sin
del av naturliga skäl gett Tranås mycket hög prioritet. Utan tvekan har dessa
insatser gett ett positivt resultat. Detta understryker ytterligare ett effektivt
utnyttjande och samordning av resurser kan ge bra genomslag.

Inom arbetarrörelsen i länet sker i dag ett arbete som syftar till att bättre

Mot. 1984/85:2927

hävda Sävsjö kommun ur sysselsättningssynpunkt. Ett av de projekt, som
man arbetar med, handlar om att ombilda Sävsjö sjukhus till ett centrum för
rehabilitering av långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. De socialdemokratiska
riksdagsmännen från länet har i en annan motion väckt denna fråga i
riksdagen under den allmänna motionstiden.

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande prioriteringen av Jönköpings
län vid fördelningen av medel för regionalt utvecklingsarbete,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om prioritering av export av trähus
inom Swebex ansvarsområde,

3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära utredning om ett
samlat investeringsprogram inom den statliga sektorn, inkl. de
affärsdrivande verken, för den östra delen av Jönköpings län,

4. att riksdagen beslutar att inom ramen för budgetpropositionen
föreslagna medel omfördela inom de slutliga ramarna för gymnasieutbildning
så att de utökas för östra kommunerna i Jönköpings
län i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 20 mars 1985

ÅKE GUSTAVSSON (s)
CATARINA RÖNNUNG (s)
HELGE KLÖVER (s)

INGEGERD ELM (s)
NILS NORDH (s)