Motion

1984/85:2924

Yngve Nyquist m. fl.

Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)

Om man tar fasta på uttalandet i proposition 1984/85:115 att politikens
inriktning bör vara att skapa förutsättningar för en balanserad befolkningsutveckling
i landets olika delar och att ge människorna tillgång till både arbete
och service, framstår allt klarare behovet att förnya näringslivet i de hårt
sargade delar av landet som utgör Bergslagen.

I fortsättningen redovisar vi några uppslag till särskilda åtgärder i det
regionalpolitiska arbetet med siktet framför allt på nämnda område av
Sverige.

Teknisk högskola

En ny teknisk högskola till Bergslagen måste anses vara en direkt
förutsättning för en positiv utveckling i regionen. Denna måste bygga på:

- specialisering vid varje befintlig enhet inom Bergslagen (Örebro, Eskilstuna-Västerås,
Falun-Borlänge, Uppsala samt Gävle-Sandviken)

- intimt samarbete mellan högskolorna

- samverkan mellan befintliga tekniska högskolor i Mellansverige och den
nya i Bergslagen

- forskningsverksamhet även i Bergslagen

- Ludvikas ingenjörsutbildning integreras i verksamheten

Utlokalisering av tjänstemän - försöksverksamhet

En försöksverksamhet med att utplacera en tjänsteman från resp. länsstyrelses
regionalekonomiska enhet i några Bergslagskommuner bör inledas
inom kort. Dessa tjänstemän skall inte bara lära sig aktuella kommuner och
deras behov av insatser utan:

- verka för att samordna de statliga länsorganens tillstånd och ekonomiska
beslut

- själva få möjlighet att avgöra ett antal ärenden där kostnaderna uppgår till
max. 250 000 kr. - alt. 100 000 kr.,

- själva avgöra ärenden i samråd med länsorganen som har att göra med
glesbygdsstöd, regionalpolitisk! stöd, vissa stöd inom länsarbetsnämnden
samt medel inom lantbruksnämnden.

Mot. 1984/85:2924

6

Försöksverksamheten bör pågå i tre år i tre län och i förslagsvis sex
kommuner med olika struktur.

Stödets inriktning

Det finns många skäl som talar för att det regionalpolitiska stödet bör få
användas mera fritt och strategiskt i framtiden. Det är inte säkert att en
industriinvestering är det bästa stödet i ett visst läge. Lika viktigt att stödja
som strategisk insats kan vara:

- en satsning på en ny produkt i ett företag

- uppbyggnaden av ett FoU-centrum i en kommun.

Regionala organ bör i samråd med lokala organ få avgöra sådana frågor.

Teknisk infrastruktur - utbyggnad av kommunikationer

Det finns mycket som talar för att Bergslagens kommunikationer bör
byggas ut - både inom regionen samt mellan regionen och grannregionerna.
Det gäller alla typer av kommunikationer. Ett konkret förslag är att den nya
bredbandstekniken först byggs ut i regioner som har stora utvecklingsbehov
parallellt med utbyggnaden i de stora regionerna.

Marknadsföring

Eftersom Bergslagsregionens företag har bra produktionskunskaper, men
ofta mindre goda marknadsföringserfarenheter, bör det byggas ett marknadsföringsinstitut
i regionen. Detta institut behövs i regionen för att:

- understryka att det är regionens eget institut

- ta vara på de stora företagens kunskaper inom de traditionella näringarna
och av exportmarknaden

- stimulera företagen till en mängd olika marknadsinitiativ

- bygga upp en långsiktig kunskap och en kontinuitet i arbetet.

Medel till regionala organ

Flera olika organ inom staten har på central och regional nivå en rad skilda
resurser som de kan satsa på lokalt utvecklingsarbete av alla olika slag. Det
finns mycket som talar för att den verksamheten vidareutvecklas på skilda
områden med vissa förändringar:

- det behövs en gemensam regional pott för de statliga länsorganen

- det behövs möjligheter där kommunen själv får avgöra vissa användningar
av en viss garanterad pott efter samråd med länsorganen.

Mot. 1984/85:2924

7

Syftet med sådana förändringar är att använda pengarna mer okonventionellt
än i dag och minska handläggningstider och onödiga inskränkningar.

Ungdomsinsater i regional utvecklingsverksamhet

Ett förslag som bör prövas är att skapa någon form av ungdomspool med
resurser för arbetslös ungdom i syfte att göra dessa insatser mer spännande,
strategiska och nydanande. Med sådana medel kan man:

- skapa grupper i företag som vidareutvecklar befintliga och utvecklar nya
produkter tillsammans med en handledare från resp. företag

- utveckla utbytesprogram med u-länderna i syfte att låta ungdomar göra
utvecklingsinsater i våra mottagarländer för u-stöd

- starta olika typer av nya och utvecklade befintliga utbildningar

- starta ungdomsutvecklingscentra av skilda slag tillsammans med t. ex.
lokala gymnasier i syfte att pröva nya projekt, lösningar, metoder etc. som
hör framtida behov till. Tvindprojektet i Danmark kan vara en bra
förebild.

Flyttstöd/etableringsstöd

Redan i dag kan flyttstöd under vissa omständigheter omvandlas till
etableringsstöd för en ny verksamhet i utflyttningskommuner. Denna typ av
verksamhet bör stödjas ytterligare så att man alltid har möjlighet att starta
nya verksamheter efter samråd med bl. a. kommunen och kanske några
andra organ som alternativ till att flytta från sin hemregion eller hemkommun.
Detta stöd bör då vara så kraftigt att det kan användas för konkreta
företagsetableringar. Ett visst följdstöd som alternativ till beredskapsarbeten
bör diskuteras för att underlätta företagets utveckling de första tre åren efter
start.

Offertstöd i nya former

Nya former av offertstöd bör kunna prövas. Exempelvis borde det vara
möjigt att

- staten köper FoU-kapacitet hos bra företag och lokaliserar projekten till
företag i krisregioner av typ Bergslagen i nya eller befintliga företag.
Stödet bör utformas så att ledig kapacitet på bra företag kan utnyttjas och
dessutom ge erfarenheter till det företag som utför arbetet

- kommuner får göra offerter med utgångspunkt från ett lokalt utvecklingsprogram
där kommunen vill göra en rad skilda och ofta nydanande insatser

- utöver enskilda företag bör organisationer och t. ex. en folkhögskola får
göra en offert mot att prestera vissa intressanta regionalpolitiska insatser.

Mot. 1984/85:2924

8

Det sagda innebär en viss förändring av offertstödets hittillsvarande
karaktär. Effekterna av en vidgning kan inte med visshet förutses. Det är
därför befogat att regeringen låter utreda frågan om en förnyelse av
offertstödet med beaktande av bl. a. de i denna motion angivna uppslagen.

Omlokalisering av statlig förvaltning

Nya former av utlokalisering av statlig förvaltning behövs eftersom
förvaltningen växer i både Stockholm och residensstäderna samtidigt som
andra kommuner utarmas på administrativa funktioner. Följande insater bör

- omlokalisering av statlig förvaltning från Stockholm till särskilt utvecklade
industri- och förvaltningsområden med speciella miljö- och servicekvaliteter
där det även byggs upp lokala utbildnings- och utvecklingscentra

- omlokalisering av vissa nya statliga verksamheter till företag och kommuner
med stora sakliga gemensamma intressen

- utlokalisering till olika kommuner i nya anläggningar där flera statliga,
integrerade funktioner får finnas tillsammans och bilda en spännande
utvecklingsmiljö

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om behovet av att inom propositionens ram vidta särskilda
åtgärder för Bergslagen.

Stockholm den 20 mars 1985

provas:

YNGVE NYQUIST (s)
OVE KARLSSON (s)
BO SÖDERSTEN (s)
INGER HESTVIK (s)

IRÉNE VESTLUND (s)
BENGT-OLA RYTTAR (s)
OLLE WESTBERG (s)

OLLE GÖRANSSON (s)