Motion

1984/85:2922

Arne Nygren och Sten-Ove Sundström

Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)

Den förändringskraft som den nya tekniken medför uppmärksammas
alltmer i regionalpolitiken. I regionalpolitiska utredningens betänkande
betonades bl. a. att för den fortsatta utvecklingen i Norrland fanns några
orter som utgjorde viktiga stödjepunkter. Särskilt betonades detta i fråga om
data- och informationsteknologin och dess spridning i den norra landsändan.

Med hänsyn till forsknings- och utvecklings(Fou)-kapacitetens betydelse
för utveckling av befintliga företag och etablering av nya verksamheter för de
nordligaste länen angav regionalpolitiska utredningen högskoleorterna
Umeå och Luleå som strategiska stödjepunkter i ett långsiktigt regionalpolitiskt
perspektiv.

Med utgångspunkt i bl. a. dessa bedömningar har kommunledningarna i
Umeå och Luleå fört överläggningar som resulterat i en överenskommelse
om samverkan. Detta i syfte att söka bygga ut de funktioner som kommer att
få en avgörande inverkan på landsdelens möjligheter att följa med i den
tekniska utvecklingen och förhindra en ny flyttvåg. Samverkan mellan
kommunerna baseras bl. a. på det faktum att de högskoleverksamheter som
finns inom resp. kommun kompletterar varandra och att en samordning
dessutom ger ett högre resursutnyttjande av de investeringar som samhället
tidigare gjort för att ge Norrland likvärdiga utbildningsmöjligheter och säkra
tillgången på kompetent arbetskraft. Även det förhållandet att universitetet
och tekniska högskolan av regionalpolitiska skäl lokaliserats på skilda håll,
ställer särskilda krav på samverkan för att uppnå den styrka och attraktivitet
för högteknologiska företag, forskning och utbildning som liknar Stockholms,
Göteborgs och övriga högskoleorters i Sverige.

Överenskommelsen om ett samarbete baseras också på en arbetsfördelning
kommunerna emellan som grundas på den närings- och verksamhetsstruktur
som präglar Umeå resp. Luleå. Sålunda har det t. ex. setts naturligt
att för Umeås del försöka utveckla det kunnande som byggts upp inom
bioteknik och den medicinska sektorn. Regionsjukhusets kompetens i
samverkan med universitetsforskningen har redan gett och kan med ytterligare
insatser ge betydande spridningseffekter.

Det finns i Umeå mycket specialiserade resurser och kompetens inom
bl. a. områdena bioteknik, onkologi och neurokirurgi. Med tanke på den
geografiskt spridda befolkningen behövs det särskilda ansträngningar för att
vidmakthålla och utveckla denna specialistkompetens. Den moderna telekommunikationstekniken
kan här ge möjligheter som för något årtionde
sedan helt saknades. De besparingar som kan göras genom t. ex. överföring

1 Riksdagen 1984185.3sami. Nr2922-2926

Mot. 1984/85:2922

2

av röntgenbilder, laboratorie- och mätresultat etc. är också större i Norrland
än i storstadsområdena. Umeå regionsjukhus har de fyra nordligaste länen
som upptagningsområde för flera typer av specialistvård.

Genom att förena den nya data- och telekommunikationsteknikens
möjligheter med det kunnande som byggts upp inom den medicinska sektorn
i Umeå skulle nya utvecklingsförutsättningar uppstå.

Den datatekniska kompetens som krävs i sammanhanget skulle kunna
tillföras från Luleå tekniska högskola. Intresset för ett sådant fast samarbete
har också uttryckts i den överenskommelse om regional samverkan mellan de
två kommunerna som tidigare nämnts.

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen beslutar uttala att vid Umeå universitet bör inrättas ett
centrum för bioteknik och medicinteknik som i samarbete med
tekniska högskolan i Luleå skall ha till främsta uppgift att bedriva
forskning, utveckling och utbildning samt medverka i klinisk
utvärdering av olika hjälpmedel inom forskning och vård.

Stockholm den 20 mars 1985

ARNE NYGREN (s)

STEN-OVE SUNDSTRÖM (s)