Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:2920

Sven Aspling m. fl.

Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)

I den nu lämnade regionalpolitiska propositionen kan vi konstatera att
Värmlands speciella situation inte tillräckligt uppmärksammats. Länet har
en kombination av svårigheterna i norra inlandet och Bergslagen. Till detta
kommer att länet också är utsatt för och kommer att drabbas av den fortsatta
strukturomvandlingen inom skogsindustrin. Det är just kombinationen av
olika problem som lett till att Värmland näst efter Norrbottens län har de
högsta arbetslöshetssiffrorna.

Även befolkningsmässigt toppar vissa Värmlandskommuner den negativa
statistiken. Sålunda uppvisar Hagfors kommun i norra Värmland en
utomordentligt stark befolkningsminskning under de senaste fem åren. I
siffror har exempelvis Hagfors tappat 1 500 människor från år 1979, eller
7,16 %, närmast efter Kiruna som tappat 9,27 % av sin befolkning sedan
1979 - eller 3 498 personer. Även Munkfors och Filipstad visar en mycket
negativ befolkningsstatistik och har under dessa år fått se sitt befolkningstal
decimerat med 6,7 resp. 6,5 %.

Vi förutsätter att dessa faktorer uppmärksammas av regeringen i det
fortsatta regionala utvecklings- och utjämningsarbetet.

I propositionen föreslås att den nuvarande stödområdesindelningen bör
ligga fast. Detta betyder att Kristinehamns kommun, trots att den tillhör en
prioriterad landsdel, inte permanent föreslås ingå i stödområdet. Arbetet
med problemen i de värmländska Bergslagskommunerna kräver i många fall
att de kan ses i ett sammanhang. Det är bl. a. därför nödvändigt att
stödvillkoren är desamma. Vi anser att Kristinehamn permanent bör föras in
i stödområde C. Samtidigt bör arbetet på att utveckla landets Bergslagskommuner
få en fortsättning under åtminstone en femårsperiod för att därefter
utvärderas. Medel av minst samma omfattning som för innevarande år bör
därför anvisas budgetårsvis.

Med hänvisning till vad vi ovan anfört om kommunerna Hagfors,
Munkfors och Filipstad bör även dessa flyttas upp i stödområde B.

Vi anser det nödvändigt att på nytt aktualisera frågan om lokalisering av
nya myndigheter till skogslänen. De regionalpolitiska motiven för sådana
åtgärder är helt i linje med strävandena att höja effektiviteten i den offentliga
verksamheten. Riksdagens revisorer har nyligen genomfört en undersökning
av verksamheten vid statliga myndigheter som omlokaliserades under
1970-talet. Enligt undersökningen har effekterna i flera avseenden varit goda
- även för verksamheten inom myndigheterna. Den planerade utvecklingen
av digital överföring av data och annan information i det kommande nya

Mot. 1984/85:2920

telenätet kommer att underlätta strävandena att decentralisera den statliga
förvaltningen. Vi anser att regeringen genom direktiv till statliga myndigheter
bör ge dessa i uppdrag att belysa förutsättningarna att i sin verksamhet
decentralisera och skapa arbetstillfällen bl. a. i Värmlands län.

Vi vill i detta sammanhang påminna om arbetsmarknadsutskottets och
riksdagens tidigare uttalanden när det gäller prioriteringsordning vid fortsatt
omlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet.

Vi noterar med tillfredsställelse att det i propositionen föreslås att
anslutande landtransporter av sågade, hyvlade och på annat sätt bearbetade
trävaror till hamnar i Vänern, oavsett transportsträcka, blir bidragsberättigade.
Det är angeläget att ytterligare varuslag blir bidragsberättigade sedan
erfarenheterna av det nu föreslagna stödet utvärderas.

Vi anser som tidigare nämnts att man i propositionen inte tillräckligt
uppmärksammat Värmlands läns och Bergslagens problem. Sett mot bakgrund
av svårigheterna i Värmland bör resurser till regionalpolitisk! strategiska
projekt kanaliseras till Värmland. Vi vill i detta sammanhang peka på
följande mycket angelägna projekt:

Vattenbrukscentrum i Munkfors

Arbete på projektet pågår i samarbete med Uppsala universitet. Projektet
skulle om det genomfördes få stor betydelse såväl för utvecklandet av
odlingstekniken som för utvecklingen av tekniken kring odlingsanläggningar.
Förslaget har presenterats för såväl representanter för regeringen som
statens industriverk. En ansökan behandlas för närvarande av industriverket
men projektet kräver extraordinärt stöd av regeringen för att kunna
realiseras.

Stiftelsen ”Hagfors Resurs Centrum”

Syftet är att etablera och driva ett CAD/CAM-centrum för utbildning,
utveckling och forskning kring området verktygsteknik. Även detta projekt
har presenterats för regeringen, STU och statens industriverk. STU har
också beviljat medel för projekteringsinsatser.

Industricentrum i Torsby

Ett sådant centrum är ett gammalt önskemål från länets sida, och det bör
kunna komma till stånd samtidigt som den hittillsvarande verksamheten
utvärderas. Ett industricentrum i Torsby skulle ge värdefulla erfarenheter av
hur sådan verksamhet faller ut i de södra skogslänen.

Mot. 1984/85:2920

Branäs turistanläggning i Torsby kommun

Anläggningen har utpekats som den viktigaste insatsen för att utveckla
näringslivet i norra Värmland. Länsstyrelsen har i sitt yttrande över den
lokaliseringsansökan som inlämnats framhållit att det ligger ett stort
regionalpolitisk! värde i att bygga ut Branäsanläggningen. Uppbyggnaden av
Branäs är också av betydelse för hela länets turistnäring. I norra Värmland är
turismen en mycket viktig motor för näringslivet, och en utveckling av
turistnäringen är en förutsättning för att man skall kunna tillförsäkra
invånarna i den norra länsdelen möjlighet till arbete och service. Vi delar
länsstyrelsens uppfattning och anser det nödvändigt att riksdagen uttalar att
Branäsanläggningen bör stödjas.

Det digitala telenätet

I länet arbetar man intensivt för att påskynda introduktionen av elektronik
och data. Detta kräver emellertid att teleförbindelserna såväl till länet som
inom länet förbättras. Vi anser det därför nödvändigt att televerket åläggs att
låta de regionalpolitiska argumenten väga tungt vid utbyggnaden av det
digitala telenätet.

högskolan i Karlstad

Det är mycket angeläget att man också av regionalpolitiska skäl kraftfullt
satsar på en fortsatt utveckling av högskolan i Karlstad. Särskilt angeläget är
att behovet av en fortsatt utbyggnad av högskoleutbildningen inom teknikoch
dataområdet beaktas i det utvecklingsarbete som pågår inom utbildningsdepartementet
och UHÄ.

Vissa delar av den specialiserade civilingenjörsutbildningen bör kunna
regionaliseras varvid resurser i näringslivet kan utnyttjas.

Högskolan i Karlstad är en naturlig bas för särskilda insatser för att främja
forskning och utveckling. Viktig är också den FoU-verksamhet som bedrivs
av den med högskolan samverkande stiftelsen Värmlands FoU-råd med stöd
från olika regionala organ. Planeringsarbete pågår för närvarande för
projekt (arbetsnamn ”Hjärnbruket”) med syfte att kombinera forskning
inom någon eller några nischer där förutsättningar finns - t. ex. inom det
teknisk/kemiska området - med projektverksamhet, utvecklingsarbete och
uthyrning av lokaler till avknoppnings- och utvecklingsföretag. Inom ramen
för de olika typer av åtgärder som föreslås i propositionen bör medel kunna
anvisas som säkerställer förverkligandet av ett sådant projekt.

Rikssågverksskolan i Skoghall

Vi anser det också nödvändigt med stöd till ett utvecklingscentrum vid
Rikssågverksskolan i Skoghall. Förslaget om ett sådant har bl. a. förts fram

Mot. 1984/85:2920

inom ramen för arbetet med Länsplanering 1980. Viss forskningsverksamhet
har också påbörjats med hjälp av länets FoU-råd. Rikssågverksskolan bör
dessutom kunna vara en resurs för SIND:s branschprogram med inriktning
på den träbearbetande industrin.

Bergsskolan i Filipstad

Vi vill än en gång understryka vikten av att intensifiera forsknings- och
utvecklingsarbetet vid Bergsskolan i Filipstad. Ett intensivt arbete pågår för
att i samarbete med FoU-rådet i länet och tekniska högskolan i Luleå
konkretisera vissa projekt. Sålunda försöker man få till stånd en forskningsgruva
för småskalig bergsteknik och FoU-insatser inom området mineralteknik.

Inom Bergslagsregionen pågår en rad projekt av mycket varierande
omfattning. En mera systematisk och noggrann genomgång och analys av
kända och okända mineralförekomster bör ske av Sveriges Geologiska AB

Medel för nämnda utrednings- och prospekteringsarbete bör finansieras
via statsbudgeten. Särskilda medel bör ställas till SGAB:s förfogande för att
intensifiera jakten på mineraltillgångarna inom Bergslagen.

En ökad satsning på Bergsskolan i Filipstad är nödvändig för att samordna
och intensifiera insatserna på det mineralpolitiska området inom Bergslagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1.att riksdagen beslutar att Kristinehamns kommun permanent
tillförs stödområde C samt att Hagfors, Munkfors och Filipstad
flyttas från stödområde C till B,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att centrala
verk och myndigheter ges direktiv att belysa och främja förutsättningar
för omlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet
i syfte att skapa arbetstillfällen i bl. a. Värmlands län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
övrigt i motionen anförts om Värmlands behov av särskilda
insatser.

Stockholm den 20 mars 1985

(SGAB).

SVEN ASPLING (s)
ELVY NILSSON (s)
MAGNUS PERSSON (s)
GUNNAR OLSSON (s)

MARGOT WALLSTRÖM (s)
BO FINNKVIST (s)