Mot. 1984/85

2917-2921

Motion

1984/85:2917

Stina Gustavsson och Rune Gustavsson

Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)

De senaste 100 åren har kännetecknats av stora omfördelningar av
Sveriges befolkning. 1800-talets stora basnäring jordbruket har rationaliserats
mycket drastiskt, samtidigt som först industrin och senare servicenäringarna
vuxit fram som viktigaste sysselsättningsskapare.

De län som industrialiserades sent förlorade mycket folk till industrilänen
och till andra länder. Speciellt hårt drabbades Kronobergs och Kalmar län
som först på 1960-talet åter kom upp till 1880 års folkmängd.

I början av 1970-talet genomfördes en ortsklassificering som ur inomregional
synpunkt blev negativ för Kronobergs län. Centern motsatte sig denna
klassificering och under Fälldinregeringen avskaffades den. Vår uppfattning
när det gäller de regionalpolitiska målen är att regionalpolitiken måste vara
ett instrument och kunna bryta koncentrationsutvecklingen. Alla människor
har rätt till arbete, god miljö och en bra service. Från att under några år ha
haft en positiv befolkningsutveckling noterades för Kronobergs län en
befolkningsminskning under föregående år. Landet som helhet kunde
uppvisa en befolkningsökning på närmare 12 000 personer.

Länsgenomsnitten ger vad gäller befolkningsutveckling dock en alltför
förenklad bild. Länets olika delar har haft mycket olika utveckling. Under
åren 1974-1983 noterade fem av länets åtta kommuner en negativ utveckling.

Regionalpolitiska åtgärder är därför nödvändiga för näringslivets utveckling,
för nya arbetstillfällen och för att bevara befintliga. Länets utvecklingsfond
har i många orter medverkat till att nya idéer tagits till vara och nya företag
kommit till. Vi ser det angeläget att utvecklingsfondens möjligheter till
fortsatt arbete på den positiva linjen inte försvåras.

Statens medel för att påverka den regionala utvecklingen ger resultat först
efter en tid. Statliga skatteutjämningsbidrag möjliggör t. ex. en utbyggnad av
den kommunala servicen som i sin tur efter några år kan påverka företagens
vilja att lokalisera sig i kommunen och därmed skapa nya arbetstillfällen.

Som exempel på vad regionalpolitisk! stöd kan få för effekter vill vi ta det
glesbygdsstöd som utgått till några församlingar i Kronobergs län. På
uppdrag av länsstyrelsen gjorde högskolan i Växjö under 1982 en utvärdering
av glesbygdsstödets effekter under perioden den 1 februari 1979-den30 juli
1982. Av denna utvärdering framgår att glesbygdsstödet medverkat till 35
nya arbetstillfällen och ytterligare 15 personer har erhållit utökad sysselsättning
i redan befintliga företag. Efter den 30 juni 1982 har ytterligare lika
många arbetstillfällen skapats. Vi anser att statens stöd i glesbygd i
Kronobergs län gett gott resultat och måste få fortsätta.

1 Riksdagen 1984185.3sami. Nr2917-2921

Mot. 1984/85:2917

2

Kronobergs län sakar teknisk högskola. Detta kan komma att innebära att
länet får svårare att konkurrera med andra regioner om tekniskt avancerade
och expansiva företag. Den 1 juli 1984 startade Teknikcentrum i Växjö - ett
centrum för informationsteknologi - sin verksamhet. Staten via länsstyrelsen,
landstinget och Växjö kommun står bakom Teknikcentrum. Vi anser det
angeläget att denna verksamhet kan vidareutvecklas och att staten fortsättningsvis
tar sin andel av kostnaderna. De tre huvudmännen sköt vardera till
400 000 kr. i startkapital.

I regeringens proposition finns på s. 245 en karta utvisande en avgränsning
av kommungruppen ”Östra Småland”. Vi finner det anmärkningsvärt att två
av Kronobergs läns kommuner, Tingsryd och Lessebo, vilka tidigare i olika
sammanhang tillhört denna grupp ej omnämns. Den befolkningsförändring
som skett i dessa båda kommuner visar under 1984 en mera negativ bild än
vad fem kommuner i den utpekade kommungruppen gör. Vi hemställer att
Lessebo och Tingsryd ingår i ”Östra Småland” och dessutom blir föremål för
särskilda regionalpolitiska insatser. Detta har vi närmare utvecklat i motion
1984/85:906.

I motion 1984/85:2020 har vi uppmärksammat riksdagen på behovet av
skoglig forskning till södra Sverige. Vi föreslår i denna motion att forskningen
lämpligen förläggs till Växjö.

I motion 1984/85:1394 har vi tagit upp de speciella problem som uppstår
om livsmedelskommitténs förslag skulle genomföras. Kronobergs län skulle
drabbas mycket hårt.

Vi vidhåller samtliga i ovanstående tre motioner framförda yttranden.

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av regionalpolitiska insatser i Kronobergs län.

Stockholm den 20 mars 1985

STINA GUSTAVSSON (c)

RUNE GUSTAVSSON (c)