Motion
Mot. 1984/85
2914-2916
1984/85:2914
Bo Forslund m. fl.
Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)
I. Bakgrund
I betänkandet markerar regionalpolitiska kommittén vikten av forskning,
utveckling, utbildning och teknikspridning som instrument för den regionala
utvecklingen. I regionalpolitiska propositionen anläggs motsvarande synsätt,
och ett antal förslag läggs i syfte att förbättra situationen inom stödområdet.
En enig remissopinion hade lämnat sitt stöd, men samtidigt fört fram krav på
mer långtgående insatser.
De förslag som propositionen presenterar skulle också enligt vår mening
vara mer långtgående. Satsning på FoU, utbildning m. m. är ett alldeles
avgörande medel för den framtida regionala utvecklingen. Vid tiden för den
aktiva lokaliseringspolitikens början år 1965 var kapitalförsörjningen den
helt avgörande frågan. Under de 20 år som gått sedan dess har samhället
genomgått omfattande förändringar. Vad gäller företagen har vi fått en
fullständig övergång till vad som kan kallas köparens marknad från
producentens. Detta ställer helt andra krav på företagen vad gäller planering,
effektivitet och förnyelse, allt i syfte att hävda sig i en omfattande
konkurrens. Samtidigt sker en omstrukturering inte bara inom näringslivet i
stort utan inom de enskilda företagen. Ny teknik måste appliceras för att man
skall kunna hävda sig såväl nationellt som internationellt.
Norrländskt näringsliv har inte likartade förutsättningar som övriga
Sverige. Infrastrukturen är en annan vad gäller tillgången på kvalificerad
FoU. Om man på ett avgörande sätt skall förbättra villkoren för utvecklingen
i Norrland måste det fortsatta regionalpolitiska arbetet bl. a. innefatta
strukturella insatser inom forskning och högre utbildning.
II. Västernorrland i omvandling
Strukturomvandlingen i Västernorrlands län är för närvarande dramatisk.
Processindustrin som utgör basnäringen i länet genomgår en snabb förändring.
Den skogsråvarubaserade industrin måste genomföra snabba omställningar
i syfte att bevara sin konkurrenskraft på världsmarknaden. Det finns
tydliga exempel på sambandet mellan nyinvesteringar inom industri och
friställning av arbetskraft inom vissa delar av länet. Vidare drabbas länet
allvarligt, direkt och indirekt av nedgången inom byggnadsindustrin. Exempelvis
har utvecklingen inom Timrå kommun lett till att 1 200 arbetstillfällen
har försvunnit under perioden 1980-1984. Vad gäller den regionala utveck
1 Riksdagen 1984185.3sami. Nr2914-2916
Mot. 1984/85:2914
2
lingen i form av sysselsättning, befolkning, arbetslöshet m.m. har Västernorrlands
län gått starkt tillbaka under 1980-talet. Länet har förlorat ca 5 000
personer. Sundsvall-Timrå har under 1980-talet haft den sämsta befolkningsutvecklingen
av alla primära centra. Under 1983-1984 har befolkningsminskningen
i Västernorrlands län varit den största i Sverige.
Förutsättningarna för en positiv regional och strukturell utveckling i länet
är emellertid på längre sikt goda. Processindustrin dominerar emellertid i
hög grad. Bland nya näringsgrenar märks särskilt datoranknutna verksamheter.
Här är utvecklingen av s. k. mjukvarukompetens särskilt påtaglig, och
detta har skett snabbare än i någon annan region i Sverige. Materialteknik är
ett annat område under utveckling i länet.
Den alternativa sysselsättningen i regionen är genomgående knuten till
högre kompetens i jämförelse med den yrkesstruktur som fanns i länet före
den senaste periodens strukturomvandling inom processindustrin. Högkompetensyrken
utvecklas inom områden som elektronik, datateknik, materialteknik
samt inom marknadsföring, distribution och internationell handel för
att nämna några exempel. Den tillgängliga arbetskraften i regionen svarar
dock endast i begränsad utsträckning mot de yrkeskunskaper som efterfrågas
inom de nya verksamheterna. Fortbildning och vidareutbildning eller
återkommande utbildning kommer att utgöra en central uppgift för utbildningsorganisationer
under en lång period. En koncentration av utbildningsinsatserna
på vuxenbefolkningen är av särskilt stor betydelse i en region av
Västernorrlands typ. Den genomsnittliga utbildningsnivån här är väsentligt
lägre än i motsvarande regioner i södra delarna av landet.
I takt med den omfattande strukturomvandlingen ökar också behovet av
utveckling av ny produktion och ny produktionsteknik i Västernorrlands län.
Detta har bl. a. visat sig genom att efterfrågan på FoU-service snabbt ökar
vid högskolan i Sundsvall-Härnösand. Emellertid har inte högskolan för
närvarande möjlighet att svara mot det direkta behov av FoU som uttalas.
Inte heller har andra högskolor möjlighet att fullt ut svara mot dessa behov.
Liksom Norrland i övrigt är Västernorrlands län eftersatt vad beträffar
FoU-kapacitet totalt sett i jämförelse med riket i övrigt. I enlighet med
Norrlandsfondens senaste studie rörande problem och möjligheter inom
FoU i Norrland betonas att en viktig bas för rekrytering av FoU-personal är
universiteten och högskolorna. Betydelsen av högskolorna är här större än i
andra delar av landet. Företagen framhåller särskilt att högskolekapaciteten i
regionen för närvarande inte räcker till för att ge en tillräcklig rekryteringsbas.
Mot denna bakgrund är det av vikt att högskoleorganisationen i
Västernorrland rustas med en FoU-resurs eller en FoU-organisation som
svarar mot de grundläggande regionala behoven.
Mot. 1984/85:2914
3
III. Industrihögskola
I samband med den regionalpolitiska kommitténs betänkande har framförts
att högskolan i Sundsvall-Härnösand bör utvecklas till en industrihögskola
som omfattar kvalificerad utbildning och forskning inom såväl tekniska
som administrativa områden. En lämplig FoU-organisation bör komplettera
den nuvarande verksamheten inom högskolan. Länsstyrelsen genomför nu
ett utredningsarbete i syfte att presentera en konkret plan för en sådan
organisation. Arbetet är nu i sitt slutskede och visar att det i länet finns goda
möjligheter att utveckla en industrihögskola i direkt samverkan med
näringslivet i regionen.
Utredningen har hittills redovisat att basstrukturen vid högskolan bör
stärkas inom grundutbildningen. Kapaciteten inom teknisk utbildning är av
särskild betydelse. Högskolans program för kortare ingenjörsutbildningar,
teknikerutbildningar samt fördjupningsutbildningar för tidigare utbildade
ingenjörer och naturvetare bör ökas väsentligt. Ett sådant program bör i en
framtid även kunna tillgodose behovet av sådan utbildning i andra delar av
norra Sverige. Utredningen har vidare inventerat ämnesområden av betydelse
för länets regionalekonomiska utveckling. Inom tekniksektorn bör
satsningen främst gälla systemteknik, kemiteknik, materialteknik, produktionsteknik,
drift- och underhållsteknik, hydraulik- och miljöteknik. Inom
den ekonomiska sektorn prioriteras administration med transportsystemplanering,
internationell handel, redovisning och revision och systemvetenskap.
Utredningen visar också att en fortsatt satsning på kommunikationsområdet
är av stor betydelse. Behovet av någon form av FoU-organisation i
Västernorrlands län och vid högskolan är nödvändig. En sådan bör enligt
utredningen i första hand organiseras kring de här redovisade ämnesområdena
eller kombinationer av dessa. Näringslivet i länet redovisar goda
möjligheter att bistå med både modern utrustning och kvalificerad personal i
samband med en högskoleutveckling av den typ som länsstyrelsens utredning
föreslår. En etablering av en industrihögskola i Västernorrland skulle
därmed inte medföra alltför kostsamma investeringar, då högskolan där
skulle kunna repliera på näringslivets resurser i väsentlig utsträckning.
I proposition 1984/85:100, bilaga 10, Utbildningsdepartementet, redovisar
departementschefen högskolornas regionalpolitiska betydelse avseende både
grundutbildning och FoU. Sambandet med regional utveckling belyses i
flera aspekter. Högskolans kompetens bör vidgas mot de tekniska och
ekonomiska områdena så att den kan bli ett stöd för industriell utveckling
enligt propositionen. Det utredningsarbete som nu bedrivs i Västernorrlands
län vitsordar dessa förhållanden.
Rättelse: S. 14, Hemställan 6. Rättat till: att riksdagen beslutar att till de regionala
utvecklingsfonderna m. m. anvisa ett reservationsanslag om 130 000 000 kr. i
enlighet med vad som anförts i motionen,
Mot. 1984/85:2914
4
IV. Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställer vi
att riksdagen vid behandlingen av proposition 1984/85:115 som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
1. om att utbildningen inom tekniksektorn vid högskolan i SundsvallHärnösand
förstärks inom angivna områden,
2. om att ekonomiutbildningen vid högskolan i Sundsvall-Hämösand
förstärks inom angivna områden,
3. om att informationsutbildningen vid högskolan i Sundsvall-Härnösand
förstärks på angivet sätt,
4. om att högskolan i Sundsvall-Härnösand ges organisatoriska
förutsättningar för en uppbyggnad av en industrihögskola.
Stockholm den 19 mars 1985
BO FORSLUND (s)
STIG OLSSON (s) RUNE JONSSON (s)
MARTIN SEGERSTEDT (s) SVEN LUNDBERG (s)