11

Motion
1984/85:29

Lars Werner m. fl.

Åtalsunderlåtelse (prop. 1984/85:3)

Propositionen innehåller ett flertal riktiga tankar och förslag. Det finns
alltjämt åtskilliga bagatellbrott, där man utan att skada någon enskild eller
något allmänt intresse bör kunna tillämpa åtalsunderlåtelse. Möjligen kan
man gentemot denna propositionens allmänna strävan anmärka, att den
mera bort grundas på kriminalpolitiska och sociala skäl och något mindre
på budgetpolitiska.

Vi finner heller inte att vidgade möjligheter till åtalsunderlåtelse i sig
skall innebära ett inkräktande på domstolarnas inflytande. Det är ju dock
så att domstolsväsendet inte erbjuder den enda vägen att främja ett rättssamhälle
och en god social moral - att stärka den allmänna rättskänslan
kan ske också på andra, pedagogiskt kanske väl så verkningsfulla sätt, och
dessa andra vägar kan då vara att föredra.

Emellertid innehåller propositionen också förslag, rörande vars effekter
man kan känna tveksamhet. Det rör framför allt de ting vilka har att göra
med målsägandetalan och de förslag till regler som departementschefen
kommenterar på s. 23 i propositionen.

Vi menar att man alltför summariskt ger möjlighet att avvärja målsägandetalan.
Det är riskabelt, när myndigheter skall ta på sig uppgiften att
avgöra vad som är ett väsentligt enskilt intresse. Aktuella exempel (bl. a.
”Pelle Svensson-fallet”) visar hur en målsägandetalan kan vinna bifall,
trots att åklagaren underlåtit åtal. Det kan sålunda förekomma fall, där
åklagaren alltför summariskt avfärdat möjligheten av att nå resultat. Målsägaren
kan ha en annan bedömning både av möjligheterna och av den
skada som åsamkats, och denna åsikt bör få spela en roll vid beslut i
åtalsfrågan.

Vi hävdar sålunda att en bestämmelse bör införas som i förekommande
fall gör åtalsunderlåtelse beroende av målsägarnas medgivande. Detta
villkor bör i så fall gälla för de fall som avses i RB 20 kap. 7 § mom. I -3.
däremot inte för de fall som avses i mom. 4. Motsvarande bör gälla
förundersökningen.

Mot bakgrund av det anförda föreslås

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära tillägg till föreliggande
lagförslag i enlighet med vad som anförs i motionen.

Stockholm den 17 oktober 1984

LARS WERNER (vpk)

BERTIL MÅBRINK (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk)

JÖRN SVENSSON (vpk)