4

Motion

1984/85:2896

Arne Andersson i Ljung m. fl.

Program för luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127)

I proposition 1984/85:127 lägger regeringen fram ett s. k.åtgärdsprogram
mot luftföroreningar och försurning. Vid närmare granskning av programmet
visar det sig bestå huvudsakligen av krav på utredningar, utarbetande av
delprogram och vidhållande av gällande normer. De konkreta åtgärderna
inskränker sig i stort sett till att kalkning av sjöar och vattendrag skall utökas.
Detta är dock, som regeringen själv påpekar, endast ett uppehållande
försvar. För att vara ett program är det oroväckande tunt. Bristen på
konkreta förslag gör att de stolt formulerade målen riskerar att inte kunna
uppfyllas. På ett område har en glädjande anpassning till moderat politik
skett, nämligen vad gäller bilavgaser. Regeringen anvisar dock ej heller här
konkreta åtgärder för att uppnå målsättningen att minska luftföroreningarna.

I vår partimotion 1984/85:879 om miljö och energi har vi redan lagt förslag
som skulle förbättra miljön, minska utsläppen och minska försurningen. De
viktigaste ingredienserna är användandet av energislag som inte bidrar till
luftföroreningar och försurning. All förbränning är förorenande i varierande
grad. Kärnkraften har i mycket hög grad bidragit till att Sverige kunnat
minska sina utsläpp av luftföroreningar så kraftigt. De kärnkraftverk som i
dag finns bör därför användas så länge det är tekniskt/ekonomiskt motiverat
och säkerheten är tillfredsställande.

Man kan inte ersätta all förbränning med andra energislag. På den
förbränning som oundgängligen behövs måste stränga reningskrav ställas.
Nedan kompletterar vi vad som sagts i tidigare nämnda partimotion.

Förbränning av hushållsavfall

Vid förbränning av hushållsavfall förekommer utsläpp till den omgivande
miljön av en rad ämnen som kan utgöra miljöhot.

I naturvårdsverkets aktionsplan berörs främst utsläppen av klorväte.
Dessa kan ge lokala skador på vegetationen. Genom rening kan utsläppen
minska med upp till 70-80 %.

Enligt nedanstående tabell är även utsläppen av tungmetaller och polyaromatiska
kolväten betydande vid förbränning av avfall.

Mot. 1984/85:2896

Tabell IV. 1 Specifika utsläpp av olika ämnen vid fastbränsleeldning

5

Emitterat ämne		Storskalig elproduktion				Kraft värmeverk och hetvattencentraler
	Kolpulver	PFBC	Förgasning
	Nivål	Nivå 2	Nivål	Nivå 2	Nivål	Nivå 2			Nivål			Nivå 2
	Kol	Kol	Kol	Kol	Kol	Kol	Kol	Torv	Ved	Avfall	Eo5 Kol	Torv	Ved	Avfall
S, mg S/MJ	50	20		20		10	240/ 150/50	120	20	50	240 150/ 100/50	120	20	50
NO,, mg N02/MJ	200	100	—	100	—	200	200	150	100	70	170 150	150	100	70
Stoft, mg/MJ	20	20	—	20	—	<20	20	80	80	30	15 20	20	20	20
As. ng/ MJ	3	3	—	3	—	—	3	8	0.4	—	1.2 3	4.4	0.2	—
Cd. "	0.5	0.5	—	0.5	—	—	0.5	1	1	20	0.42 0.5	0,05	0.05	5
Pb. **	24	24	—	24	—	—	24	45	13	500	15 24	25	7	100
Cr. ”	3	3	—	3	—	—	3	10	3.3	50	0,72 —	—	—	10
Hg. "	1	1	—	—	—	—	2/1	4	1	100	0,06 2/1	2,5	0.5	25
PAH.ng/MJ	1	1	—	1	—	—	1	100	100	100	0.5 1	1	1	20
Bens<a)pyren, ng/MJ	0.01	0.01	—	0.01	—	—	0.01	1	1	1	0.05 0.01	0.1	0.1	0.2

Nivå 1: Rening med dagens teknik.

Nivå 2: Rening med bästa nu kända teknik.
Källa: Ds I 1983:16.

På senare tid har framför allt dioxinutsläppen uppmärksammats och oroat
människor.

Det är viktigt att miljövårdsproblemen uppmärksammas på detta område.
Kan tillfredsställande förbrännings- och reningsmetoder icke åstadkommas
bör sophanteringen organiseras utan förbränning.

Bilavgaser

I partimotion 1984/85:879 om miljö och energi har vi redovisat vår syn på
luftföroreningarna från motorfordon.

Propositionen föreslår införandet av obligatoriska avgasreningskrav
fr. o. m. 1989 års bilmodeller. Denna tidpunkt finner vi lämplig med hänsyn
till den tidsplan som den borgerliga regeringen i Västtyskland föreslagit.

Enligt vår mening bör det redan under 1986 vara möjligt att införa
skatterabatter på bilar som uppfyller ställda reningskrav. Utan miljövårdsstimulanser
i form av skatterabatter kommer enligt vår mening ingen övergång
till avgasrenade bilar att ske före år 1989. Från miljösynpunkt skulle detta
vara olyckligt. Det skulle sannolikt också leda till en oacceptabelt kraftig
nedgång i bilförsäljningen år 1989. Detta kan ge betydande skadeverkningar
i ekonomin.

Vårt förslag när det gäller skatterabatter är också väl anpassat till den
planerade introduktionen av blyfri bensin under 1986. För att underlätta
introduktionen av blyfri bensin bör en skatterabatt om ca 10 öre per liter
införas för att kompensera merkostnaden för denna bensin.

Mot. 1984/85:2896

6

Internationell luftvård

Sverige bör i det internationella förhandlingsarbetet föra fram tanken på
miljövårdsavgifter på den del av skadliga luftföroreningar som länderna
exporterar. Internationell statistik ger oss i dag ett relativt gott underlag att
bedöma de luftföroreningar som förs vidare till andra länder. Framför allt
gäller detta svavelföroreningarna.

Engelska utredningar har angivit skadan av ett ton svavel i luften till 800 8
000 kr. En miljövårdsavgift bör i begynnelseläget sättas relativt lågt bl. a.
därför att en viss osäkerhet råder när det gäller hur mycket av en viss
luftförorening som verkligen förs till andra länder.

Miljövårdsavgifterna skulle tillföras en miljöinvesteringsfond att användas
till åtgärder för att minska de gränsöverskridande luftföroreningarna.
Genom detta system skulle en viss garanti skapas för att investeringarna
utfördes i de områden där den största reningseffekten kunde uppnås.

Avgift till miljöinvesteringsfond vid en avgiftsnivå på 200 kr. per ton svavel

(Data från Ambio vol. II, nr 6/83)

Sverige	29 miljoner
Norge	8 miljoner
Danmark	34 miljoner
Västtyskland	235 miljoner
Holland	39 miljoner
Belgien	61 miljoner
Frankrike	166 miljoner
England	271 miljoner
Östtyskland	288 miljoner
Polen	149 miljoner

För att göra detta system med miljövårdsavgifter säkrare måste krav ställas
på förbättrad datainsamling i Europa på luftföroreningsområdet. Detta bör
Sverige framföra i det internationella samarbetet.

Försurning av jordbruksmark

Regeringen anser att utökad rådgivning och förbättrad markkartering är
åtgärder som kommer att bidra till att minska risken för försurning av
åkermarken. Detta synsätt, att genom ökad kunskap förbättra miljön, är
utmärkt att regeringen nu tillägnat sig. Tyvärr har detta hittills inte varit
fallet. I den ändring av miljöskyddslagen som genomdrevs i somras ansåg den
att hot om böter eller fängelse var en bättre metod att lösa miljöproblem
inom jordbruksdriften.

Problemställningen är i bägge fallen densamma. Kunskapen om hur
växterna tar upp växtnäringsämnen under olika klimatologiska förhållanden
är bristfällig. Vi återupprepar vad vi tidigare sagt om att rådgivningen måste
göras mer inriktad på det enskilda jordbruksföretaget.

Mot. 1984/85:2896

7

Kalkning

Vi delar regeringens bedömning att kalkning inte kan ses som en lösning på
försumingsproblemen. Emellertid är det av många skäl nödvändigt att höja
pH-värdet i sjöar och vattendrag. Bl. a. löses farliga metaller som t. ex.
kvicksilver ut i vattnet om pH är för lågt. Inför budgetåret 1983/84 krävde vi
ökade anslag till kalkning av vattendrag. Först året därpå hörsammade
regeringen vår önskan.

Forskning

Den forskning som görs inom luftföroreningsområdet är värdefull. Som
exempel kan nämnas Sveriges lantbruksuniversitets ambitiöst upplagda
undersökning om luftföroreningarnas effekter på skog och skogsmark.
Regeringen ger statens naturvårdsverk huvudansvaret för forskningen. I vår
motion 1984/85:2818 har vi begärt att de s. k. sektorsorganens roll vad gäller
forskning skall minskas. Enligt vår mening bör den grundläggande forskningen
och kunskapsuppbyggnaden i huvudsak ske vid våra forskningshögskolor.
Forskningsresurserna bör därför i första hand kanaliseras via fakultetsanslagen.
Regeringen bör i nästkommande budgetproposition föranstalta om
sådana förändringar.

Hemställan

Med anledning av det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till skatterabatt
på blyfri bensin i enlighet med vad som sägs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skatterabatter för avgasrenade fordon,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om internationella miljövårdsavgifter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om forskning.

Stockholm den 18 mars 1985

L.ARNE ANDERSSON (m)
i Ljung

SVEN ERIC LORENTZON (m)
JAN-ERIC VIRGIN (m)
INGVAR ERIKSSON (m)
BERTIL DANIELSSON (m)
SVEN MUNKE (m)

IVAR VIRGIN (m)

JENS ERIKSSON (m)
BO ARVIDSON (m)

MONA SAINT CYR (m)
GÖTHE KNUTSON (m)
ARNE SVENSSON (m)

HANS WACHTMEISTER (m)