Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:2875

Staffan Burenstam Linder m. fl.

Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)

I vår partimotion 1984/85:2876 redovisar vi våra förslag till en ändrad
inriktning av energipolitiken. Där understryker vi bl. a. vikten av att
marknadsekonomin ges möjlighet att fungera även på energiområdet.
Energisparåtgärder är bara meningsfulla så länge de innebär att den totala
resursåtgången minskar. Med den energipolitik vi förordar finns det
möjlighet att minska de subventioner som i dag utgår till olika ändamål på
energiområdet. Besparingarna är nödvändiga med hänsyn till det dåliga
budgetläget.

E 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader

Statens energiverks arbetsuppgifter sträcker sig över ett omfattande
område. Regeringen har nu föreslagit att ett nytt organ skall inrättas vars
uppgifter delvis tycks överlappa energiverkets verksamhet. Detta nya råd för
långsiktiga elanvändnings- och elproduktionsfrågor avser energiministern
själv leda.

Statens energiverk bör i stället kunna upprätthålla kontakten med de
intresseföreträdare som regeringen avser skall bli representerade i rådet. Det
är naturligtvis inte fel att energiministern sammanträffar med olika intressenter
men ett formaliserat råd av detta slag kan öppna möjligheterna för
”beslut” som kan ge ett felaktigt intryck av enighet. Därför är det bättre att
energiverket behåller sin uppgift att informera om och lägga förslag på
elanvändnings- och elproduktionsområdet. Sedan får regeringen handlägga
frågorna efter att den tagit del av olika intressenters åsikter.

Förutom väsentliga och nödvändiga myndighetsuppgifter handlägger
statens energiverk också större delen av de subventioner som skapats i syfte
att minska energianvändningen. Vi kommer nedan att föreslå minskningar
på dessa områden. Energiverkets förvaltningsutgifter täcks till ca 40 % av
medel som tillförs från andra anslag. Efter hand som dessa subventioner
avvecklas minskar handläggningsbehovet och energiverkets personal bör
därmed kunna minska. Energiverkets myndighetsutövande uppgifter bör bli
föremål för en översyn i syfte att undanröja den reglering på energiområdet
som inte är nödvändig. Också detta bör på sikt kunna medverka till minskade
förvaltningskostnader.

Mot. 1984/85:2875

E 2. Statens energiverk: Utredningar m. m. och information

De totala utgifterna för utredningar och information uppgår enligt
regeringens förslag till ca 21,4 milj. kr. Därav avses ca 10,5 milj. kr. tillföras
från anslagen E 12 och E 17. Vid årsskiftet kvarlåg ca 8,5 milj. kr. av 1983/84
års anslag såsom reservation.

Den inriktning av energipolitiken vi förordar innebär ett väsentligt mindre
behov av offentliga utredningar och utvärderingar. Enligt vår mening kan
energidistributörer och energianvändare i betydligt större utsträckning själva
svara för nödvändiga utvärderingar. Naturligtvis bortfaller inte behovet av
utredningsmaterial som stöd för offentliga beslut på energiområdet. Det är
dock viktigt att understryka att dessa utredningar måste, för att de över
huvud taget skall varå meningsfulla, hålla en hög kvalitet.

Som vi tidigare understrukit är de höga energikostnaderna i sig det bästa
incitamentet för energisparåtgärder. Därför menar vi att de flesta sparåtgärder
på energihushållningsområdet kommer att vidtas även utan förekomsten
av subventioner. Detta förutsätter emellertid att aktörerna är medvetna om
de potentiella sparmöjligheterna. Enskilda konsumenter och företagsledare i
mindre företag som normalt inte sysslar med energisparfrågor är inte alltid
medvetna om de potentiella möjligheterna. Vi tror att de företag som är
aktiva på marknaden kommer att svara för huvuddelen av informationsarbetet,
men det kan finnas anledning att tills vidare behålla en viss begränsad
offentlig informationsverksamhet.

Vi beräknar det sammanlagda medelsbehovet för utredningar och information
under nästa budgetår till ca 11 milj. kr. Därför bör inga ytterligare
medel tillföras från anslagen E 12 och E 17. Inför kommande budgetår bör
möjligheten att nedbringa kostnaderna ytterligare beaktas.

E 4. Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi

De sammanlagda kostnaderna under detta anslag uppgår till 26,3 milj. kr.,
därav 13,3 milj. kr. för utbildningsåtgärder och 13 milj. kr. för rådgivningsverksamhet.
Regeringen har inlett en försiktig neddragning av anslaget. För
vår del menar vi att denna minskning bör kunna ske i snabbare takt. Vad
gäller utbildningsåtgärderna bör kommersiella utbildningsorganisatörer
kunna svara för en betydande del. Den utbildning som kan räknas till
yrkesutbildning bör överföras till skolväsendet, och i viss mån till arbetsmarknadsutbildningen
.

Beträffande rådgivningsverksamheten menar vi att förutsättningarna för
avgiftsfinansierad rådgivningsverksamhet ökar efterhand som man kan visa
att rådgivningen ”är värd sitt pris”. Utgifterna under detta anslag bör för
budgetåret 1985/86 uppgå till ca 13 milj. kr.

Mot. 1984/85:2875

E 10. Statens kärnbränslenämnd

Statens kärnbränslenämnds uppgift är att ansvara för finansiering av
hantering och förvaring av radioaktivt avfall samt att ansvara för de medel
som fonderas för avveckling och rivning av kärnreaktoranläggningar. Vi vill
understryka att vår bedömning av kärnkraftverkens livslängd påverkar
storleken av den avgift som måste uttas från kärnkraftverken, för närvarande
1,9 öre/kWh. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utreda de finansiella
konsekvenserna av en längre kalkylerad livslängd för kärnkraftverken.

Regeringen föreslår att ytterligare två tjänster skall inrättas vid statens
kärnbränslenämnd under det kommande budgetåret. Regeringen har föreslagit
att nämnden förutom ansvaret för finansiering av åtgärder i samband
med omhändertagande av kärnbränsleavfall och avveckling av kärnkraftsreaktorer
även skall bygga upp en teknisk kompetens på dessa områden. För
vår del menar vi i enlighet med ett stort antal remissinstanser att SKI och SSI
även i framtiden skall ha detta ansvar. De tekniska frågorna kring bl. a.
kärnavfallsförvaring bör inte spridas till flera myndigheter. Det leder bara till
ökad byråkrati. Kärnbränslenämnden bör inte heller syssla med att informera
om dessa frågor. I den mån offentlig information erfordras bör även dessa
uppgifter åvila SKI resp. SSI. Regeringen bör därför återkomma med ett nytt
förslag.

E 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.

Statens vattenfallsverk har nu till uppgift att generera, transitera och
distribuera elenergi. Detta bör också i framtiden vara vattenfallsverkets
huvudsakliga uppgifter, och endast under mycket speciella omständigheter
bör verket syssla med andra uppgifter. Under de senaste åren har vattenfallsverket
engagerat sig i fjärrvärmeanläggningar utan elgenereringskapacitet.
Således har vattenfallsverket engagerat sig i bolag med bl. a. Bodens,
Fagersta, Haparanda, Kalix, Övertorneå, Överkalix, Pajala, Avesta, Jokkmokks,
Lilla Edets, Arboga, Tierps och Älvkarleby kommuner. Denna
verksamhet har ingen direkt anknytning till verkets uppgifter. Därför bör
vattenfallsverkets engagemang successivt avvecklas. Riksdagen bör icke
bevilja de av regeringen föreslagna ca 51 milj. kr. för investeringar i
värmeproduktionsanläggningar.

Såsom vi framhållit i motion 1984/85:559 bör det vara möjligt att avyttra
vissa av Vattenfalls vattenkraftstillgångar redan nu under kommande
budgetår. Vi är emellertid medvetna om att såväl prissättnings- som
driftsansvarsfrågor kan ta en viss tid att lösa varför vi inte anser det vara
motiverat att göra en bedömning av hur stor omfattning en sådan utförsäljning
kan få under kommande budgetår.

Mot. 1984/85:2875

E 12. Energiforskning

Vi ifrågasätter i motion 1984/85:2876 den nuvarande energiforskningens
omfattning och inriktning. Vi anser att energiforskningsprojekt skall bedömas
enligt samma grunder som andra tekniska forskningsprojekt och att det
av oss föreslagna tekniska forskningsrådet därför i framtiden skall ha det
övergripande ansvaret för huvuddelen av energiforskningen. Som ett första
steg på vägen mot detta föreslår vi att 27 milj. kr. överförs till det av oss under
utbildningsdepartementets huvudtitel föreslagna anslaget till ett tekniskt
forskningsråd. Med hänsyn till energiforskningsanslagets storlek anser vi det
motiverat att även göra en nettobesparing på 25 milj. kr. Det bör ankomma
på regeringen att göra de nödvändiga omdispositionerna av anslaget. Under
kommande år bör medlen för energiforskning som fördelas via energiverket
ytterligare minska.

E 17. Stöd för oljeersättande åtgärder, m. m.

Som vi ett flertal gånger tidigare framhållit måste subventionerna för s. k.
oljeersättande åtgärder drastiskt minska. I förra årets budgetbehandling
föreslog vi i motion 1983/84:1896 att detta anslag i första hand borde
halveras. Vi vidhåller denna uppfattning och föreslår därför att 84,8 milj. kr.
anslås under anslag E 17. Detta bör också innebära att de medel som överförs
till anslag E 1. Statens energiverk under förvaltningskostnader minskas med
hälften till 3 367 000 kr. Såsom vi framhållit bör verksamheten under anslag
E 2. Statens energiverk, utredningar m. m. och information nedbringas till
den nivå som regeringen har föreslagit för det direkta anslaget. Därför bör
enligt vår mening inga medel överföras från anslag E 17 till anslag E 2. På
grund av halveringen av de föreslagna medlen under detta anslag bör medlen
som överförs till anslaget E 4. Utbildning och rådgivning m. m. för att spara
energi minskas till 10 665 000 kr.

E 22. Vissa åtgärder för omställning av energisystem

Regeringen föreslår att ett nytt anslag inrättas från vilket diverse stödåtgärder
skall finansieras. Enligt regeringen är de under detta anslaget
upptagna utgifterna av tillfällig karaktär. Vi vill erinra om att det under flera
år utgått stöd till olika åtgärder för att främja omställning av energitillförsel
och energianvändning. Det finns nu anledning att avveckla dessa stödformer.

Beträffande stöd för att underlätta framtida elgenerering i mottrycksanläggningar
har vi i motion 1984/85:2876 utvecklat våra synpunkter. Något
statligt stöd bör icke utgå.

Beträffande sammankoppling av existerande fjärrvärmenät, s. k. strategiska
sammankopplingar, föreslår vi med hänvisning till vad vi i ovanstående
motion anfört att inga statliga bidrag bör utgå.

Mot. 1984/85:2875

På samma sätt bör inte heller speciella statsbidrag lämnas till investeringar
i större eldningsanläggningar för inhemska bränslen.

Regeringen föreslår vidare att investeringsbidraget för solfångaranläggningar
skall förlängas t. o. m. 1986 års utgång. Samtidigt har emellertid
regeringen konstaterat att utvecklingen av solfångartekniken måste ses i ett
längre tidsperspektiv. Vi finner det motiverat att forskningsinsatser kan
fortsätta på detta område men det är knappast lämpligt att utge några s. k.
introduktionsstöd förrän solfångartekniken för våra förhållanden utvecklats
mera.

Som vi bl. a. framhållit i motion 1984/85:2876 är det inte realistiskt att
inleda någon utökning av vindkrafttekniken. I stället bör de existerande
anläggningarna fortgående utvärderas och den allmänna forskningen på
området vidmakthållas liksom kontakterna med utlandet. Däremot bör inga
nya vindkraftverk för närvarande uppföras. Därav följer också att behovet
att från detta anslag delvis finansiera nya vindkraftanläggningar bortfaller.

De medel från detta anslag som förs till anslaget E 4. Utbildning och
rådgivning för att spara energi bör enligt vår mening halveras i förhållande till
regeringens förslag.

Regeringen föreslår att 120 milj. kr. av detta anslag reserveras för att vid
behov kunna finansiera bränslemiljöfondens, vilken tidigare benämnts
kolmiljöfonden, stöd till miljöförbättringar. Såsom vi framhöll i samband
med behandlingen av proposition 1983/84:158 om vissa kolfrågor (motion
1983/84:2813) skall bidragen ur kolmiljöfonden nyttjas till att främja
utveckling och nyttjande av ny teknik.

Såsom framhållits i motion 1984/85:2876 är inte ytterligare anslag den
avgörande frågan för hur svensk export på energiområdet kan utvecklas.
Inga ytterligare medel bör för närvarande tillföras Svensk bygg- och
energiexport. Vi vill understryka att den detaljstyrning som riksdagen ägnar
sig åt när den öronmärker medel speciellt för bygg- och energiexport
knappast främjar svensk export.

Vi föreslår att 160 000 000 kr. anslås under detta anslag.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om verksamheten vid statens energiverk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående utbildning och rådgivning m. m. för att
spara energi,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående verksamheten vid statens kärnbränslenämnd,

Mot. 1984/85:2875

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om verksamheten vid statens vattenfallsverk,

5. att riksdagen under anslaget Eli. Statens vattenfallsverk: kraftstationer
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 2 401 500 000 kr.

6. att riksdagen under anslaget E 12. Energiforskning för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 353 milj. kr.,

7. att riksdagen för budgetåret 1985/86 under utbildningsdepartementets
huvudtitel anvisar ytterligare 25 milj. kr. till det i motion
1984/85:2822 föreslagna nyinrättade anslaget för tekniskt vetenskapligt
forskningsråd,

8. att riksdagen beslutar att under anslaget E 17. Stöd för oljeersättande
åtgärder m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 84 800 000 kr.,

9. att riksdagen beslutar att till vissa åtgärder för omställning av
energisystemet för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 170 milj.kr.,

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående stödåtgärder för omställning
av energisystemet.

Stockholm den 12 mars 1985

STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)
STEN SVENSSON (m)

PER-RICHARD MOLÉN (m)
MARGARETHA af UGGLAS (m)

PER UNCKEL (m)

OVE ERIKSSON (m)

ERIK HOVHAMMAR (m)

PER WESTERBERG (m)
NIC GRÖNVALL (m)
LARS G. AHLSTRÖM (m)

KARL BJÖRZÉN (m)
SONJA REMBO (m)

• ;■= 1.1/

‘ i ‘ ' '■ : V:S‘". ■■■< r ■ v’:: ■

■ 1 • : . . ry ■ ,i

h' ir> ![ - ;^ r

■ ■'! ' '• i .V i. : ' : "! ; V ■ : ,! j

t /,■

i>|(U ■ jj ; i;■> ;■;

: ■ I SO M -.'-v ■

"" ' - : - ;• v1::' ,!;:■) ! ;i

’ ' "• ■>’ ’■ "■ /i.;, v. • - /i..;! . --v •••:

■; ; '' iv’ 1

!'•' !• ’ : ■ .i- "oi
•! • • - : ' ' ' -.'i-i ,t. •. -■r ■:

-!». - il

-t V'l '■ , i

1 , . - . , ■ ■ '- \f

■ : ■• ! ' i V;

minmb/gotmb Stockholm 1985 82440