Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:2864

Andre vice talman Anders Dahlgren och Nils Åsling
Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)

Riksdagens beslut i anslutning till folkomröstningen om kärnkraft anslöt
till den uppfattning linje 2 (socialdemokraterna och folkpartiet) företrädde.
Centerpartiet ansåg det vara möjligt och angeläget att genom en satsning av
de stora investeringsresurserna på alternativen i stället för kärnkraft nå en
väsentligt snabbare avveckling.

I socialdemokraternas partimotion framhölls:

Avvecklingsplan från Linje 2

Linje 2 vann störst andel av väljarna i folkomröstningen. Denna linje fick
stöd av socialdemokraterna och folkpartiet. I ett ”Förslag till avveckling av
det svenska kärnkraftsprogrammet” redovisade Linje 2 i folkomröstningskampanjen
hur en avveckling av kärnkraften kan ske.

Avvecklingsplanen innebär en delvis ny syn på elbehovets utveckling. En
utplåning måste på sikt eftersträvas för att inte de framtida behoven skall bli
så stora att en elproduktion huvudsakligen baserad på inhemsk och förnybar
energi blir omöjlig.

Detta uppnås genom skärpt hushållning med el och en successiv avveckling
av elvärme från och med 1990-talet, varigenom man, inom ramen för en i
stort konstant elproduktion, ger ett växande utrymme åt bl. a. industrins
elanvändning.

För att uppnå detta mål innehöll utvecklingsplanen bl. a. följande åtgärder,
nedan ordagrant återgivna.

1980-1985

• Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma efter de 12
reaktorer som nu är i drift (6), eller färdiga att tas i drift (4) eller under
byggnad (2). Inga kärnvärmeverk skall byggas. Beslut om detta måste
fattas av riksdagen.

• Säkerheten vid kärnkraftsreaktorerna förbättras ytterligare. Reaktorsäkerhetsutredningens
förslag genomförs, bl. a. den s. k. filterkammaren
som begränsar följderna av en eventuell kärnkraftsolycka.

• En särskild säkerhetsstudie görs för varje reaktor.

• För medborgarnas insyn i reaktorsäkerhetsarbetet tillsätts vid varje
kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring.

• Kärnkraftsindustrin förändras och inriktas mot andra - företrädesvis
förnybara - energiformer.

• Kommunerna ges större befogenheter och möjligheter att genomföra en
effektiv energiplanering och en effektivare energihushållning. Detta
kräver uppsökande och rådgivande verksamhet. Experthjälp ställs till
kommunernas förfogande.

Mot. 1984/85:2864

• Effektiv energihushållning och god energiförsörjning kräver att den
kommunala energiplaneringen inordnas i övrig kommunal planering.
Riktlinjer ges om markreserver för nya energikällor.

• Energisparplanen för befintlig bebyggelse effektiviseras.

• En särskild energihushållningslag som anger ramarna för hushållningen
införs. Lagen skall vara av samma typ som miljöskyddslagen.

• En översyn av hela lagstiftningen för energiområdet sker med sikte på att
underlätta införandet av alternativa energislag och hushållningsåtgärder
utan att skyddet för människor och miljö försämras.

• Kartläggning för hela landet av områden lämpade för torvtäkt med hänsyn
till bl. a. naturvårdsintressen.

• Plan- och bygglagstiftningen anpassas till höjda hushåilningskrav och till
behovet att snabbare få fram alternativa uppvärmningsformer.

• Föreskrifter om lågtemperatur i uppvärmningssystem införs.

• Direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse förhindras.

• I den utsträckning elbalansen gör det möjligt stimuleras användningen av
vattenburen elvärme för att ersätta olja. Installerande av nya oljepannor
begränsas.

• Eltaxorna och energibeskattningen utformas så att hushållningen och
introduktionen av nya energikällor underlättas. I samma syfte ses
energilagstiftningen över. Individuell mätning och debitering av energiavgifter
prövas.

• Forsknings- och utvecklingsarbetet stärks ytterligare och koncentreras till
de mest angelägna och lovande områdena.

• En särskild energifond inrättas för finansiering av nya energikällor. Staten
underlättar industriella satsningar på ny energiteknik.

• Det av riksdagen beslutade utvecklingsbolaget för alternativa energikällor
inrättas.

• Skogsavfall och torv börjar utnyttjas i fler och större anläggningar.
Tillgångarna på spillvärme från industrin utnyttjas. Demonstrationstillverkning
av nya flytande bränslen inleds.

• Spillvärme från kärnkraftverken bör utnyttjas. Möjligheten att realisera
detta genom antingen ledningsöverföring eller andra transportsätt till
fjärrvärmenäten i de större städerna övervägs ytterligare. På så sätt kan
man snabbt minska oljeförbrukningen och minska behovet av kolbaserad
kraftvärmeproduktion.

• En effektiv upphandling av ny energiteknik underlättas genom samverkan
mellan stat, kommun och företag. En sådan samverkan skall även
innebära att t. ex. bostadsföretag och bostadskooperation stimuleras att
införa ny energiteknik.

• Utbildningen för fastighets- och driftpersonal, planerare och andra
verksamma inom energisektorn byggs ut. Även gymnasie- och högskoleutbildningen
anpassas till de nya kraven.

• Den statliga energiadministrationen effektiviseras och samordnas.

1985-1990

• Energihushållningsprogrammet fullföljs med hög effektivitet.

• Resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet ger underlag för bedömningar
av framtidsutsikterna för nya energikällor och ny energiteknik. De
utvecklingsbara resultaten förs vidare till praktisk tillämpning. Investeringar
i förnybara energikällor beslutas och genomförs.

Mot. 1984/85:2864

• Vissa delar av energiforskningsprogrammet resulterar i att nya energisystem
som solvärme och vindkraft introduceras. Industrin ges förutsättningar
att tillverka utrustning och börja genomföra utbyggnaden.

• Utbyggnad av fjärrvärme i större och mindre nät genomförs, så att också
inhemska energiråvaror kan utnyttjas.

• 1990-talets byggande av nya energianläggningar förbereds.

1990-2000

• De nya energikällorna ger kraftigt ökande tillskott till energiförsörjningen.
De nya tillskotten ersätter i första hand olja. Oljans andel i vår
energibalans pressas ned ytterligare.

• Kraftvärmeverk byggs och försörjs med inhemska bränslen.

• Snabb utbyggnad sker av vindkraft och anläggningar för att utnyttja
solvärme.

• Kärnkraftverken börjar avvecklas mot slutet av perioden. Energin från
dem ersätts med inhemska energiråvaror.

• Elvärme börjar de sista åren under 1990-talet att ersättas av solvärme och
inhemska bränslen i stor skala.

2000-2010

• De förnybara energikällorna får en alltmer dominerande roll i energiförsörjningen.

• Oljans andel minskar ytterligare.

• De sista kärnkraftsreaktorerna tas ur bruk.

Den nu av regeringen lagda propositionen skiljer sig avsevärt från den här
återgivna socialdemokratiska motionen.

För att det inte skall råda något som helst tvivel om riksdagens samlade
beslutsamhet i denna fråga bör riksdagen uttala sin anslutning till mål och
riktlinjer i den redovisade planen.

För att trygga kärnkraftsawecklingen också enligt riksdagsbeslutet 1980
måste en plan av i huvudsak denna innebörd genomföras. Det gäller inte
kärnkraftsberoende (spillvärme) värmeproduktion under avvecklingsperioden.
Självfallet behövs inga nya initiativ i de delar där initiativ redan tagits.
Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar trygga kärnkraftsawecklingen på sätt som
anges i motionen.

Stockholm den 12 mars 1985

ANDERS DAHLGREN (c)

NILS G. ÅSLING (c)