16

Motion
1984/85:2855
Kerstin Anér

Livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121)

I propositionen sägs inledningsvis att forskningen på livsmedelsområdet
skall omfatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumentens
krav på våra livsmedel. Jag delar denna uppfattning. Samtidigt finns
emellertid på andra ställen i propositionen skrivningar som visar ett mera
blygsamt intresse för just konsumenternas krav på livsmedlen.

Inom livsmedelspolitiken i stort anser jag att konsumenternas och
producenternas intressen bör ges en likvärdig ställning. Samtidigt vill jag
framhålla att marknaden och de enskilda konsumenterna bör tillmätas ett
stort inflytande över livsmedlen och deras kvalitet. Den efterfrågan som
realiseras på marknaden och de priser som konsumenterna är villiga att
betala för olika slag av livsmedel med olika kvalitetsegenskaper bör således
vara styrande för forskningen inom livsmedelspolitiken. I propositionen
förefaller det som om det uppfattades som en risk att konsumenternas
intressen blir styrande, medan jag uppfattar detta som en av de viktigare
grundvalarna för marknadsekonomin, nämligen att konsumenternas intressen
väger tungt.

Jag anser att sammansättningen av skogs- och jordbrukets forskningsråd
(SJFR) måste spegla denna betoning av konsumentintresset. Regeringen
lägger i propositionen inte något förslag om rådets sammansättning, utan
säger bara att ändring av rådets instruktion och sammansättning kommer att
genomföras. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad jag
kräver i fråga om förstärkning av konsumentintresset i rådet. Denna
uppfattning framförs också av vissa remissinstanser.

Jag vill också starkare än regeringen betona vikten av att livsmedelsforskningen
behandlar alternativa odlingsmetoder, t. ex. s. k. giftfri odling m. m.
Folkpartiet har tidigare framhållit och jag vill upprepa att det är viktigt att de
pengar som kommer in genom avgiften på konstgödsel och bekämpningsmedel
verkligen utnyttjas för att stödja rådgivning, utbildning m. m. om
alternativa odlingsmetoder.

Särskilt viktigt anser jag det vara att forskningen studerar vilka kvalitetsegenskaper
och kvalitetsförändringar som de alternativa odlingsmetoderna
ger upphov till. En ökad kunskap om detta kan få stora positiva effekter för
vår kunskap om sambandet mellan kost och hälsa.

I livsmedelsforskningen bör också ingå moment som behandlar djurens
förhållanden innan de slaktas och äts. Detta är inte bara ett etiskt problem
utan också en konsumentfråga av stort intresse. Det har flera gånger visat sig
att konsumenterna drar ner på inköpen av t. ex. fläsk- och hönskött när de

Mot. 1984/85:2855

17

blir upplysta om under vilka onaturliga förhållanden djuren lever. Denna
sida av livsmedelsforskningen får inte negligeras.

Det är t. ex. inte vettigt att forska i hur suggor skall kunna göras brunstiga
på artificiell väg oftare än nu, för att man skall kunna få dem att föda fler
kullar om året. Det medför bl. a. att smågrisarna måste avvänjas tidigare än
som är förenligt med deras trivsel och hälsa. Inte heller är hormonbehandling
av djur för att öka tillväxten något som man bör satsa forskningsresurser på. I
en situation där vi producerar dubbelt så mycket griskött som under
1950-talet är det inte ökad grisproduktion som forskningen skall rikta in sig
på. På liknande sätt är det t. ex. helt bakvänt att först utsätta djur för ett så
onaturligt liv att de blir sjuka och sedan försöka motverka den ekonomiska
effekten av detta genom att proppa dem fulla med diverse mediciner.

Med anledning av ovanstående hemställs

1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om förstärkningen av konsumentintresset inom
SJFR,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om forskning om alternativa odlingsmetoder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om forskning om djurens behandling.

Stockholm den 11 mars 1985

KERSTIN ANÉR (fp)