Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:2854

Börje Hörnlund och Karin Israelsson
Livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121)

Livsmedelsforskning definieras som all forskning som rör något led i
livsmedelskedjan från odling t. o. m. konsumtion. Näringsforskningen som
är en del därav har under en följd av år varit eftersatt. I livsmedelsproduktionen
arbetar i dag ca 500 000 människor. Livsmedelsproduktionen har mycket
stor regionalpolitisk betydelse. Ifall närings- och livsmedelsforskningen i sin
helhet förläggs till Syd- och Mellansverige så kommer detta att få en stor
negativ betydelse för Norrlands utveckling, detta på grund av att det råder ett
starkt samband mellan befintlig forskningskompetens inom området och
livsmedelsindustrien produktion.

En annan betydelsefull aspekt vid lokalisering av livsmedelsindustrin är
dess sårbarhet i samband med avspärrning i kris- och krigstider. Beredskapsskäl
kräver därför en utveckling av livsmedelsindustrier i Norrland. I relation
till andra delar av landet är livsmedelsproduktionen och näringsforskningen
eftersatta i Norrland. Detta trots tillgång på förstklassiga och i många fall
unika råvaror. Det är därför av såväl regionalpolitiska, försvarspolitiska som
av livsmedelskvalitetsskäl viktigt med en utveckling av livsmedelsindustrin i
Norrland. Detta kräver en utbyggnad av livsmedelsforskningen vid Umeå
universitet.

Förslag till organisation av livsmedelsforskningen i Norrland

En aktiv närings- och livsmedelsforskning bedrivs redan nu vid en del
institutioner vid Umeå universitet samt vid andra enheter i Umeåregionen.
För att stödja denna forskning har universitetet sedan två år tillbaka inrättat
en enhet för näringsforskning. Till denna har knutits en externt finansierad
professur med en förordnandetid på tre år. Universitetet har med egna medel
inrättat ett lektorat som handhar undervisningen vid enheten. Lektorn deltar
även i forskningsverksamheten.

Kopplingen mellan näringsforskning/livsmedelsforskning och den industriella
produktionen av livsmedel är väsentlig och den styr i stor utsträckning
framtidens produktutveckling på området. Vid enheten för näringsforskning
i Umeå bedrivs redan i dag en viss produktutveckling i samarbete med
utvecklingsfonden, UmiNova samt Norrlandsfonden. I detta samarbete
bearbetas områden där de specifikt norrländska tillgångarna utnyttjas. Vi
tror att en del av de produkter som här kan framkomma kan nå en stor
hemmamarknad men även en exportmarknad. Regionens speciella klimat,
med en kort, intensiv växtperiod, ger vissa produkter med en speciell och hög
kvalitet som nu vidareutvecklas.

Mot. 1984/85:2854

Mot bakgrund av ovanstående är det av vital betydelse för Umeå att få
fasta resurser förlagda till universitetet för livsmedels- och näringsforskning.
Vi vill därför framlägga följande förslag.

Organisation av en institution för tillämpad näringsforskning vid Umeå
universitet

Huvudsyftet med uppbyggnaden av denna institution i Umeå är att
utveckla livsmedels- och näringsforskningen vid Umeå universitet. Av denna
orsak använder vi beteckningen tillämpad näringsforskning som beteckning
på institutionen. Profileringen bör speciellt ske mot det norrländska näringslivet
samt mot begreppet kost och hälsa ur sjukdomsförebyggande synvinkel.
Institutionen bör organisatoriskt vara knuten till universitetets medicinska
fakultet.

Syftet med institutionen bör vara att:

- förmedla kunskaper, idéer och kontakter mellan regionens näringsliv och
livsmedelsforskare i landet i övrigt,

- fungera som konsult åt industrin i närings- och produktutvecklingsfrågor,

- stimulera livsmedelsindustrin i regionen till att när behov finns förbättra
redan befintliga produkter, speciellt ur näringssynpunkt,

- fungera som konsult åt regionens landsting i näringsfrågor, speciellt
beträffande sambandet kost och hälsa,

- bedriva, stimulera och stödja näringsinriktad forskning vid Umeå universitet,
speciellt den preventivt inriktade näringsforskningen,

- ta initiativ till tvärvetenskapligt samarbete inom nutritionsområdet vid
universitetet (exempelvis samordna projekt vid medicinsk fakultet, odontologisk
fakultet, HTB-institution m.m.),

- sätta upp metoder för analys av kostens näringsinnehåll,

- bedriva utbildning i näringslära på högskolenivå i samarbete med HTBinstitutionen,

- informera allmänheten om den forskning/verksamhet som bedrivs vid
institutionen.

En förutsättning för att institutionens huvudsyfte, att bedriva näringsforskning
med en innovativ prägel, skall uppnås är att näringsforskningen vid
institutionen håller en hög kvalitet. För att uppnå en sådan måste en
anknytning kunna ske av kvalificerade forskare till verksamheten. För detta
är en uppbyggd basorganisation av stor betydelse samtidigt som denna ger
underlag för en betydande extern finansiering av verksamheten.

Vid sidan av dessa tjänster finns redan vid institutionen ett universitetslektorat.
Detta bör kvarstå i oförändrad omfattning. Initialt bör även ett
utrustningsanslag utgå på totalt 2 milj. kr. Det är angeläget att den av oss
föreslagna institutionen kan startas så snart som möjligt. Det bör ankomma
på regeringen att snarast återkomma med detaljerad anslagsberäkning för

Mot. 1984/85:2854

Förslag till tjänster och materialmedel för institutionen

Professor	L26	inkl LKP 235 000
Sekreterare	F9	129 000
2 laboratorieass.	F7	242 000
Ingenjör	Fl 3	150 000
Forskarasstjänst	F15	162 000
Forskartjänst	L20	202 000
Materialanslag		150 000

1 270 000

det närmaste budgetåret.

Vårt förslag om en utbyggd livsmedelsforskning vid Umeå universitet
måste också ses som en mycket viktig del i en framsynt regionalpolitik.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en institution för
tillämpad näringsforskning vid Umeå universitet inrättas i enlighet
med de riktlinjer som anges i motionen.

Stockholm den 11 mars 1985

BÖRJE HÖRNLUND (c)

KARIN ISRAELSSON (c)