4
Motion
1984/85:2851
Bengt Kindbom m. fl.
Livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121)
Livsmedelsforskningen i vårt land har utretts av professor Lennart Hjelm.
I ett delbetänkande, Livsmedelsforskning I (SOU 1983:69), konstaterar
utredaren bl. a. att:
Den livsmedelsforskning som sker i Sverige har allmänt sett en hög
kvalitet. Den har emellertid knappa ekonomiska resurser och vissa områden
är särskilt eftersatta. Det gäller näringslära, samhällsekonomiska frågor,
marknad och distribution, tillagningen i hushållen och produkt- och kvalitetsutveckling.
Organisatoriskt är forskningen spridd och bedrivs vid universitetet i Lund,
Göteborg och lantbruksuniversitetet i Uppsala. Näringsforskningsinstitutioner
finns i Lund, Göteborg, Stockholm och Uppsala. Samhällsvetenskaplig
forskning på livsmedelsområdet finns vid institutioner för företagsekonomi
vid universiteten, vid lantbruksuniversitetet och handelshögskolan.
Utredaren föreslog att forskningen på de olika orterna profileras så att de
får ett huvudansvar för forskning som berör olika produkter. Föredragande
statsråd menar att det bör ankomma på skogs- och jordbrukets forskningsråd
att genom planering och samordning främja stödet till institutioner där
kompetens finns.
Forskningen tillförs ytterligare statsmedel om 6 milj. kr. varav hälften
utgör engångsanvisning. Statsrådet räknar också med ytterligare insatser
från industrins sida.
För vår del vill vi framhålla vikten av ökad satsning på livsmedelsforskningen.
Utredaren har betecknat ”nuvarande låga insatser på området som
oförsvarliga”. Detta torde vara en riktig bedömning med hänsyn till att
livsmedelsproduktionen i Sverige sysselsätter en halv miljon människor och
har ett förädlingsvärde om ca 60 miljarder kronor per år.
Skaraborgs län är ett av de områden i landet där jord- och skogsbruk spelar
störst roll i näringslivsstrukturen. 1980 sysselsattes*, direkt i jord- och
skogsbruk, 14 500 personer, vilket motsvarar 11,7 % av antalet sysselsatta i
länet. Motsvarande värde på riksnivå var då 5,6%.
Näringens stora betydelse för länet framgår än tydligare om man ser till det
totala antalet människor som får sin utkomst indirekt från jorden och skogen.
I livsmedelsindustrin sysselsattes 1980 3 760 personer och i skogsindustrin
4 740. Således sysselsattes primärt drygt 23 000 personer. Beräkningar kan
också göras över hur många människor som indirekt sysselsätts (service till
* Uppgifterna är hämtade från Jordbruk ger mat och jobb, Lantbrukets utredningsinstitut
1983.
Mot. 1984/85:2851
5
primära ledet, köpkraft m. m.). Detta ger vid handen att ytterligare 18 400
människor sysselsätts.
Av det totala antalet sysselsatta 1980 -124 400 - skulle således 41 400 eller
33% få sin utkomst som en följd av jord- och skogsbruk, livsmedels- och
skogsindustrin. Det kan alltså konstateras att livsmedelsproduktionen har en
mycket central roll för länets näringsliv och sysselsättning.
När det gäller livsmedelsforskningen är det viktigt att denna sker i
anslutning till produktion, förädling och distribution i tillämpliga delar. Med
hänsyn till Skaraborgs läns betydelse för livsmedelsproduktionen bör
forskningsresurser avdelas så att forskningen kan placeras lokalt via den
lokala högskolan. Inom länet finns t. ex. anläggningen för tillverkning av
etanol, proteinfoder, stärkelse m. m. i Lidköping, moderna laboratorier vid
företag och institutioner inom livsmedelssektorn och området bioteknik samt
utvecklingsavdelningarna på resp. livsmedelsindustrier.
I programmet ”Ny teknik i Skaraborg” har centern redovisat åtgärder som
bör vidtas för att ta till vara ny teknik och utvecklingsresurser i länet.
Den av centern tidigare framförda idén att inrätta ett regionalt forskningsoch
utvecklingsråd får ses som ett led i denna riktning. Arbetet på att
förverkliga denna tanke måste fortsätta för att ytterligare stärka spridningen
av kunskaper om nya forsknings- och utvecklingsresultat. Centern anser
således att information om ny teknik, anpassad till företagarnas behov, är en
viktig förutsättning för att stärka länets näringslivs konkurrenskraft. Utvecklingsfonden
bör därför främst via landstinget tillföras ytterligare resurser för
att sprida sådan information varvid även Västerhöjdsskolan och högskolans
resurser kan tas till vara.
Landstinget har ett speciellt ansvar att ge den grundläggande utbildning
som kan anses nödvändig för att tillgodose behov av ny teknik och elektronik
inom lantbrukssektorn.
Med hänvisning till vad som ovan sagts hemställs
att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om forskningsinsatser inom livsmedelssektorn i Skaraborgs
län.
Stockholm den 11 mars 1985
BENGT KINDBOM (c)
INGEMAR HALLENIUS (c) GUNILLA ANDRÉ (c)
1* Riksdagen 1984185.3sami. Nr2849-2858