Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:2842

Marianne Stålberg och Nils-Olof Gustafsson

Ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske m. m. (prop. 1984/85:107)

Jämtlands län är till ytan ett av de största länen och samtidigt mycket glest
befolkat. I stora delar av länet utgör fisket en av de få förnyelsebara resurser
som kan nyttjas för att upprätthålla sysselsättning och service. Den rika
tillgången på sjöar och vattendrag med hög vattenkvalitet och förutsättningar
för produktion av laxartad fisk är unik. Denna typ av produktion är
efterfrågad som underlag för turistfiskeaktiviteter av en mycket stor skara
människor i hela landet. Dessutom finns utomlands stora potentiella
marknader för riktad fisketurism och satsningar för att sälja olika fiskearrangemang
till utländska målgrupper har inletts med framgång. Det må
erinras om att stora delar av länet bedömts vara av riksintresse för friluftsliv
och turism. I ett läge där försurningen av vatten drabbar allt större delar av
landet får man också räkna med att vatten- och fiskeresurserna i länet i
framtiden får ökad betydelse för ett förvärvsmässigt fiske, för olika former av
vattenbruk och inte minst för fisketurismen.

Turismen är vad gäller sysselsättning en av länets viktigaste näringar och
omsätter årligen drygt 800 milj. kr. Fisket har en avgörande betydelse för
turistorterna sommartid, dvs. under den period då det är svårast att få en
beläggningsprocent som medger året-runt-sysselsättning för personalen på
anläggningarna. Vintertid utgör fisket ett viktigt komplement till de traditionella
vintersporterna. Även utanför de egentliga turistområdena har fisket
stor betydelse för fritidsboende, småskalig stuguthyrning, båtuthyrning
m. m., funktioner som sammantaget ger ett avgörande försörjningstillskott i
glesbygder.

Jämtlands län har dominerande betydelse för det rekreationsinriktade
fisket i landet med inemot en femtedel av den totala fiskekortförsäljningen.
På grundval av den kortstatistik som insamlas har fiskenämnden gjort
bedömningen att länet årligen besöks av 150 000 fiskande turister. Dessa
besökare beräknas tillföra 150 milj. kr. i turistintäkter i huvudsak under
sommarhalvåret. Siffran bygger på undersökningar som utförts dels av
fiskeristyrelsen, dels vid högskolan i Östersund (turistlinjen). Vid en total
värdering av fisket i länet bör också beaktas att länets befolkning själva fiskar
i vida större utsträckning än boende i övriga delar av landet (58 % av den
vuxna befolkningen).

Behovet av riktade fiskevårdsinsatser är mycket stort i Jämtlands län dels
för att kompensera för en negativ miljöpåverkan vad gäller produktionen av
laxartad fisk i strömmande vatten, dels för att med mera direkta åtgärder
skapa ett underlag för turistfisket.

Mot. 1984/85:2842

I dag finns ett mycket stort intresse och en uttalad vilja från berörda
länsmyndigheter och samtliga kommuner i Jämtland att satsa på och utveckla
fisket och fisketurismen för att stimulera den regionala utvecklingen i
glesbygden.

Ett stort antal utvecklingsprojekt pågår i dag både lokalt inom fiskevårdsorganisationer,
byalag etc. och inom de särskilda kommunala arbetsgrupper
för fiskefrågor som organiserats i samtliga kommuner. Omfattande planeringsinsatser
på fiskets område görs dessutom inom ramen för den särskilda
fiskeplanering som bedrivs i kommunerna i fiskenämndens regi (f. n. i
Bräcke och Härjedalens kommuner). En grundläggande förutsättning för att
dessa insatser skall kunna ge ett positivt resultat är att ägarna till fisket kan
mobiliseras och ges stöd för att arbeta med fiskefrågorna i samverkan med
andra intressen. Det statliga stödet till fritidsfisket utgör i detta sammanhang
en avgörande stimulansfaktor och det enda styrmedlet för det allmänna att
påverka utvecklingen:

I landet har under de senaste fyra åren sammanlagt ca 3,5 milj. kr. årligen
fördelats till fiskevård och serviceåtgärder på fiskets område. Av beloppet
har fiskenämnderna i Norrlandslänen erhållit ca 40-50 % att fördela till
angelägna fiskevårdsprojekt.

För Jämtlands del har utgått medel till åtgärder för ca 500 000-800 000 kr.
per år. Under innevarande år har statsbidrag sökts för sammanlagt ett 70-tal
fiskevårdsprojekt. Med nuvarande ramtilldelning måste många angelägna
projekt avslås av brist på medel.

I regeringens proposition 1984/85:107 om ändring i lagen (1950:596) om
rätt till fiske m. m. föreslås att fisket blir fritt för allmänheten i enskilt vatten
längs södra ostkusten från Östhammars kommun i Uppsala län, vid
Gotlandskusten och Blekinge sydkust samt i de stora sjöarna Vänern,
Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Härtill föreslås en
särskild lag om ersättning för inkomstbortfall som till följd av reformen kan
uppkomma hos den som är innehavare av enskild fiskerätt.

Enligt förslaget bör ersättningen till väsentlig del utgöras av fiskevårdande
åtgärder och statens ökade kostnader för stöd till fritidsfisket finansieras på
samma sätt som övriga kostnader som är förenade med det fria handredskapsfisket.
Stödet till fritidsfisket skall prövas i samband med den årliga
budgetbehandlingen.

I ovanstående proposition föreslås att 2,5 milj. kr. av anslaget E 13. Bidrag
till fiskevård m. m. för budgetåret 1985/86 tas i anspråk för åtgärder i syfte att
kompensera fiskerättsägare för det intrång som det fria handredskapsfisket
innebär. Förslaget innebär att av tillgängliga medel för fiske vårdsåtgärder i
landet som helhet (3,5 milj. kr.) återstår sammanlagt 900 000 kr. att fördela
till 24 län. I stort torde samtliga medel som avsatts för kompensationsåtgärder
komma att destineras till ostkusten och de mellansvenska stora sjöarna.
Eftersom Storsjön varken har eller i framtiden kan väntas få någon större
betydelse för fritidsfisket med handredskap blir de medel som eventuellt

Mot. 1984/85:2842

kommer fiskevården i Storsjön till del små och insatserna gynnar i första hand
ett lokalt fiske av husbehovskaraktär.

De medel som hittills årligen stått till buds i Jämtland (ca 500 000-800 000
kr./år) för att stödja fritidsfisket och därmed också nödvändiga åtgärder för
turismen, torde därmed komma att i huvudsak falla bort. Detta skulle
innebära ett mycket stort avbräck i fiskevårdsarbetet med åtföljande bortfall
av fiskemöjligheter för allmänheten och turismen. Den positiva utveckling
på fiskets område som kommit i gång i länet skulle brytas.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om Bidrag till fiskevård m. m.

Stockholm den 14 februari 1985

MARIANNE STÅLBERG (s) NILS-OLOF GUSTAFSSON (s)

minab/gotab Stockholm 1985 82037