12
Motion
1984/85:273
Nils Carlshamre m. fl.
Företagshälsovård och arbetsanpassning (prop. 1984/85:89)
Svensk företagshälsovård är välutvecklad och internationellt sett unik.
Denna angelägna verksamhets positiva utveckling har varti möjlig tack vare
arbetsmarknadsparternas frivilliga insatser och goda samarbete. En förutsättning
för en fortsatt god utveckling är att statsmakterna avstår från att
likrikta och inskränka verksamheten med lagstiftning. Vi konstaterar därför
med tillfredsställelse att propositionen inte förordar sådan lagstiftning.
Däremot förespråkas vissa andra regler som vi tar avstånd ifrån. Vi
återkommer till detta.
Sjukvårdens roll i företagshälsovården
I propositionen förutsätts att inslag av sjukvård i företagshälsovården skall
förekomma. Men uppfattningen anförs att sjukvårdsdelen kommer att
minska, och att detta också skulle vara önskvärt. Enligt vår mening är det
emellertid angeläget att sjukvård även i fortsättningen ges erforderligt
utrymme i företagshälsovården. För de anställda är det i många fall värdefullt
att kunna få sitt behov av sjukvård tillgodosett på detta sätt. Dessutom finns
det ett klart samband mellan å ena sidan sjukvård och å andra sidan
förebyggande vård och rehabilitering. Såväl läkare som annan vårdpersonal
inom företagshälsovården måste vidare i viss utsträckning ägna sig åt
sjukvård för att inte fjärmas från den på ett sådant sätt att även den
förebyggande vården blir lidande. Dessutom kommer det att bli svårt att
rekrytera personal till företagshälsovården om inslaget av sjukvård begränsas.
Företagshälsovårdskommittéerna och anpassnings verksamheten
Det förutsätts att företagshälsovårdskommittéerna via avtal ges ett ansvar
för anpassningsverksamheten. I den mån mindre arbetsställen utan skyddskommitté
är knutna till företagshälsovårdscentral bör de partssammansatta
företagshälsovårdskommittéerna kunna verka för att anpassnings- och
rehabiliteringsverksamhet kommer till stånd.
Vi vill understryka att i de fall dessa mindre företag inte är representerade i
företagshälsovårdskommittéerna måste särskild hänsyn tas till detta förhållande.
Företrädare för dessa mindre arbetsplatser måste då få samma
möjlighet att delta i företagshälsovårdskommittéernas arbete vad gäller
anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet vid det egna företaget som om
de haft fast representation i kommittén.
Mot. 1984/85:273
13
Ersättningssystemet
Inom företagshälsovården måste man från fall till fall och utifrån varierande
förutsättningar få möjlighet att bestämma hur stor del av verksamheten
som skall vara sjukvårdsinriktad, resp. förebyggande och rehabiliterande,
de. Det i propositionen föreslagna ersättningssystemet kan dock få styrande
effekt till men för den sjukvårdande verksamheten. Visserligen talar mycket
för att det är välavvägt vad gäller förebyggande verksamhet och rehabilitering
och vi tillstyrker därför förslaget. Men det bör kompletteras så att
ersättning för direkta sjukvårdsinsatser kan utgå ur sjukförsäkringen på i
stort sett samma sätt som ersättning utgår till privatpraktiserande läkare.
Detta innebär i princip inga merkostnader eftersom efterfrågan på öppen
läkarvård på annat håll i motsvarande mån minskar.
Yrkesinspektionsnämndens sammansättning
Beträffande sammansättningen av yrkesinspektionsnämnden föreslås i
propositionen att landstingen skall få en egen ordinarie företrädare. F. n.
delar primärkommuner och landsting i deras egenskap av arbetsgivare på en
ordinarie plats och en plats som suppleant i nämnden. Förslaget skulle
medföra att på arbetsgivarsidan tre av fem ledamöter skulle representera den
offentliga sektorn. En sådan representation skulle inte på ett riktigt sätt
avspegla nämndens verksamhet då den även i fortsättningen kommer att
klart domineras av andra ärenden än företagshälsovård. Enligt nuvarande
instruktion ges för övrigt nämnden möjlighet att adjungera landstingsrepresentant
vid förhandling av företagshälsovårdsfrågor. Visserligen kunde för
att uppnå balans nämnden utvidgas i motsvarande grad. Men vi menar att
med den adjungeringsmöjlighet som redan föreligger finns det ingen
anledning att ytterligare utvidga representationen. Vi avstyrker propositionen
i den del som avser utvidgningen av yrkesinspektionsnämnden med en
representant från landstinget.
Prövning av ersättningsvillkor
Enligt propositionen skall yrkesinspektionsnämnderna pröva om företagshälsovårdsenheterna
uppfyller ersättningsvillkoren. I detta ligger enligt vår
mening en risk för att kontrollen blir alltför detaljerande och styrande. Då
parterna bevisligen genom sitt stora intresse och goda samarbete åstadkommit
en välutvecklad företagshälsovård och eftersom det står helt klart att
parterna är angelägna om att företagshälsovården skall fungera väl även i
fortsättningen och kontinuerligt byggas ut framstår propositionsförslaget på
den här punkten som en skäligen illa motiverad byråkratisk klåfingrighet.
Enligt vår mening måste det anses naturligt att parterna själva svarar för den
grundläggande kontrollen. Det bör vara tillräckligt att skyddskommittén
Mot. 1984/85:273
14
alternativt företagshälsovårdskommittén tillstyrker ansökan för att ersättning
skall kunna beviljas av försäkringskassan. Om kassan anser det
motiverat bör erforderlig kontroll ske genom hänvändelse till avtalshuvudmännen.
Skiljeorgan har parterna redan inrättat.
Arbetarskyddsstyrelsens kontrollföreskrifter
Arbetarskyddsstyrelsen skall, enligt propositionen, ha uppdraget att
utarbeta kontrollföreskrifter som kommer att styra företagshälsovårdens
innehåll. På samma sätt som om skyldighet att bedriva företagshälsovård
skulle fastställas i lag skulle enligt vår mening en sådan ordning innebära en
hämsko för verksamheten. Propositionen bör således avvisas även i denna
del.
Hemställan
Med stöd av vad ovan anförts hemställs
1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sjukvårdens roll i företagshälsovården,
2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till komplettering
av ersättningssystemet vad gäller sjukvårdsinsatser i enlighet
med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om yrkesinspektionsnämndernas sammansättning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prövningen av ersättningsvillkor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kontrollföreskrifter.
Stockholm den 7 december 1984
ANITA BRÅKENHIELM (m) LARS-ERIK AHLINDER (m)
NILS CARLSHAMRE (m)
BO ARVIDSON (m)
GÖTE JONSSON (m)
GÖRAN ERICSSON (m)
INGVAR ERIKSSON (m)
SIRI HÄGGMARK (m)
SONJA REMBO (m)
GÖREL BOHLIN (m)
BARBRO NILSSON (m)
i Visby
BLENDA LITTMARCK (m)
INGEGERD TROEDSSON (m)
HUGO HEGELAND (m)
GULLAN LINDBLAD (m)
EWY MÖLLER (m)
GUNNAR BIÖRCK (m)
i Värmdö
ALLAN ÅKERLIND (m)