9

Motion

1984/85:272

Rune Gustavsson m. fl.

Företagshälsovård och arbetsanpassning (prop. 1984/85:89)

I proposition 1984/85:89 föreslås åtgärder för att förbättra och bygga ut
företagshälsovården. Målsättningen är att företagshälsovården som en
opartisk, rådgivande expertresurs till den lokala skyddsverksamheten skall
medverka till att arbetsmiljön i största möjliga utsträckning skall anpassas till
människornas förutsättningar. Företagshälsovården skall även framdeles
regleras i avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Propositionen föreslår förbättringar för småföretagare och ensamföretagare.

Ingripande med stöd av lag i särskilda fall

I propositionen framhålls att denna proposition inte innehåller någon
generellt tvingande lagstiftning för arbetsgivare att föranstalta om företagshälsovård.
Dock föreslås i propositionen att det i arbetsmiljölagen (3 kap.
2 §) skall införas en bestämmelse som ålägger arbetsgivaren att föranstalta
om företagshälsovård om arbetsförhållandena så påkallar och i den omfattning
som verksamheten kräver. Med stöd av den bestämmelsen skall
yrkesinspektionen i vissa enskilda fall kunna gripa in med ett föreläggande
mot en arbetsgivare att föranstalta om företagshälsovård för sina anställda.
Ett sådant föreläggande bör kunna förenas med vite. Av propositionen
framgår dock inte vad ett föreläggande mot en arbetsgivare innebär. Både av
propositionen och tidigare utredning framgår att det behövs ett stort
utbildningsbehov för att bygga ut företagshälsovården. De resurser som finns
i dag torde inte räcka till för att en föreläggande och tvingande lag skall ha
effekt.

Efter att i en femårsperiod prövat och sedan utvärderat frivilligutbyggnaden
är det möjligt, om så bedöms nödvändigt, att återkomma med förslag till
ändring i arbetsmiljölagen. Grundprincipen är att företagshälsovårdens
fortsatta utbyggnad liksom hittills i första hand skall vara en angelägenhet för
och vila på samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Vi avvisar därför
propositionens förslag till ändringar i arbetsmiljölagen (3 kap. 2 §).

Betänkandet Företagshälsovård för alla (SOU 1983:22) förslog utbyggnad
genom frivilliga åtaganden. Flertalet remissinstanser ansluter sig till utredningsmajoritetens
förslag. Förslaget stöds av riksförsäkringsverket, arbetarskyddsfonden,
statskontoret, riksrevisionsverket, statens arbetsgivarverk,
Arbetsgivareföreningen för samfällt ägda företag och organisationer, SACO/SR,
Föreningen teknisk företagshälsovård, Lantbrukshälsan AB, SAF,
TCO, SHIO-Familjeföretagen samt flertalet landsting.

Mot. 1984/85:272

10

Företagshälsovård över länsgränser

I dag finns ett flertal företagshälsovårdscentraler så lokaliserade att
patientunderlaget kan komma från två eller flera landstingsområden.
Erfarenheten hittills har visat att det vid remiss från företagshälsovård till
annan sjukvårdande instans kan uppstå tveksamheter om var patienten skall
behandlas. En remiss från en företagshälsovårdscentral bör gälla över
landstingsgränsen och följa patientens bostadsort och sjukhustillhörighet

Principer för uppräkning av ersättningsbelopp

För att företagshälsovården skall ha möjlighet att planera verksamheten
för mer än ett år bör ersättningsbeloppet per år fastställas för mer än ett år.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag att för företagshälsovårdens
planering ange belopp per år för de närmaste tre-fem åren.

Företagshälsovårdens geografiska placering

För att företagshälsovården skall kunna byggas ut i glesbygdsområden är
flexibla lösningar nödvändiga. Inom större geografiska upptagningsområden
bör möjligheter prövas att använda en modell ute i de olika områdena med
endera företagssköterskebemannade enheter med tillgång till den centralt
placerade företagshälsovårdens resurser vid behov eller i fasta program,
eller, i ytterliggare utbyggnadsfas, fullt bemannade filialenheter. De kan
vara fristående eller samlokaliserade med landstingens vårdcentraler.

Yrkesinspektionen i framtiden

I propositionen läggs stort ansvar på yrkesinspektionen. Ett bra och rejält
arbetarskydd är betydelsfullt för både individ och samhälle. Det är viktigt att
yrkesinspektionens arbete kan koncentreras på de mest väsentliga uppgifterna.
Det är angeläget att det faktiska behovet styr yrkesinspektionens arbete.
Dess roll i framtiden måste vara att arbeta med förebyggande åtgärder och
hjälpa småföretagare att bygga upp en bra arbetsmiljö.

Socialutskottet har i betänkande SoU 1983/84:29 uttalat:

Det förhållandet att stora arbetsmiljöproblem fortfarande finns gör det
angeläget att de knappa resurserna används ändamålsenligt och att yrkesinspektionens
insatser koncentreras till de områden där behovet av arbetsmiljöförbättrande
åtgärder är störst. Strävanden att öka effektiviteten i den
regionala tillsynsverksamheten måste fortsätta.

Mot. 1984/85:272

11

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen avslår förslag om ändring i 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om remisser,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om det fastställda
ersättningsbeloppet per år till företagshälsovården för de närmaste
tre-fem åren.

Stockholm den 7 december 1984

RUNE GUSTAVSSON (c)

ROSA ÖSTH (c)

RUNE BACKLUNG (c)

ULLA TILLANDER (c)

GUNHILD BOLANDER (c)

INGVAR KARLSSON
i Bengtsfors

ELIS ANDERSSON (c)
ELLA JOHNSSON (c)

KARIN ISRAELSSON (c)
MARTIN OLSSON (c)