6

Motion
1984/85:271
Lars Werner m. fl.

Företagshälsovård och arbetsanpassning (prop. 1984/85:89)

Vpk har under många år haft omfattande arbetsmiljömotioner som bl. a.
innehållit krav på företagshälsovård för alla och förbättrade rehabiliteringsmöjligheter
för de betingat arbetsföra. Regeringens proposition innebär
vissa förbättringar i jämförelse med nuläget. Som tidigare måste vi emellertid
upprepa vår grundläggande kritik av den klockartro på samarbete mellan
arbete och kapital (”arbetsmarknadens parter” med blandekonomiskt
språkbruk) som präglar såväl denna proposition som alla andra arbetsmijlödokument
från regeringspartiet.

Det finns i vissa specialfall sammanfallande intressen mellan kapitalägare
och anställda i arbetsmiljöfrågor som tydligen förvirrat sambanden för
regeringen. Arbetaren vill stimuleras av sitt arbete och behålla sin hälsa.
Kapitalägaren räknar med större produktion och högre vinst om de anställda
är fullt arbetsföra och slipper skolningsutgifter om personalomsättningen är
liten. Under vissa omständigheter och vid högkonjunktur kan intressena av
god arbetsmiljö således sammanfalla.

I allmänhet gäller emellertid motsatsen, nämligen att angelägna hälsofrämjande
investeringar stoppas, därför att de anses för dyra och inte har en
omedelbar produkti vi tetshöj ande effekt. Det primära för kapitalisten är att
öka vinsten och när detta kommer i konflikt med sociala och hälsobefrämjande
åtgärder prioriteras alltid vinsten. Detta erkänns inte av den socialdemokratiska
regeringen trots att det är synnerligen välkänt och smärtsamt
upplevt av de arbetande som drabbats av försämrad livskvalitet, förslitning,
svåra olycksfall, förtidspension, arbetslöshet och för tidig död.

Företagshälsovården är en del av arbetarskyddet, vars främsta komponent
är den fackliga bevakningen av arbetets säkerhet och meningsfullhet. Den
fackliga kampen har lett till att företagshälsovård kompletterat arbetarskyddet
på många arbetsplatser. Ännu återstår dock att genomföra denna
komplettering på flertalet små arbetsplatser varav en hel del saknar fackligt
organiserade medlemmar. Vpk har därför länge drivit kravet på lagstiftad
rätt till tillgång på företagshälsovård för alla arbetande. LO och arbetarskyddsstyrelsen
krävde detsamma vid framläggandet av 1976 års företagshälsovårdsutrednings
betänkande (SOU 1983:32) men den borgerligt dominerade
utredningsmajoriteten gick emot. Det är obegripligt hur en regering som
tillsatts av ett arbetarrörelseparti i huvudsak kan ansluta sig till den
borgerliga ståndpunkten och endast föreslå juridiska åtgärder i enskilda fall
för att tvinga fram företagshälsovård. Vpk kräver att företagshälsovård
införs lagstiftningsvägen för alla.

Mot. 1984/85:271

7

Yrkesinspektionen föreslås få vidgade befogenheter i förhållande till
företagshälsovården, bl. a. genom att pröva om företagshälsovården uppfyller
statsbidragsvillkoren för ersättning. Detta aktualiserar ett annat vpkkrav,
nämligen att yrkesinspektionsnämnderna och arbetarskyddsverkets
styrelse bör ha en kvalificerad majoritet av representanter utsedda av de
fackliga organisationerna.

Företagshälsovården, liksom hela skyddsverksamheten, bör bekostas av
produktionen. Vpk är därför positivt till att ersättningen till företagshälsovården
utgår från arbetarskyddsavgiften i stället för sjukförsäkringsavgiften
och att ersättningsreglerna görs oavhängiga de sjukvårdande insatserna och i
stället utgår för en del av företagshälsovårdens samlade kostnader.

1976 års företagshälsovårdsutredning lade fram förslag om bl. a. en
medicinsk specialitet i företagshälsovård. Denna frågan hänförs till fortsatt
utredningsverksamhet i socialstyrelsen i samband med en allmän översyn av
läkarspecialiteter. Detta kan komma att allvarligt försena - eller omintetgöra
- införandet av en specialitet i företagshälsovård. Hälso- och sjukvårdslagen
föranstaltar att det förebyggande arbetet måste förstärkas och komplettera
det traditionella sjukvårdsarbetet. Detta kräver självfallet nya
utbildningsvägar i en omfattning som regeringen inte insett. Folkhälsoarbetet
är komplicerat och saknar akademisk förankring vid de svenska högskolorna
och universiteten. Genom utbyggnaden av företagshälsovård och
yrkesmedicinska kliniker finns emellertid en hel del lärarresurser tillgängliga
och det är därför såväl realistiskt som önskvärt att kvalificerade företagsläkare
utbildas. Företagshälsovård bör inte vara ett reträttyrke för sjukvårdsläkare
som väljer att gå över till en privatiserad sektor, utan en egen specialitet
med såväl förebyggande som arbetsrehabiliterande specialkunskaper. Socialstyrelsen
bör således omgående åläggas att utforma reglerna för en
specialitet i företagshälsovård i enlighet med utredningens förslag. Kostnaderna
för detta kan bestridas med hjälp av arbetarskyddsavgiften.

När det gäller att skyddskommittén organiserar arbetsanpassning och
rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället ställer sig vpk positivt till detta
förslag.

Med anledning av det anförda föreslås

1. att riksdagen beslutar om alla arbetares rätt till företagshälsovård
med följande som Motionärernas förslag benämnda förändring av
lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160):

Mot. 1984/85:271

8

Föreslagen lydelse

Motionärernas förslag

3 kap.

2 §

Arbetsgivare skall vidtaga skall underhållas väl.

Om arbetsförhållanden påkallar det
skall arbetsgivare föranstalta om företagshälsovård
i den omfattning
verksamheten kräver.

Arbetsgivare är skyldig att anordna
företagshälsovård som behövs för
att förebygga att arbetstagare utsätts
för ohälsa eller olycksfall. Arbetarskyddsstyrelsen
kan i den män det
påkallas av organisatoriska eller andra
särskilda skäl föreskriva om undantag
från vad nu sagts. Styrelsen
kan därvid föreskriva villkor.

Arbetsgivare och arbetstagare kan
i kollektivavtal som har slutits eller
godkänts av en central arbetstagarorganisation
träffa överenskommelse
om hur företagshälsovård skall anordnas.
Arbetarskyddsstyrelsen
meddelar föreskrifter om företagshälsovård
i den mån verksamheten
inte regleras genom sådant kollektivavtal.

utför arbete ensam.

Arbetsgivare skall beakta

2. att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om förslag att
företagshälsovård införs fr. o.m. den 1 juli 1985 som specialitet för
läkares vidareutbildning,

3. att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om förslag som
innebär att yrkesinspektionsnämnderna och arbetarskyddsstyrelsen
får en kvalificerad majoritet av fackliga representanter.

Stockholm den 7 december 1984

LARS WERNER (vpk)
BERTIL MÅBRINK (vpk)
C.-H. HERMANSSON (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)
LARS-OVE HAGBERG (vpk)