10

Motion

1984/85:252

Rune Gustavsson m. fl.
Förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen
och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1984/85:78)

Regeringen föreslår i proposition 1984/85:78 vissa förändringar inom
föräldraförsäkringen. Till förbättringarna hör, vilket centerpartiet tidigare
har föreslagit, utvidgad föräldrapenning för barn mellan 12 och 16 år som
har särskilt behov av vård eller tillsyn, tillfällig föräldrapenning när den
förvärvsarbetande föräldern stannar hemma med barn och när den hemarbetande
följer sjukt barn till läkare, att båda föräldrarna skall få möjlighet
att delta vid läkarbesök samt att samboende ges rätt till föräldrapenning
för vård av den andres barn.

Centerpartiet har sedan många år föreslagit en beskattad vårdnadsersättning
till barnfamiljer. Vårt förslag till vårdnadsersättning innebär att
föräldrarna får helt annan möjlighet och valfrihet att i familjen lösa och ta
ansvar för bl. a. kontaktdagar och läkarbesök.

Centerpartiet biträder inte den föreslagna begränsningen av särskild
föräldrapenning, som innebär att den tid under vilken den skall tas ut
begränsas till barnets fyra första levnadsår. Reformen infördes 1978, och
de barn som föddes 1978 kommer enligt regeringens förslag att vara den
enda årskull som får tillfälle att helt dra nytta av denna möjlighet till
föräldraledighet.

Föräldraförsäkringen och den tillfälliga föräldraförsäkringen måste utgå
från barnets och föräldrarnas bästa. Föräldrarna skall själva avgöra när
de vill ta ut föräldrapenningen. Det nuvarande förslaget gör det möjligt att
spara dagar till en av de viktigaste perioderna i ett barns liv, nämligen
inskolningen i grundskolan. Regeringens ”förbättrade” förslag ger två
dagar/år från fyra år till tolv år. Det innebär att det året barnet börjar
skolan kan en förälder vara med på uppropet samt i bästa fall vara
tillhands nästa dag.

Förlossningsvården

1 propositionen föreslår regeringen att förlossningsvården skall jämställas
med övrig sjukhusvård och därmed avgiftsbeläggas. I dag är mödravården
kostnadsfri, och vi i centerpartiet kan ej acceptera att just besparingar
i förlossningsvården skall användas för att bekosta nödvändiga förbättringar
inom föräldraförsäkringen. Redan i dag tillhör barnfamiljerna den
ekonomiskt mest utsatta gruppen, och ytterligare försämringar kan därför
ej accepteras. Följden av ett sådant besparingsbeslut kan i sämsta fall leda

Mot. 1984/85:252

till att nyblivna mödrar alltför tidigt skrivs ut från förlossningsklinikerna.
Dessutom överförs ett stort antal nyblivna mödrar till speciella avdelningar
för eftervård och för att bättre lära känna sina barn. Denna del i det
förebyggande barnhälsovårdsarbetet är av stor betydelse för familjen och
bör också bibehållas med nuvarande kostnadsfrihet. Det är av stor vikt att
vi på alla sätt underlättar tillvaron för blivande föräldrar. Förslaget rimmar
dessutom dåligt med den avgiftsbefrielse som enligt proposition
1984/85:48 skall lämnas inom abortrådgivningen.

Centerpartiet yrkar därför avslag på propositionsförslaget om att det
skall göras sjukhusvårdsavdrag även vid förlossningsvård.

Föräldrapenning för föräldrar med oregelbunden arbetstid

Propositionen berör inte de problem som föräldrar med oregelbunden
arbetstid har när det gäller ersättning från försäkringskassan. I vissa fall
där nattjänstgöring ingår kan man bara få 45 % ersättning av förlorad
arbetstid. Det är angeläget att denna orättvisa rättas till.

Hemmamakeförsäkring

Regeringen föreslår i propositionen att den som är hemmamake är
försäkrad längst till den tidpunkt då han på grund av förvärvsinkomst blir
obligatoriskt försäkrad eller tecknar en frivillig sjukpenningförsäkring om
minst 20 kr./dag. Efter den 1 januari 1986 kan man inte anslutas till
hemmamakeförsäkringen utan ”erbjuds frivillig” sjukpenningförsäkring.

I propositionen föreslås 55 år som övre åldersgräns vid inträdandet i
frivillig försäkring. Centerpartiet anser att gränsen för nytecknandet, om
man nu genomför denna ”frivilliga" försäkring, skall höjas till året före det
år då allmänt pensionsår inträffar.

De nuvarande reglerna i den frivilliga sjukpenningförsäkringen bör
ändras så att i de fall då en försäkringstagare åtar sig tillfälligt arbete, som
t. ex. anhörigvården under viss tid, den gamla försäkringen fortsätter att
löpa.

Grundtrygghet i sjukförsäkringen

Hemmamakeförsäkring

Regeringens förslag innebär att den nuvarande s. k. hemmamakeförsäkringen
successivt avvecklas. De hemarbetande kommer alltså inte att garanteras
någon ersättning från försäkringskassan vid sjukdom. 1 stället vill
regeringen hänvisa dessa grupper till att med egna medel teckna frivillig
sjukpenningförsäkring.

Enligt centerns uppfattning är både de hemarbetande och andra grupper

Mot. 1984/85:252

12

med låga eller ingen inkomst missgynnade inom sjukförsäkringen. Dessa
grupper saknar den ekonomiska grundtrygghet vid sjukdom som borde
vara en självklar rättighet för alla. Från social- och rättvisesynpunkt finns
det många goda skäl för att förbättra dessa gruppers ställning inom såväl
sjukförsäkringen som inom det sociala trygghetssystemet i övrigt.

Höjd grundtrygghet i sjukförsäkringen

I stor utsträckning utför många hemarbetande vårdinsatser som i allra
högsta grad är samhällsnyttiga. Vård av t. ex. egna barn ger i regel vare sig
någon ekonomisk ersättning eller någon grundtrygghet vid sjukdom. Enligt
centerns uppfattning är det djupt orättvist att vissa grupper skall
utestängas från en av samhället garanterad ekonomisk trygghet vid sjukdom.

Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen motiverat den s. k. hemmamakeförsäkringen
med att det uppstår i regel kostnader för den som bli sjuk.
Detta faktum gäller givetvis inte bara för hemmamake utan även för
studerande och alla andra grupper som saknar inkomst eller har mycket
låga inkomster. Därför är det enligt centerns mening rimligt att dessa
grupper garanteras en grundtrygghet vid sjukdom.

Centern föreslår att denna ekonomiska grundtrygghet i sjukförsäkringen
fastställs till ett dagsbelopp på 48 kr. Denna nivå överensstämmer med
garantinivån i föräldraförsäkringen. Vid senare eventuella höjningar av
garantinivån i föräldraförsäkringen bör även grundtryggheten i sjukförsäkringen
räknas upp.

Regeringen föreslår i denna proposition att elever som genomgår grundutbildning
för vuxna skall få behålla sin sjukpenninggrundande inkomst
även under utbildningstiden. Centern anser att detta är en riktig reform.
Regeringen föreslår att denna reform i princip solidariskt finansieras inom
ramen för den nuvarande sjukförsäkringen. Samma princip bör enligt
centerns uppfattning gälla för den grundtrygghet i sjukförsäkringen som
vi föreslår.

Egenföretagares sjukpenningförsäkring

Regeringen föreslår i propositionen endast marginella förbättringar av
egenföretagarnas sjukförsäkringsproblem.

Grundtrygghet med frivillig tiltäggsförsäkring

De nuvarande reglerna för sjukförsäkringen för egenföretagare har på
flera punkter allvarliga brister. Enligt vår uppfattning kan de väsentligaste
invändningarna kort sammanfattas i följande punkter.

1. Försäkringskassorna har ofta stora svårigheter att fastställa en rättvis
och i förhållande till arbetsinsatsen rimlig sjukersättning. I praktiken

Mot. 1984/85:252

13

tillämpas två motstridiga principer när egenföretagarnas sjukersättning
skall fastställas. I vissa fall försöker försäkringskassan beräkna vad som
kan vara en rimlig arbetsinkomst. I flertalet fall fastställs sjukersättningen
från helt andra utgångspunkter då den taxerade inkomsten läggs till grund
för ersättningen vid sjukdom. I dessa fall blir ersättningen ofta väsentligt
lägre. Sjukpenningkommittén har i sina analyser av hur reglerna tillämpas
ute på försäkringskassorna fått bekräftat att skillnaderna i ersättning kan
bli mycket stora t. o. m. i fall där förutsättningarna är exakt desamma. I
något fall var avvikelsen nära 100 %. Det måste anses som djupt otillfredsställande
och från rättssynpunkt stötande när försäkrade behandlas så här
olika.

2. Även avgiftssystemet har för egenföretagarna ogynnsamma konsekvenser.
Företagare som t. ex. har inkomster som är högre än vad försäkringskassan
anser vara det normala inom näringen eller branschen kan få
sin sjukersättning sänkt till en nivå som ligger långt under den avgiftsgrundande
inkomsten. För egenföretagare gäller också att avgifter till sjukförsäkringen
tas ut även på den del av inkomsten som kan anses vara kapitalinkomst.
För löntagare gäller däremot att avgift endast tas ut på arbetsinkomsten.
Det obligatoriska sjukförsäkringssystemet för egenföretagare ger
allstå på väsentliga punkter ingen likabehandling vare sig när det gäller
avgifter eller förmåner.

3. En omfattande byråkrati omgärdar också främst egenföretagarnas
sjukförsäkring. Försäkringskassorna försöker genom olika kontakter med
myndigheter och organisationer bedöma enskilda företagares arbetsinsats
i sina företag. Genom att företagares verksamhet ofta är mångskiftande
och svåra att jämföra med vanliga löntagares blir försäkringskassornas
uppgifter ganska omöjliga och resultatet i många fall direkt felaktigt.
Många egenföretagare hamnar ofta i ett hopplöst underläge i förhållande
till försäkringskassan när de försöker hävda sin rätt mot myndigheten.

Regeringen försöker nu komma till rätta med bristerna i sjukförsäkringssystemet
för egenföretagare genom marginella förändringar i tillämpningen
av lagstiftningen. Dessa åtgärder leder till att försäkringskassorna
tvingas till en ytterligare detaljgranskning av egenföretagarnas verksamhet
och inkomstförhållanden. Därmed skapas en växande byråkrati samtidigt
som riskerna ökar för att lagstiftningen inte får en enhetlig tillämpning.
Regeringen anvisar heller ingen lösning på de orättvisor som egenföretagarna
drabbas av i avgiftssystemet.

Sjukpenningkommitténs arbete har tydligt visat på stora svårigheter att
finna en bra modell som helt knyter an till det obligatoriska sjukförsäkringssystemet.
Det är helt enkelt svårt att inom den allmänna försäkringens
ram finna enkla och obyråkratiska lösningar som är anpassade till de
individuellt betingade förluster av rörelseinkomster som drabbar olika
egenföretagare vid sjukdom.

Olika grupper av egenföretagare har under senare år gått in för att

Mot. 1984/85:252

14

teckna frivilliga försäkringar för att på det sättet skaffa sig ett bättre skydd
vid sjukdom. Även i andra länder har man valt ett liknande inslag av
frivillighet för egenföretagare.

Enligt centerpartiets uppfattning bör sjukförsäkringen reformeras så att
alla egenföretagare tillförsäkras en ekonomisk grundtrygghet vid sjukdom.
Därutöver bör det finnas möjligheter att teckna frivillig tilläggsförsäkring.
Vilken nivå som bör gälla för grundtryggheten bör närmare analyseras i
kontakt med egenföretagarnas organisationer.

Fördelarna med en allmän grundtrygghet med rätt till frivillig tilläggsförsäkring
kan sammanfattas enligt följande.

1. Egenföretagare får enligt denna modell förmåner som motsvarar de
avgifter som man erlägger. De nuvarande orättvisorna där åtskilliga egenföretagare
betalar för höga avgifter försvinner genom denna reform av
sjukförsäkringen.

2. Egenföretagarnas sjukförsäkring blir genom en ekonomisk grundtrygghet
som är lika för alla obyråkratisk och enkel att administrera. Även
egenföretagarnas låga frånvaro från arbetet bör bidra till att göra kostnaderna
för försäkringen låga.

3. Genom att egenföretagarna med denna reform ges rätten att utöver
grundsjukpenningen teckna frivillig tilläggsförsäkring som är anpassad till
de ekonomiska förluster som kan uppkomma i företaget skapas en ekonomisk
trygghet som den nuvarande obligatoriska sjukförsäkringen saknar.

Flera remissinstanser såsom riksrevisionsverket, Lantbrukarnas riksförbund,
SHIO-Familjeföretagen, Sveriges Köpmannaförbund, statskontoret
och SAF har framfört liknande synpunkter.

Riksdagen bör uppdra åt regeringen att i överläggningar med företrädare
för egenföretagarnas organisationer arbeta fram förslag till ett sjukförsäkringssystem
med en grundtrygghet som kompletteras med rätt att
teckna frivillig tilläggsförsäkring.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om begränsning
av den särskilda föräldrapenningen och nya regler för den
tid barnen är mellan fyra och tolv år,

2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att sjukhusvårdsavdrag
skall ske vid förlossningsvård,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som anförts om förbättrade regler inom den nuvarande
frivilliga sjukpenningförsäkringen vid tillfälligt arbete,

4. att riksdagen beslutar att riksdagen hos regeringen begär förslag
till en garanterad grundsjukpenning för hemarbetande, stude

Mot. 1984/85:252

15

rande och andra grupper som saknar eller har en låg sjukpenning
som understiger garantinivån i föräldraförsäkringen,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till sjukförsäkringssystem
för egenföretagare innebärande grundtrygghet
vid sjukdom och en rätt att teckna frivillig tilläggsförsäkring.

Stockholm den 29 november 1984

RUNE GUSTAVSSON (c)
ROSA ÖSTH (c)

ELIS ANDERSSON (c)
RUNE BACKLUND (c)
GÖSTA ANDERSSON (c)
INGVAR KARLSSON (c)
i Bengtsfors

ULLA TILLANDER (c)
KARIN ISRAELSSON (c)
GUNHILD BOLANDER (c)
ELLA JOHNSSON (c)