5

Motion

1984/85:2184

Ingemar Eliasson

Näringslivets utveckling i Västernorrlands län

Västernorrlands län har en befolkningsutveckling som inneburit att
länet under 1980-talets fyra senaste år förlorat 4 200 personer.

Detta innebär att Västernorrland är det län som 1984 i relativa tal har
den största minskningen i landet. I länsstyrelsens befolkningsprognos
fram till 1990 kommer befolkningsminskningen att fortsätta i alla länets
kommuner. Befolkningsminskningen har sin grund i bl. a. negativa födelsetal
och stor nettoutflyttning.

Västernorrlands län har en lång och rik industritradition. Länets näringsliv
uppvisar i många avseenden en ensidig struktur. Alltsedan industrialiseringen
har skogs-, såg- och massaindustrin utvecklats till den basindustri
som all övrig sysselsättning varit beroende av.

Verkstadsindustrin som inriktats på tillverkning och service åt skogsindustrin
har senare kommit att utvecklas självständigt och funnit marknader
i stort sett i hela världen.

Den snabba strukturomvandlingen i skogsindustrin har inneburit betydande
personalnedskärningar och avvecklingar av hela industrier som inte
kunnat ersättas av nya verksamheter.

Länet brottas med stora befolknings- och sysselsättningsproblem men
har också stora utvecklingsmöjligheter. Flera intressenter arbetar med
utvecklingsprojekt av skilda slag. Som framgår av 1984 års länsrapport
finns många utvecklingsbara projekt.

Skogsindustrin

Utvecklingsmöjligheter inom skogsindustrin bör ges hög prioritet vid
överväganden om den framtida strukturen inom svensk skogsindustri.

En samlad utbyggnad kan ske med en ökad förädlingsgrad och med en
begränsad utökning av råvaruförsörjningen. En samverkan mellan skogsindustrierna
i länet skulle kunna ge positiv sysselsättningseffekt på såväl
kort som lång sikt. Välplanerade investeringsökningar i skogsindustrin ger
fortfarande övrigt näringsliv och framför allt småindustrin god stimulans
som gagnar hela länets utveckling. Mot denna bakgrund är det angeläget
att regeringen i de sammanhang den får befattning med dessa frågor intar
en positiv attityd till skogsindustrins utveckling i Västernorrlands län.

Mot. 1984/85:2184

6

Datateknik och elektronik

Den omfattande administrativa datakraft som finns placerad i Sundsvall,
dels genom statsmakternas utflyttning av de statliga verken RFV,
CSN, SPV m. fl., dels via ett stort antal dataserviceföretag, innebär tillgång
till ett brett system- och programkunnande och en stor utvecklingspotential
för administrativ databehandling. Denna resurs måste tveklöst tas till
vara på ett mer aktivt sätt än hitills. Bland länets kommuner pågår en lång
rad aktiviteter. Mest uppmärksammad är Timrås ambitiösa satsning på att
göra Timrå Elektronikcentrum till en differentierad och utvecklingsinriktad
högteknologisk industrimiljö (f. n. ca 10 nyetablerade företag). Timrås
utveckling kan ske i god samverkan med dataverksamheten i Sundsvall.
Forskningsresurser är nödvändiga för att höga kvalitetskrav skall kunna
ställas. För att forskning och vidareutveckling skall komma till i Sveriges
datatätaste område (Sundsvall/Timrå) krävs en utbyggnad av kunskap
och utbildning. Ansvaret för vidareutveckling av kunskaper om den nya
tekniken är delat på många händer. Företagen måste själva vidta åtgärder
för att upprätthålla och vidareutveckla den egna personalens kompetens
och skolsystemet måste förmås att producera lärare och instruktörer. För
att Sundsvall/Timrå-området skall utvecklas krävs att bristen på lärare
och instruktörer hävs. Regeringen bör därför medverka till att Sundsvall/
Härnösands högskola snarast får inrätta en systemvetenskaplig linje.

Den träbearbetande industrin

Inom den träbearbetande industrin finns en rad småföretag som betyder
mycket för sysselsättningen både direkt och indirekt runt om i länet. 1
dessa småföretag finns ett betydande trätekniskt kunnande. Dessa företag
har huvudsakligen ägnat sig åt beställningssnickerier. För att utveckla
produktideer krävs insatser av teknisk, ekonomisk och marknadsmässig
karaktär. Regeringen bör uppdra åt utvecklingsfonden i länet att särskilt
beakta de små träföretagens utveckling i sitt arbete.

Hemslöjden

I länet finns förutom de båda hemslöjdsföreningarna i Ångermanland
och Medelpad ett antal grupper av slöjdare. Om hemslöjden får utvecklas
kommer den att vara ett gott komplement till sysselsättningen i länets
glesbygdsområden.

För att hemslöjden skall leva vidare krävs att kvalitet, produktsortiment,
formgivning, rådgivning till slöjdare, marknadsutveckling och marknadsföring
utvecklas. En utveckling av hemslöjden förutsätter således en relativt
omfattande satsning. Arbetet bör ske i intim samverkan med hemslöjdsföreningarna
och de olika grupperna av enskilda slöjdare.

Mot. 1984/85:2184

7

Länsstyrelsen har tagit initiativ till ett åtgärdsprogram som kräver medverkan
förutom av ovanstående även av statens industriverk, länets kommuner
samt landstinget. Regeringen bör ge statens industriverk i uppdrag
att aktivt medverka i länets utveckling av hemslöjden.

Turismen

Turismen bedöms vara en av de mer utvecklingsbara näringarna i framtiden.
Ökad fritid, ökad insikt om rekreationens betydelse för allmänt
välbefinnande, sociala faktorer etc. är förhållanden som ligger bakom den
bedömning som görs. Motivet för det ökade arbetet på området har dels
varit insikten om att länet har klara rekreations- och turismvärden, dels
behovet av att skapa sysselsättning när omstrukturering i andra näringar
medfört minskade arbetstillfällen. Länet har flera somrar i rad ökat turistvolymen
i en takt som klart överstiger rikets. Den ökade turistströmmen
har medfört ökade krav och förväntningar på näringsidkarna. Det är
därför av vikt att utbildning för såväl företagare som personal i den privata
och kommunala delen av turistnäringen kommer till stånd.

Utvecklingsfonden bör ha en given uppgift i den utvecklingen. Länsarbetsnämnden
bör också kunna bidra med en skräddarsydd utbildning
under vinterhalvåret när turistnäringen har lågsäsong. Regeringen bör
därför ge länsarbetsnämnden i uppdrag att erbjuda turismföretagen skräddarsydd
utbildning på samma sätt som den utbildning som erbjuds jordbrukare
under vinterhalvåret.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs*

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvecklingen av skogsindustrin i Västernorrlands
län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande utvecklingsfondens stöd till småträföretagens
utveckling i Västernorrlands län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen
bör ge statens industriverk i uppdrag att aktivt medverka
i Västernorrlands läns utveckling av hemslöjden.

Stockholm den 23 januari 1985
INGEMAR ELIASSON (fp)

* Se även motionerna 1984/85:2185 — 2186.