14

Motion
1984/85:197

Christer Eirefelt och Hugo Bergdahl

Vidgad medelsram för allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse
(prop. 1984/85:65)

I propositionen föreslår regeringen att ijärde AP-fonden får ytterligare
500 milj. kr., så att rambeloppet för fondstyrelsens placeringar höjs till
2350 milj. kr. Förslaget är föranlett av en skrivelse från fjärde fondstyrelsen,
som beräknar ett behov av medelstillskott per år de närmaste åren på
mellan 165 och 180 milj. kr. Det av regeringen föreslagna beloppet avses
täcka behovet under de närmaste tre åren.

Fjärde AP-fonden har successivt sedan den bildades fått ett allt större
rambelopp för sina placeringar. F. n. är marknadsvärdet på fondens värdepappersportfölj
ca 6 miljarder kronor, nästan allt i börsregistrerade papper.
Fjärde AP-fonden är därigenom den näst största placeraren i Sverige.
Totalt svarar fonden för ca 2,6% av det samlade börsvärdet.

Enligt vår uppfattning saknas det skäl att nu ytterligare utvidga fondens
möjligheter till placeringar. En viss mängd placeringsresurser genereras av
fondens egen verksamhet, dvs. utdelning och ränteintäkter efter avdrag av
förvaltningskostnader, med hänsyn tagen till kraven på återföring till första-tredje
fonderna. För år 1983 var direktavkastningen 144 milj. kr. och
återföringen 98 milj. kr., varför fondens nettoplaceringskapacitet var 46
milj. kr. Belopp av ungefär samma storleksordning kan förväntas framöver.
Någon ökning därutöver av placeringskapaciteten genom den föreslagna
ökningen av grundkapitalet anser vi inte nödvändig.

Tidigare ökningar av fjärde AP-fondens grundkapital har skett mot bakgrund
av en mycket dåligt fungerande marknad för riskkapital i Sverige.
Den viktigaste förklaringsfaktorn till detta var i sin tur den straffbeskattning
på aktier och aktiesparande som beslutats av tidigare socialdemokratiska
regeringar. Detta hade resulterat i en utomordentligt låg nyemissionsvolym
på den svenska börsen. Denna situation förändrades radikalt i
och med att en borgerlig regering genom ett antal åtgärder stimulerade
sparande i aktier. Det gäller t. ex. den skattereduktion för aktieutdelning
som infördes och stimulanserna inom ramen för skattefondssparandet.
Samtidigt blev det alltmer uppenbart att börsvärderingen av de svenska
företagen innebar en kraftig undervärdering, vilket skapade ett intresse
från utlandet för placeringar på den svenska börsen. Resultatet av bl.a.
dessa händelser blev att aktiviteten på börsen ökade starkt, med kursuppgång
och kraftigt stigande nyemissionsvolymer från företagen som följd.
Näringslivets tillgång till riskvilligt kapital kom därigenom att avsevärt
förbättras.

Mot. 1984/85:197

15

Den socialdemokratiska regeringen har försämrat villkoren för enskilda
människors sparande i aktier liksom villkoren för företagande och företagandets
avkastning. Skattereduktionen för aktieutdelning har avskaffats,
liksom skattesparandet och förmögenhetsskatten har höjts. Näringslivets
avkastningsförmåga har försämrats genom en stor mängd skattehöjningar
och likviditetsindragningar. Därtill kommer de kollektiva löntagarfonderna.
Mot detta står införandet av allemanssparande!.

Trots de successiva försämringarna har nyemissionerna från företagen
hållits uppe, och det existerar nu på ett helt annat sätt än tidigare en
marknad för riskvilligt kapital. Även för de icke-börsnoterade företagen
har i böljan av 1980-talet betydande förbättringar skett i fråga om tillgång
till riskvilligt kapital.

Det skäl som tidigare kunde anföras för att öka fjärde AP-fondens
möjligheter att tillhandahålla riskvilligt kapital har därför nu bortfallit.

Vår principiella inställning är att ägandet till företag, börsnoterade lika
väl som andra mindre företag, bör domineras av enskilda individer. Detta
överensstämmer enligt vår uppfattning bäst med grunderna för marknadsekonomin,
som är enskilt och decentraliserat ägande.

Med anledning av ovanstående hemställer vi
att riksdagen avslår proposition 1984/85:65.

Stockholm den 20 november 1984

CHRISTER EIREFELT (fp)

HUGO BERGDAHL (fp)