11

Motion
1984/85:195

Knut Wachtmeister m. fl.

Ändringar i energibeskattningen (prop. 1984/85:64)

1 propositionen fullföljer regeringen den linje som senast presenterades i
samband med proposition 1983/84:28. Det innebär att det egentligen inte
finns någon bärande princip för hur beskattningen av energi skall utformas.
Kolskatten skall, i etapper, höjas till att motsvara ca hälften av skatten på
olja: naturgasskatten föreslås bli ca tre fjärdedelar av skatten på olja.
Skatten på gasol skall successivt höjas till samma nivå, medan den mervärdeskatt
som tidigare togs ut för inhemska bränslen (ved. torv) nu helt har
avskaffats. I stället låter regeringen kortsiktiga hänsyn och speciella intressegrupper
styra utvecklingen. De konkreta förslagen till nya skattesatser
framstår följdriktigt som nyckfulla approximationer och vittnar om en
övertro på statsmaktens förmåga att rätt kunna styra enskilda investeringsbeslut.

Som vi tidigare har framhållit i motion 1983/84:47 förordar vi en övergång
till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med en särskild
energineutral punktskatt på en förhållandevis låg nivå. Eftersom parlamentariska
förutsättningar för en sådan övergång saknas, vill vi beträffande de
nu föreslagna skattejusteringarna framhålla att energiskattesatserna i princip
bör vara energineutrala. Eventuellt erforderliga subventioner och direkta
statsstöd på energiområdet bör redovisas öppet och i normalfallet
inte få formen av skatterabatter. Detta ställningstagande står också i överensstämmelse
med de ståndpunkter som redovisades av moderata samlingspartiet
vid behandlingen hösten 1983 av proposition 1983/84:28. Sålunda
uttalades bl.a. att de statliga styrmedlen på energiområdet redan i
dag är för omfattande och detaljerade samt att ”energipolitiken kan understödja
arbetet på att skapa balans i samhällsekonomin endast om marknadsmässiga
hänsyn tillåts spela den avgörande rollen vid omvandlingen
av energisystemet". Endast på sådana grunder kan rationella investeringsbeslut
fattas av industrier, kommuner och enskilda energikonsumenter.

Den anmärkningsvärt låga skattesatsen för kol bör justeras. En energineutral
beskattning skulle f. n. innebära en skattesats om ca 275 kr. per
ton. Att på en gång genomföra en så kraftig höjning skulle sannolikt få
oönskade effekter. Vi förordar liksom tidigare en etappvis höjning till
nämnda nivå. Förslaget i propositionen om en höjning till ca 140 kr. per ton
fr. o. m. den I januari 1985 tillstyrks därför. Resterande höjningar upp till
den nivå energineutraliteten stipulerar bör genomföras i etapper fram till
den I januari 1989.

En konsekvens av bristen på energineutralitet är den märkliga beskatt

Mot. 1984/85:195

12

ningen av brunkol. Denna typ av kol innehåller betydligt mindre energi per
viktenhet än vanlig stenkol. Beskattningen drabbar sålunda brunkolen
betydligt hårdare. Regeringen bör snarast lägga fram förslag till särskilda
skattesatser för brunkolsbränsle.

Med stöd av vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om principerna för den framtida energibeskattningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om beskattningen av brunkolsbränslen.

Stockholm den 20 november 1984

KNUT WACHTMEISTER (m)
HUGO HEGELAND (m)
GÖRAN RIEGNELL (m)
KARL BJÖRZÉN (m)

EWY MÖLLER (m)
PER-RICHARD MOLÉN (m)

GUNNAR HÖKMARK (m)
INGEGERD TROEDSSON (m)

LENNART BLOM (m)
BO LUNDGREN (m)
BENGT WITTBOM (m)