Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

4

Motion
1984/85:171

Björn Samuelson och Nils Berndtson

Ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan
(prop. 1984/85:57)

I propositionen föreslås bl. a. att antalet tjänstekategorier som nu finns
inom den statliga högskolan minskas till tre, nämligen professor, högskolelektor
och högskoleadjunkt. Vidare föreslås en enhetlig och generellare
reglering av lärartjänstinnehållet. Beträffande forskning föreslås en rörlig
resurs för forskning för varje fakultet/sektion och högskoleregion.

En ny arbetstidsreglering kommer att införas.

Bakgrund

1960- och 1970-talens växande studentkullar medförde en stark ökning
av antalet akademiska lärare, främst yngre icke-färdigutbildade på olika
typer av icke-ordinarie tjänster. En del av de mer etablerade lärarna kunde
då ta tjänstledigt och ägna sig åt forskning, annan verksamhet utanför
högskolan eller de sökte sig till den svällande sektorsforskningen och till
olika forskningsinstitut med liten eller ingen undervisningsskyldighet. De
kvarvarande universitetslektorerna och de yngre nya lärarna fick sköta
merparten av undervisningen. De fick små chanser till vidareutbildning
och forskning. Därigenom uppstod stora skillnader i arbetsvillkor för olika
kategorier av lärare och forskare vid högskolan. När nu dessutom totalantalet
tjänster stagnerar drabbas i första hand de icke färdigutbildade lärarna.
En ny generation av forskarstuderande riskerar att helt stängas ute från
fortsatt arbete inom högskolan.

Vi kan i huvudsak ställa oss bakom motiven till en ny arbets- och
tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan med nu föreslagen
inriktning. Men vi anser att förslaget i vissa delar är halvhjärtat och att det
bör genomföras med större konsekvens.

Vi stöder således tanken att decentralisera de mindre besluten om anställningar
och arbetstider till de olika högskoleenheterna. Vi anser också
liksom regeringen att man bör minska antalet tjänstekategorier, samt att
man bättre bör reglera tjänsteskyldigheterna. Dock vill vi i vissa avseenden
gå längre.

Arbetstiden vid dagens högskoleinstitutioner är synnerligen ojämnt fördelad.
Dels beror detta på olikheten i lärares och forskares personliga makt
att bestämma sin egen arbetstid. Inom en del institutioner förekommer en
omfattande "fritidspraktik", som får konsekvensen att lite tid och engagemang
läggs på det ordinarie (vanligen fullbetalda) heltidsarbetet inom
högskolan. Sådana fall motiverar en starkare reglering av arbetstiderna.

Mot. 1984/85:171

5

Högskolestyrelser och institutionsstyrelser bör se till att varje anställd
tar tjänstledigt i den utsträckning ”fritidspraktiken” inkräktar på ordinarie
arbete. Staten bör inte stödja privata företag som använder högskolans
resurser utan att fullt ut betala för kostnaderna. Genom den restriktivitet vi
förordar ökar möjligheten till bibehållande av undervisningstätheten för
den studerande även om man i vissa fall kommer att minska undervisningsdelen
för den enskilde läraren.

Vpk har vid olika tillfällen förespråkat vikten av att det möjliggörs
forskning vid högskoleenheter som inte har någon tidigare forskningstradition
att falla tillbaka på. En möjlighet till en sådan utveckling verkar ligga i
propositionens förslag om den rörliga resursen för forskning. I detta sammanhang
är det viktigt att verka för en god försörjningsgrad av kompetent
personal vid de små och medelstora högskolorna. Här kan införande av
titeln biträdande professor vara en framkomlig väg. Innehållet i en sådan
tjänst bör dock preciseras genom föreskrifter. Vidare anser vi att en
möjlighet till forskningsarbete vid de mindre högskolorna kan bidra till en
större rekrytering av kvinnor till forskningen. Hänsyn till kvinnors villkor
skall beaktas vid all rekrytering inom forskningen. Kvinnor kan förmodas
gore en senare ”debut” än männen i forskningsvärlden. Vi menar att detta
förhållande måste beaktas då det gäller möjlighet att erhålla tjänst som
forskarassistent. Alldenstund man beaktar detta förhållande är det nödvändigt
att tjänsterna som forskarassistent omges av vissa trygghetsregler.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en starkare reglering av arbetstiderna inom
högskolan,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om regler för inrättande
av tjänst som biträdande professor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om tjänst som forskarassistent och hemställer
om förslag härom.

Stockholm den 20 november 1984

BJÖRN SAMUELSON (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)

tl Riksdagen 1984185. 3 sami. Nr 169-176.