Motion

1984/85:169

Ulla Tillander

Ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan
(prop. 1984/85:57)

I proposition 1984/85:57 föreslås en ny arbets- och tjänsteorganisation
för lärare i den statliga högskolan. Av mångfalden av nuvarande tjänstekategorier
föreslås flertalet ersättas av tre: tjänster som professor, högskolelektor
och högskoleadjunkt.

1 1977 års högskolereform sammanfördes all statlig eftergymnasial utbildning
till i huvudsak en enhetlig organisation. De tidigare universiteten
var, som bärare av de akademiska kunskapstraditionerna, bara en del av
den nya vidare högskolan. Denna innefattar också utbildning av konstnärer,
socialarbetare, lärare och andra. Avsikten var att inom högskolan ge
mer jämställda villkor än tidigare för olika kunskapstraditioners utveckling.
1 verkligheten syns emellertid universitetstraditionerna ha fått en
dominerande ställning.

Den i proposition 1984/85:57 föreslagna hierarkin av lärartjänster bygger
på förhållanden inom högskolans akademiska traditioner. De föreslagna
behörighetsvillkoren, de högsta undervisningsskyldigheterna och lönefälten
utgår i huvudsak från vad som nu gäller för professorer, universitetslektorer
och universitetsadjunkter. Nuvarande tjänster som metodiklektorer
i lärarutbildningen (bortsett från dem i högsta lönegraden, L 20) och
som lektor vid musikhögskolorna utgör exempel på tjänster som i den
föreslagna tjänsteorganisationen klassificeras som högskoleadjunkt. (Nuvarande
innehavare får behålla lektorstiteln.) Avgörande syns härvid ha
varit tjänsternas löneläge samt att doktorsexamen ej är behörighetskrav.

Skall de icke-akademiska högskoleutbildningarna ha möjlighet att "utveckla
sin särart med hänsyn till sina förutsättningar och mål" (SOU
1973:2, s. 60) är ett av de mest väsentliga villkoren att deras tjänsteorganisation
utvecklas med utgångspunkt i deras egna värderingar och förhållanden
i övrigt. 1 propositionen, liksom i förberedelsearbetet för den, saknas
en analys av de lärartjänster som föreslås utgöra den nya adjunktskategorin.
Bland dem finns högt kvalificerade lärare inom andra traditioner än
de vetenskapliga. Dessa lärares auktoritet, och de utbildningars auktoritet
som dessa lärare bär, blir i den föreslagna organisationen bestämd genom
lönesättningen och de ekonomiska ramarna i övrigt. Många av dem det
gäller är kvinnor. Det jämställdhetsproblem som propositionen behandlar
rör tillsättningen av tjänster i en vetenskapligt bestämd hierarki. Än viktigare
borde vara att ge de tjänster inom t. ex. barnomsorgs- och vårdutbildningar
sorn nu finns en sådan auktoritet att kvinnliga kunskapstraditioner
kan göra sig hörda i sin egen rätt.

1 Riksdagen 1984/85.3 sand. Nr 169-176

Mot. 1984/85:169

2

Visserligen öppnas genom utformningen av behörighetsvillkoren för
tjänst som högskolelektor — doktorsexamen eller motsvarande kompetens
eller kompetens av annat slag - möjligheten att inrätta tjänst som högskolelektor
också inom icke-akademiska traditioner i högskolan. Man måste
emellertid räkna med att detta blir undantag. Svagheten i regeringens
proposition är att vad den anger som normalt är ensidigt anpassat till
förhållandena inom de akademiska traditionerna. Möjligheten att vissa
högskoleadjunkter skulle ha titeln lektor - liksom att vissa högskolelektorer
skulle kunna kallas biträdande professor - avvisas också, bortsett
från nuvarande innehavare.

Det är angeläget att nuvarande tjänster som lektor, vilka inte faller inom
den nya kategorin högskolelektor, behåller titeln och tillförsäkras att undervisningsskyldigheten
inte ökas.

Propositionens förslag synes på ett tillfredsställande sätt lösa en rad
problem inom de vetenskapliga traditionerna. Högskolans tjänsteorganisation
bör emellertid enligt min mening utan dröjsmål ses över med utgångspunkt
i de icke-akademiska högskoletraditionernas problem. I avvaktan
därpå är det väsentligt att inga försämringar sker för nuvarande lektorer
inom t. ex. lärår- och musikutbildningen.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen beslutar begära att regeringen utarbetar nytt förslag till
organisation av lärartjänsterna inom högskolans icke-akademiska
delar.

Stockholm den 20 november 1984

ULLA TILLANDER (c)