11

Motion
1984/85:152
Nic Grönvall

Preskriptionshinder vid skattebrott, m. m. (prop. 1984/85:47)

Jag ansluter mig till det yrkande som framföres i moderata samlingspartiets
kommittémotion i anledning av regeringens proposition 1984/85:47.

Jag önskar emellertid i denna motion framlägga yrkande för det fall det
avslagsyrkande som framföres i kommittémotionen icke skulle möta riksdagens
bifall.

Det är på de skäl som anföres i kommittémotionen helt orimligt att
preskriptionsinstitutet genombrytes helt enkelt därför att en åklagare finner
det möljligt och opportunt att uttala en brottsmisstanke. Skulle riksdagens
majoritet emellertid finna, att detta genombrott av preskriptionsinstitutets
principer skall genomföras, måste det vara en tvingande nödvändighet att
den gärning som sedermera, med stöd av den förlängda preskriptionstiden,
blir föremål för slutligt åtal, fullständigt överensstämmer med den gärning
som beskrivits av åklagaren vid delgivandet av brottsmisstanke. Det kan inte
accepteras, att den generösa regeln om åtalsjustering i rättegångsbalkens 45
kap. lämnar utrymme för preskriptionsgenombrott genom generellt uttalade
misstankar, som därmed leder till genombrott av preskriptionsinstitutet på
löst formulerade och sedermera extensivt tolkade brottsmisstankar.

Om tingsrätt, i vissa fall av undanhållande eller antaget undanhållande,
skulle få rätt att i särskilt beslut uttala att preskriptionstiden finge förlängas,
blir det på samma sätt en tvingande nödvändighet att den domstol som
slutligt har att pröva ett eventuellt väckt åtal icke blott får rätt att då pröva om
grunderna för beslutet om förlängning av preskriptionstiden verkligen
förelegat då tingsrättens beslut därom fattats, utan även om den misstanke
som då uttalats fullständigt överensstämmer med den gärning som domstolen
har att pröva. 45 kap. rättegångsbalken innehåller en regel om åtalsjustering
som ger mycket vidsträckta ramar för åklagare att under senare rättslig
handläggning av ursprungligen åtalad brottsmisstanke långtgående justera
den ursprungligen uttalade brottsmisstanken. Detta innebär, att den slutligt
prövande domstolen skulle kunna nödgas acceptera, att preskriptionsgenombrott
inträffat till följd av tingsrätts beslut, för en gärning, som över
huvud taget inte överensstämmer med den gärning som slutligen företages till
prövning i domstolen.

Eventuella beslut om förlängning av preskriptionstid genom åklagares
uttalande om misstanke och genom tingsrätts beslut att förlänga preskriptionstid
i vissa sammanhang måste alltså kompletteras med regler av det
innehåll som angives i denna motion. Det får ankomma på utskottet att
utforma dessa lagregler.

Mot. 1984/85:152

12

Med hänvisning till det anförda yrkar jag

1. att riksdagen avslår proposition 1984/85:47, utom såvitt avser
förslaget om generell förlängning av preskriptionstiden för vissa
brott mot skatte- och avgiftsförfattningarna,

2. att riksdagen, för den händelse föregående yrkande faller, vid
beslut om viss förlängning av preskriptionstid till följd av uttalad
brottsmisstanke eller till följd av beslut av tingsrätt kompletterar
dessa regler på sätt denna motion anger.

Stockholm den 20 november 1984
NIC GRÖNVALL (m)

mlnab/gotab Stockholm 1984 79321