Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

15

Motion
1984/85:142
Stig Josefson m. fl.

Styrelseordförande i affärsbank (prop. 1984/85:35)

Bankerna är underkastade en mycket omfattande insyn och inflytande från
det allmänna. För att få till stånd att bedriva bankverksamhet krävs tillstånd
av regeringen, s. k. oktroj. Sådan beviljas bara om bankrörelsen befinnes
vara "nyttig för det allmänna". Därutöver sker tillsyn från samhällets sida avbankinspektionen,
riksbanken, konsumentverket, näringsfrihetsombudsmannen,
datainspektionen samt offentliga styrelseledamöter. Offentliga
styrelseledamöter kan tillsättas både i en banks centrala styrelse och i dess
regionala styrelser. En offentlig ledamot i en banks huvudstyrelse har också
rätt att närvara när ett ärende behandlas i direktionen eller annan persongrupp
med särskilda uppgifter inom banken, såsom särskilt kreditutskott och
utlandsförvaltning.

I proposition 1984/85:35 föreslås nu att regeringen skall godkänna valet av
styrelseordförande i affärsbankerna. Några sakargument för förslaget har
över huvud inte redovisats i propositionen. Föredraganden säger bara att
"med hänsyn till den roll som affärsbankerna har inom samhällsekonomin
anser jag emellertid att samhällets inflytande över styrelsernas sammansättning
bör stärkas". Detta trots att departementschefen strax innan medgivit
att systemet med offentlig representation i affärsbankernas styrelser fungerat
i stort sett tillfredsställande. Regeringen kan således inte visa på några
exempel där affärsbankerna brustit i samhällsansvar. Det enda fall där en
styrelseordförande på senare år agerat på ett sätt som inte kan anses varit i
överensstämmelse med en banks samhällsansvar gällde en av regeringen
tillsatt (och sedermera avskedad) ordförande. Det reella skälet för förslaget
är som alla vet, även om det ej utskrivits i propositionen, det krav på
socialisering av bankerna som sedan lång tid funnits inom socialdemokratiska
partiet och LO. Regeringen har tydligen inte nu varit beredd gå fullt så
långt, men valt det framlagda förslaget som ett delsteg i den riktningen.

Om styrelsens val av ordförande ej godkänns, skall regeringen utse annan
ordförande. I så fall uppstår emellertid just de problem som enligt
propositionen avhållit departementschefen från att föreslå att regeringen
redan från början utser styrelseordförande.

Propositionen föreslår också att regeringens godkännande får återkallas,
om ordföranden inte längre uppfyller de krav som ställs för godkännandet.
Detta innebär ett ständigt hängande hot över ordföranden om han misshagar
regeringen, eftersom inga preciseringar finns vad som krävs för att ordföranden
skall anses verka för samhällets intressen. Ordföranden kan därigenom
hamna i svåra lojalitetskonflikter mellan bolagsstämman och regeringen.

Mot. 1984/85:142

16

I remissbehandlingen har ingen remissinstans ansett att det framlagda
förslaget är bra. De flesta remissinstanser har varit helt negativa. Några har
anfört vissa betänkligheter, men valt att som slutsats inte ta direkt avstånd.
Bankmannaförbundet har t. ex. ansett att en utvärdering av det offentligas
hittillsvarande inflytande och insyn bort ha skett innan ytterligare steg tas.
LO har för sin del velat gå längre än propositionen och föreslagit att
regeringen skall utse styrelseordförande i affärsbankerna.

Centern som i sin grundläggande ideologi är motståndare till socialisering
avvisar bestämt förslaget. Vi anser att samhällets inflytande och insyn i
bankerna är fullt tillräckligt. Skulle en bank bedriva en verksamhet som inte
är förenlig med samhällets intressen och de nuvarande tillsyns- och inflytandeformerna
inte förmår banken ändra sitt agerande, bör det legala remediet
vara att regeringen vägrar banken ny oktroj när tiden för denna utgått.

När det gäller Sparbankernas bank och Föreningsbankernas bank är dessa
integrerade delar av starkt folkligt förankrade bankrörelser. Det gör det
extra stötande om regeringen även i dessa fall skulle ges rätt att avvisa en i
demokratisk ordning vald ordförande.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:35.

Stockholm den 13 november 1984
STIG JOSEFSON (c)

INGEMAR HALLENIUS (c) ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c)
STINA ELIASSON (c) OLOF JOHANSSON (c)

ANDERS DAHLGREN (c) ROLF RÄMGÅRD (c)

KARL-ANDERS PETERSSON (c) KARL BOO (c)

BRITTA HAMMARBACKEN (c) TAGE SUNDKVIST (c)

KERSTIN ANDERSSON (c)

minab/gotab Stockholm 1984 79275