Motion

1984/85:130

Per-Olof Strindberg m. fl.
Effektivare företagsrevision (prop.l984/85:30)

Företagsrevisionen i Sverige står på en mycket hög nivå. Genom att många
enskilda och många allmänna organ medverkar till att etiska regler för
affärsredovisning utvecklas fortlöpande anpassas revisionsverksamheten
mycket snabbt till utvecklingen inom näringslivet. Regeringens proposition
grundas alltså ej på brister i nuvarande ordning.

Ett företags revisor har att beakta samtliga intressenters intressen i ett
företag. Intressentkretsen kring svenska företag består av många parter med
skilda intressen:

o staten och kommunerna
o de anställda
o ägarna

o fordringsägarna

o styrelseledamöterna och företagsledningen.

Som framgår härav har en företagsrevisor redan i nuläget omfattande
revisionsuppgifter med skyldighet att beakta även lagligheten i ett företags
verksamhet.

Möjligheten för revisorer att framgångsrikt bedriva den omfattande och
svåra verksamheten är att revisorns förhållande till företagets ägare och
företagets ledning är förtroendefullt, öppet och nära. Regeringen anger i
propositionen att förslaget syftar till att på ett förbättrat sätt utnyttja
revisorerna i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Man lär med fog
kunna hävda, att förslaget har direkt motsatt effekt.

Revisorerna utgör i dag med all säkerhet den mest effektiva kontrollmakten
över företagens efterlevnad av lagar och regler. Regeringen föreslår nu
att revisorerna skall ha aktiv rapportskyldighet om ett bolags rätta fullgörelse
av skyldigheter i fråga om vissa skatter och avgifter. Vidare åläggs
revisorerna en ny skyldighet att lämna upplysningar, dvs. ett övergivande av
den fullständiga tystnadsplikten.

En företagare eller företagsledare, som inte kan lita på att hans samtal med
sin revisor förs under tystnadspliktens trygghet, kan snart känna sig
nödsakad att diskutera svåra skatteproblem med en ny typ av revisor - en
skattekonsult. Regeringens förslag är en direkt uppmaning därtill. Om
effekten blir denna - och mycket talar för att så blir fallet - skulle vi alltså i
svenskt näringsliv få två typer av revisorer. Officiella revisorer, som föreläggs
ett minimum av information, och särskilda skattekonsulter, med vilka

Mot. 1984/85:130

9

företagsledningen diskuterar och undersöker olika redovisningsmässiga och
skattemässiga handlingsalternativ. Detta skulle utgöra en utomordentligt
avgörande försvagning av den nuvarande företagsrevisionen.

Regeringen föreslår också i propositionen att länsstyrelsen skall ha rätt att i
vissa situationer utse revisor. I de fall sådant förordnande finner sin grund i
att revisor i förtid skilts från sitt uppdrag kan en sådan ordning te sig logisk
och klok. Den medför emellertid under alla omständigheter sådana möjligheter
till missbruk och en sådan ökning av byråkratins möjligheter till
onödiga och irriterande ingrepp i företagsamhetens villkor, att en sammanvägning
av för- och nackdelar klart leder till att förslaget bör förkastas.

Det skall slutligen noteras att regeringens förslag skall omfatta sådana
företag där lagen om årsredovisning gäller, dvs. företag som antingen är
aktiebolag eller handelsbolag med minst tio anställda. Detta innebär att
förslaget träffar i allt väsentligt den företagsamhet som i dag bedrivs seriöst.
Förslaget berör inte tillfällighetsrörelser, dvs. små, enkelt sammanhållna
rörelser som uppstår och avvecklas i snabb takt. Regeringen framlägger
således här ett förslag som icke tillför samhället några vinster av betydelse
men som får långtgående negativa effekter på ett väl fungerande system.

Med stöd av det anförda hemställer vi

att riksdagen avslår propositionen i dess helhet.

Stockholm den 12 november 1984

ANITA BRÅKENHIELM (m) ALLAN EKSTRÖM (m)

PER-OLOF STRINDBERG (m)

H. BERTIL LIDGÅRD (m) INGER WICKZÉN (m)

GORAN ERICSSON (m)
NIC GRÖNVALL (m)

MARGIT GENNSER (m)
BJÖRN KÖRLOF (m)
SVEN MUNKE (m)
ARNE SVENSSON (m)

GUNNEL LILJEGREN (m)

MONA SAINT CYR (m)
STEN ANDERSSON (m)

i Malmö