5

Motion

1984/85:129

Hans Petersson i Röstånga m. fl.

Effektivare företagsrevision (prop. 1984/85:30)

Regeringens proposition om effektivare företagsrevision är den första i
raden av konkreta förslag som regeringen presenterar på grundval av
EKO-kommissionens arbete. Folkpartiet har i motion 1984/85:93 redovisat
sina synpunkter på EKO-kommissionens arbete och de riktlinjer som
regeringen har dragit upp för sin fortsatta behandling av kommissionens
förslag. Vi vill hänvisa till denna motion vad gäller våra principiella
ställningstaganden till det fortsatta arbetet för att beivra ekonomisk brottslighet.

Inledningsvis vill vi starkt ifrågasätta föredragandens kortfattade beskrivning
av remissinstansernas inställning till EKO-kommissionens nu aktuella
förslag. Vad gäller t. ex. kommissionens förslag beträffande revisorernas
skatte- och avgiftsgranskning skriver föredraganden: ”Kommissionens förslag
har fått ett blandat mottagande.” Av de remissinstanser som har yttrat
sig i denna fråga tar 21 avstånd från kommissionens förslag och endast sex
tillstyrker. Därtill kommer fem yttranden som tillstyrker förslaget med vissa
reservationer. En mera ärlig beskrivning av denna remissopinion vore enligt
vår uppfattning att beteckna den som ”övervägande mycket negativ”.

Skatte- och avgiftsgranskning

I propositionen föreslås att revisor särskilt skall granska att bolaget, vilket
han är satt att revidera, har fullgjort sina skyldigheter i fråga om skatter och
avgifter. Om så inte är fallet skall revisorn göra en anmärkning om detta och
underrätta länsstyrelsen.

Folkpartiet yrkar avslag på propositionen i denna del. Som vi redogjorde
för ovan mötte kommissionens förslag, som i denna del i allt väsentligt
överensstämmer med regeringens proposition, ett mycket kraftigt motstånd
för flertalet remissorgan. Att regeringen trots de synpunkter som därvid
framkommit väljer att presentera förslaget är anmärkningsvärt.

Invändningarna från remissorganen kan sammanfattas till att huvudsakligen
avse:

1. Förslaget skulle komma att leda till att förtroendet mellan företagsledningen
och revisorn skulle rubbas. Revisorn skulle komma att uppfattas som
skattemyndigheternas förlängda arm. Därmed föreligger det en risk för att
revisorn inte får fullständiga uppgifter om företaget, vilket i sin tur leder till
att revisorn inte kan fullgöra sitt uppdrag, vilket bl. a. innefattar skyldigheten
att tillse att företagsledningen fullgör sina skyldigheter enligt lag. Ett

Mot. 1984/85:129

6

genomförande av förslaget skulle med andra ord kunna få en rakt motsatt
verkan mot förslagets syfte.

2. Förslaget skulle innebära en väsentligt ökad arbetsbörda för revisorerna,
vilket leder till ökade kostnader för företagen. Det är orimligt att
samhället övervältrar stora kontrollkostnader för rent fiskala uppgifter också
på det stora flertalet företag som aldrig försummar något i skattesammanhang.

3. Det är oklart vilka förutsättningarna skall vara för att utkräva ansvar av
en revisor som inte fullgör sina åligganden enligt förslaget.

4. Den sedvanliga företagsrevisionen riskerar att utarmas till förmån för
en mer renodlad skatte- och avgiftsgranskning. Detta skulle kunna leda till en
från allmän synpunkt olycklig försvagning av företagens redovisning och
övriga ekonomiadministrativa kontroll- och styrfunktioner. Revisorns skyldigheter
gentemot aktieägare, borgenärer och de anställda kommer att bli
svårare att uppfylla.

Vi delar de synpunkter som har framkommit genom remissomgången och
som vi här kortfattat har sammanfattat.

Ett bättre sätt att kontrollera att företagen fullgör sina skyldigheter i
skatte- och avgiftshänseende torde vara att öka antalet tillfällen då taxeringsrevisioner
utförs. Detta kräver ökade resurser till skattemyndigheterna,
något som vi tillstyrker. Vi noterar också att revisorsorganisationerna själva
på skilda sätt arbetar för att revisorerna skall medverka i arbetet på att beivra
ekonomisk brottslighet. Störst förutsättningar torde revisorerna ha att göra
detta genom förebyggande och rådgivande verksamhet inom företagen.

Upplysningsskyldighet

Regeringen föreslår att en revisor på begäran skall vara skyldig att lämna
upplysningar om bolagets angelägenheter till den som leder förundersökning
i brottmål.

Kommissionens förslag i denna del innebar att en revisor skulle vara
skyldig att lämna uppgifter till granskningsmyndigheterna på skatte- och
avgiftsområdet. Även detta förslag mötte mycket stark kritik från remissinstanserna
och det är med tillfredsställelse som vi noterar att regeringen på
denna punkt har modifierat förslaget till att gälla enbart förundersökningar i
brottmål.

Vi accepterar principen att revisorer skall vara skyldiga att lämna
upplysningar om ett företag, när detta är föremål för förundersökning. Vi har
tolkat propositionen så att denna möjlighet endast skall finnas när misstanke
kan riktas mot det företag där revisorn innehar sitt uppdrag. Vi anser
emellertid att förutsättningarna måste skärpas för när en sådan begäran skall
kunna göras. Revisorn skall bara vara skyldig att lämna upplysningar till
åklagare och endast under förutsättning att det föreligger skälig misstanke
om brott. Regeringens förslag bör ändras i enlighet med detta.

Mot. 1984/85:129

7

Revisionen i handelsbolag m. m.

En konsekvens av våra ovan anförda synpunkter är att vi yrkar avslag på
motsvarande ändringar i förslag till lag om ändring i lagen om årsredovisning
m. m. i vissa företag.

Hemställan

Med anledning av vad ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:30 i den del som
gäller skyldighet för revisor att granska om ett bolag har fullgjort
sina skyldigheter i fråga om skatter och avgifter,

2. att riksdagen beslutar att revisor i samband med förundersökning i
brottmål endast skall vara skyldig att lämna uppgifter till åklagare
och bara under förutsättning att det föreligger skälig misstanke om
brott.

Stockholm den 12 november 1984

HANS PETERSSON (fp)
i Röstånga

CHRISTER EIREFELT (fp) KJELL JOHANSSON (fp)