Motion

Mot. 1984/85
128-130

1984/85:128

Martin Olsson m. fl.

Effektivare företagsrevision (prop. 1984/85:30)

Vid ställningstagande till förslagen i proposition 1984/85:30, om effektivare
företagsrevision, måste en utgångspunkt vara att det är ytterst väsentligt
att förändringar ej genomförs som ändrar revisorsuppgifternas karaktär så
att förutsättningarna för ett förtroendefullt samarbete mellan revisorer och
företagsledare försämras.

Revisorernas roll är i dag mycket betydelsefull för flertalet företag.
Revisorn är inte enbart granskare utan han/hon fyller även viktiga funktioner
som företagsekonomisk rådgivare och diskussionspartner för företagsledningen.
Ett genomförande av vissa av de i propositionen framförda
förslagen, främst förslaget att revisorn skall bli något av skattemyndigheternas
”förlängda arm”, skulle komma att förändra revisorns uppgifter på ett
sätt som skulle verka menligt på revisorernas möjligheter att fullgöra sina
hittillsvarande uppgifter.

Vi inser det mycket beaktansvärda syftet att försöka bekämpa den
ekonomiska brottsligheten, men detta måste vägas mot rättssäkerhet,
integritet och andra principiellt viktiga synpunkter och vad gäller revisorer
deras möjligheter att på bästa sätt fullgöra sina uppgifter.

Med hänsyn härtill och med stöd av den omfattande kritik som framkommit
under remissbehandlingen yrkar vi i denna motion avslag på två av de fem
i propositionen föreslagna lagändringarna gällande revisorernas uppgifter
och verksamhet.

Vi understryker i stället vikten av att resurserna för taxeringsrevisioner
ökas samt att god revisionssed gällande revisors befattning med skatte- och
avgiftsfrågor vidareutvecklas.

Inte göra revisorerna till skattekontrollanter

I propositionen som bygger på kommissionens mot ekonomisk brottslighet
betänkande SOU 1983:36 Effektivare företagsrevision framläggs fem förslag
till lagändringar.

Det första förslaget innebär att revisorerna skall granska om bolaget
fullgjort sina skyldigheter i fråga om skatter och avgifter. Om bolaget inte
fullgjort sina skyldigheter skall det anmärkas i revisionsberättelsen och
denna i avskrift sändas in till länsstyrelsen.

Regeringens förslag överensstämmer på denna punkt med kommissionens
förslag, vilket utsatts för en omfattande kritik under remissbehandlingen.

1 Riksdagen 1984/85.3 sami. Nr 128-130

Mot. 1984/85:128

2

Trots remisskritiken har alltså regeringen valt att försöka genomföra
kommissionens förslag.

Förslaget har avstyrkts inte enbart av näringslivets, revisorernas och
advokaternas organisationer utan även av ett flertal samhällsorgan, såsom
kammarrätten i Stockholm, BRÅ, bankinspektionen och kommerskollegiet.
Tveksamma till förslaget är hovrätten över Skåne och Blekinge, riksskatteverket
och Sparbanksföreningen. Relativt positiva till förslaget - under
förutsättning av att det omarbetas - är riksåklagaren, patent- och registreringsverket,
SIND och KF.

De länsstyrelser som haft till uppgift att yttra sig fördelar sig mellan direkta
tillstyrkanden och klara avstyrkanden. Utöver vissa länsstyrelser eller
minoriteter i dessa tillstyrks kommissionens förslag - utan krav på omarbetning
- knappast av fler än av statskontoret och riksrevisionsverket samt av
Landstingsförbundets majoritet.

Kritikens omfattning är alltså stor och uppgiften i propositionen att
”kommissionens förslag har fått ett blandat mottagande” är verkligen inte
någon överdrift.

De många kritiska remissinstanserna framhåller främst de risker de anser
att förslaget innebär när det gäller förutsättningarna för revisorerna att i
framtiden kunna fullgöra sina hittillsvarande uppgifter på bästa sätt.

Det framhålls att förslaget innebär att revisorsuppgifterna ändrar karaktär
om revisorerna kan komma att ses som samhällets skatterevisorer i stället för
av företagets ägare utsedda att granska företagsledningens sätt att sköta
företaget.

Andra remissinstanser framhåller att skattelagstiftningens komplexitet gör
att det ibland måste vara svårt för revisorn att avgöra om ett visst handlande
står i strid med skattelagstiftningen eller ej.

Flera remissinstanser betonar risken med att de sedvanliga revisorsuppgifterna
blir lidande av att revisorerna skall syssla med skatte- och avgiftskontroll.
Kommerskollegiet, som är tillsynsmyndighet för revisorerna, framhåller
exempelvis följande efter att ha påpekat svårigheterna att alltid kunna
avgöra vilka åtgärder som står i strid med skattelagstiftningen eller ej.

Det starkaste skälet mot den föreslagna utformningen är emellertid att den
mycket omfattande granskningsplikten över det stora och svåra område som
det här är fråga om riskerar att leda till att den sedvanliga företagsrevisionen
utarmas till förmån för en mera renodlad skatte- och avgiftsgranskning.
Detta skulle i sin förlängning kunna leda till en ur allmän synpunkt olycklig
försvagning av företagens redovisning och övriga ekonomiadministrativa
kontroll- och styrfunktioner.

Ytterligare skäl emot förslaget är att det kan leda till minskad öppenhet
gentemot revisorerna från företagsledningens sida. Det kan förutses att det
kan leda till påfrestningar på det förtroendefulla samarbete mellan revisorer
och företagsledning som regelmässigt är en förutsättning för revisionens
framgångsrika genomförande.

Mot. 1984/85:128

3

Även många fler kritiska synpunkter återfinns i remissyttrandena, t. ex. att
det är ganska verkningslöst om det i en revisionsberättelse rapporteras något
som kanske har inträffat för ett och ett halvt år sedan.

Vi delar remissinstansernas kritiska synpunkter på föreliggande förslag
och motsätter oss att revisorerna tilldelas en ny, fiskal uppgift och yrkar
därför avslag på förslaget i propositionen om ändring av aktiebolagens
10 kap. 10 § samt motsvarande ändring i lagen om årsredovisning 4 kap.
10 §.

I stället för att i lagstiftningen ge revisorerna nya omfattande uppgifter bör
såsom flera remissinstanser framhållit förutsättningar för taxeringskontroll
och taxeringsrevisioner öka så att kraftfulla åtgärder kan sättas in mot företag
som på särskilda grunder kan misstänkas för ekonomisk brottslighet. Vidare
är det viktigt att såsom kommerskollegiet och FAR, Föreningen Auktoriserade
Revisorer, framhåller god revisionssed med avseende på revisors
befattning med skatte- och avgiftsfrågor vidareutvecklas på samma sätt som
andra områden av revisionen. Detta innebär en vidareutveckling av god
revisionssed av FAR och SRS, Svenska Revisorssamfundet, i nära samråd
med myndigheter, näringslivsorganisationer och fackliga organisationer.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vikten av ökade resurser för
taxeringsrevision av företag där det bedöms som särskilt motiverat. Riksdagen
bör även ge stöd för vidareutveckling av god revisionssed gällande
revisors befattning med skatte- och avgiftsfrågor.

Inga länsstyrelsebeslut om kvalificerade revisorer

Efter förslag av mittenregeringen beslöt riksdagen 1982 att alla aktiebolag
skall ha kvalificerad - auktoriserad eller godkänd - revisor. För nybildade
bolag gäller denna bestämmelse fr. o. m. den 1 januari 1983 medan för
tidigare bildade bolag bestämmelserna träder i kraft först fr. o. m. årsskiftet
1987-1988 för att tillgången på kvalificerade revisorer skall hinna bli
tillräcklig med hänsyn till antalet bolag.

I propositionen föreslås ingen ändring av dessa regler. Det föreslås
däremot att länsstyrelsen skall få besluta att bolag som ännu inte har en
kvalificerad revisor skall ”om det är påkallat av särskilda omständigheter”
utse kvalificerad revisor tidigare än den 1 januari 1988.

Kommissionen hade föreslagit att länsstyrelsen skulle få förordna en s. k.
offentlig revisor vid sidan av de ordinarie revisorerna. Åtskilliga remissinstanser
avstyrkte detta förslag. I propositionen avvisas kommissionens
förslag och framläggs i stället ovan nämnda förslag.

De omständigheter som enligt propositionen (s. 23) talar för en tidigareläggning
av kravet på kvalificerad revisor i visst bolag kan vara ”att företaget
inte sköter sina åtaganden mot leverantörer eller kunder” eller ”att företaget
brister i sina skyldigheter mot det allmänna i fråga om skatter och avgifter”.

Vi finner inte att tillräckliga skäl finns att nu - när endast tre år återstår till

1 * Riksdagen 1984185.3 sami. Nr 128-130

Mot. 1984/85:128

4

dess samtliga bolag skall ha kvalificerad revisor - införa en rätt för
länsstyrelsen att besluta om att vissa bolag skall tillämpa lagstiftningen
tidigare än som fastställdes 1982. Föreligger de i propositionen nämnda
bristerna vad gäller skyldighet mot det allmänna i fråga om skatter och
avgifter bör taxeringsrevision företas. Som vi angett ovan bör resurserna för
sådan förstärkas. Vi yrkar därför avslag på förslaget om ändring av
övergångsbestämmelserna för aktiebolagslagen

I propositionen föreslås dessutom tre andra lagändringar.

Revisor föreslås få en skyldighet att på begäran lämna upplysning om
bolagets angelägenheter till den som leder en förundersökning i brottmål.
Kommissionen hade dessutom föreslagit att motsvarande upplysningsskyldighet
skulle införas mot granskningsmyndigheter på skatte- och avgiftsområdet.
Vi delar departementschefens tveksamhet mot det senare förslaget
och anser att alldeles speciella förhållanden skall råda för att undantag från
revisors tystnadsplikt skall gälla.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1984/85:30 såvitt avser

a) revisorernas skyldighet att granska om bolaget fullgjort sina
skyldigheter gällande skatter och avgifter,

b) länsstyrelsens rätt att besluta att vissa bolag som ännu inte har
kvalificerad revisor skall utse sådan revisor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förstärkning av resurserna för taxeringsrevision,

3. att riksdagen som sin mening uttalar vad som i motionen anförts om
vikten av att god revisionssed med avseende på revisors befattning
med skatte- och avgiftsfrågor vidareutvecklas.

Stockholm den 7 november 1984

Övrigt

MARTIN OLSSON (c)
BERTIL FISKESJÖ (c)
KARIN SÖDER (c)

GUNILLA ANDRÉ (c)
ELVING ANDERSSON (c)
SVEN-ERIK NORDIN (c)
BENGT KINDBOM (c)
MARIANNE KARLSSON (c)

SIGVARD PERSSON (c)
KERSTI JOHANSSON (c)
ELLA JOHNSSON (c)