28

Motion

1984/85:11

Inga-Britt Johansson m. fl.

Omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (prop. 1984/
85:1)

I rubricerade proposition föreslås omorganisation av de statliga och
regionala musikinstitutionerna. Propositionen tar i första hand upp frågan
principiellt, men på sikt innebär det att ansvaret för utvecklingen av
musiklivet överförs till regionala huvudmän, vilket innebär en uppföljning av
ett friare samarbete, som på sina håll redan etablerats. Exempel på detta
utgör ”Musik i Väst”-samarbetet, vilket också nämns i propositionen.

Detta samarbete har sin bakgrund i att Rikskonserter genom sitt regionkontor
i Göteborg ända sedan dess tillkomst 1969 aktivt samarbetat med
olika länsorgan, i synnerhet landstingen, i den regionala musikplaneringen.
Landstingen i Västsverige började samarbete i musikfrågor redan 1973. Till
en början avsåg samarbetet en körkonsulentverksamhet för hela Västsverige.
Successivt har landstingens och Göteborgs kommuns samarbete med
varandra och de statliga institutionerna utökats. Göteborgs kommun,
Bohuslandstinget och Skaraborgs läns landsting gick 1979 samman som
huvudmän för Stiftelsen Västsvensk musikverksamhet. Sedan 1982 samarbetar
denna stiftelse med Älvsborgs läns landsting, regionmusiken och
Rikskonserter inom ramen för avtalet ”Musik i Väst”. Under verksamhetsåret
1983/84 svarade landstingen och Göteborgs kommun för drygt lika stor
ekonomisk andel i ”Musik i Väst”-samarbetet som Rikskonserter. Regionmusiken
är genom ett ca 80-tal anställda den största samarbetspartnern.

De regionala parterna har i olika sammanhang hävdat, att de betraktar den
aktuella regionaliseringspropositionen som en reform om regional musikpolitik
och inte enbart som ett förslag om omorganisation av de statliga,
regionala musikresurserna. Landstingen satsar redan engagemang och medel
i verksamheter tillsammans med regionmusiken och Rikskonserter. De har
emellertid också engagerat sig i andra musikverksamheter.

En stor västsvensk fråga vid sidan av regionaliseringen av regionmusiken
och Rikskonserter är frågan om ett regionalt utnyttjande av Stora teatern och
Göteborgs symfoniker.

Stora teatern har ett akut lokalproblem. De västsvenska landstingen har
ställt sig positiva till att diskutera ett samarbete med Göteborgs kommun dels
beträffande ett nytt teaterhus, dels beträffande en musikteaterverk- samhet i
länen. Kommunen och landstingen har i en skrivelse till regeringen, kallad
Västsvenskt musikcentrum - ny lyrisk teater i Göteborg, särskilt påpekat
vikten av ett statligt engagemang i denna fråga:

Mot. 1984/85:11

29

Om de fysiska och ekonomiska förutsättningarna förbättras bör Stora
Teatern i enlighet med vad som redovisas i propositionen 1974:28 om den
statliga kulturpolitiken kunna utvecklas till ett av fyra musikteatercentra i
landet för att täcka behovet av musikteaterverksamhet i den västsvenska

musikteaterregionen. Skillnaderna mellan villkoren för utveckling av

den kulturella verksamheten i Stockholmsregionen och övriga landet tenderar
att förstärkas. En stor del av institutionerna i Stockholmsområdet har
staten som huvudman medan stödet till verksamheten i riket i övrigt grundar
sig på ett bidragssystem som successivt urholkats på flera sätt.

I skrivelsen exemplifieras de regionala parternas uppfattning i denna
fråga.

Diskussioner har förts regionalt om utvecklingen av den uppsökande
verksamheten i regionen med Symfonikerna och Stora teatern. Man planerar
inte bara traditionella gästspel med konserter och föreställningar på kvällstid
utan också genomarbetade aktiviteter för barn och ungdom i samarbete med
grundskolor och kommunala musikskolor, arbetsplatsbesök och offentliga
repetitioner m. m. Liknande aktiviteter planeras också för hemmascenerna
för en regional publik i olika åldrar och med olika kulturell bakgrund. Vid
sidan av dessa diskussioner förs också resonemang kring ökade insatser i
publikarbetet både för hemmascenerna i Göteborg och som stöd i de
regionala arrangörernas lokala aktiviteter. Det gäller bl. a bussning, postens
datoriserade biljettbokningssystern m.m.

Också vad gäller de musikresurser som propositionen tar upp finns ett
samarbete som är av västsvenskt intresse. I några uppsättningar har Stora
teatern samarbetat med regionmusiken. Föreställningar gavs i Göteborg och
övriga regionen. Idéer och önskemål finns såväl i som utanför institutionerna
om fortsatt och utökat samarbete. Detsamma gäller Symfonikernas verksamhet
i regionen.

Propositionen behandlar särskilt verksamheten ute i länen. Den länsbaserade
verksamheten kommer att få sin resursmässiga grund i de nuvarande
regionalavdelningarna. Redan i dag finns en påtaglig profil- och arbetsfördelning
mellan avdelningarna i Västsverige. Det är uppenbart, att en framtida
biåsorkester i Uddevalla behöver arbeta i hela Västsverige för att få en
meningsfull roll i det civila musiklivet. Detsamma kommer säkert att gälla för
övriga fast anställda ensembler i framtiden.

Genom ”Musik i Väst”-samarbetet i Göteborg har man successivt byggt ut
en konsulentorganisation. Det finns sakkunskap inom flera olika genrer till
gagn såväl för ”Musik i Väst”-organisationerna själva som för amatörmusiklivet,
arrangörsledet m. fl. i hela Västsverige.

Propositionens betoning av verksamheten i länen pekar mot en positiv
utveckling av den hittillsvarande regionala musikverksamheten. Det är vår
mening att en fungerande verksamhet och ett fungerande samarbete över
länsgränserna i Västsverige kan fortsätta att utvecklas. Det är viktigt, att
kommunala och regionala insatser på musikområdet fortsättningsvis kan
kompletteras och förstärkas genom statliga insatser och stöd, vilket också
uttalas i propositionen, s. II, i följande rader:

Mot. 1984/85:11

30

Det förslag till regionalisering av regionmusiken och Rikskonserter, som
jag här lägger fram, innebär inte en avveckling av det statliga ansvaret.
Statens musikpolitiska ansvar och det statliga engagemanget i den fortsatta
verksamheten kommer att finnas kvar - men i andra former. Även om
landstingen efter en regionalisering tar över det direkta ansvaret för
verksamheten på det regionala planet kommer staten att indirekt medverka
genom att ge ekonomiskt stöd till den nya regionala musikorganisationen.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en
omfördelning av det statliga stödet till den regionala musikverksamheten
så att skillnaden i villkoren för den kulturella verksamheten
mellan Stockholmsregionen och övriga landet utjämnas.

Stockholm den 17 oktober 1984

INGA-BRITT JOHANSSON (s)

KURT HUGOSSON (s) STEN ÖSTLUND (s)