Regeringens proposition
1983/84:37
om höjning av skatterna på drycker och tobak, m. m.;
beslutad den 20 oktober 1983.
Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som har uppiagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att skatten pä drycker höjs den 21 november 1983 och skatten på tobaksvaror den 5 december 1983.
1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 37
Prop. 1983/84:37
Prop. 1983/84:37 2
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt
Härigenom föreskrivs att 10 och 11 §§ lagen (1977:306) om dryckesskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §' Skatten på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en procentavgift.
Grundavgiften ulgör per liter i fråga om |
Grundavgiften utgör per liter i fråga om
1. spritdrycker I krona 10 öre för varje hel volymprocent alkohol.
2. starkvin/i kronor iO öre,
3. lättvin 4 kronor 25 öre.
Procentavgiften ulgör för spritdrycker 50 procent och för vin 36 procent av detaljhandelspriset.
Med delaljhandelspriset förstås del pris som detaljhandelsbolagel tillämpar vid försäljning över disk, exklusive beloppet av skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
2. starkvin 15 kronor 70 öre,
3. lättvin 5 kronor 50 öre.
Procentavgifien utgör för spritdrycker 54 procent och för vin 36 procent av detaljhandelspriset.
Med detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolagel tillämpar vid försäljning över disk, exklusive beloppet av pant och skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
11 §-
läske-
Skatten på malt- och drycker utgår per liter med 40 öre för lagrat lättöl, 2 kronor 20 öre för öl, 5 kronor 80 öre för starköl, 40 öre för kolsyrad läskedryck 20 öre för annan läskedryck.
Skatten på malt- och läskedrycker utgår per liter med 40 öre för lagrat lättöl, 2 kronor 20 öre för öl, 6 kronor 50 öre för starköl, 40 öre för kolsyrad läskedryck, 20 öre för annan läskedryck.
Denna lag träder i kraft den 21 november 1983.
' Senaste lydelse 1982:282. - Senaste lydelse 1982: 282.
Prop. 1983/84:37 3
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt
Härigenom föreskrivs att 1,2 och 5 §§ lagen (1961: 394) om tobaksskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
1 §
Till staten skall enligt beslämmelserna i denna lag erläggas särskild skatt (tobaksskatt) för
fl) cigarrer, cigariller, cigarretter, röktobak, snus och luggtobak (ur tulltaxenummer 24.02); samt
b) cigarrettpapper i detaljförpackning och cigarretthylsor lur lulltaxenummer 48.10).
Intill myckenhet som regeringen bestämmer må skattefrihet åtnjutas för tobaksvaror, cigarrettpapper och cigarrelthylsor, som inkomma till riket såsom gåva till enskild person för dennes eget bruk.
Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skall (tobaksskatt) för cigarrer, cigariller, cigarretter, röktobak, snus och tuggtobak (ur tulltaxenummer 24.02).
Intill myckenhet som regeringen bestämmer må skattefrihet åtnjutas för tobaksvaror, som inkomma till riket såsom gåva till enskild person för dennes eget bruk.
I de i andra stycket avsedda fallen skall, där tullfrihet ej åtnjutes, i stället för skatt erläggas för dessa fall särskilt stadgad tull.
Vid bedömning av till vilket tulltaxenummer viss vara skall hänföras tages ej hänsyn till sådan tulltaxering av varusats som göres med slöd av allmänna bestämmelserna andra stycket 3 b tulltaxan (1977:975).
' Lagen omtryckt 1975: 141.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 141,
- Senaste lydelse 1977:979.
Prop. 1983/84:37
2 §'
Nuvarande lydelse
För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:
Varuslag
Vikt för 1 st. gram
Belopp för
I st. öre 1 kg kr.
Cigarrer och cigariller
grupp I ............. t.o. m. 1.7
II ............. över 1,7 t.o. m.
III............... " 3,0'•
IV............... " 5,1)
Cigarretter
grupp I ............. t.o. m. 0,85
II ............. över 0,85 t.o. m.
III........ '..... " 1,20"
IV............... " 1,55 "
V ............. " 1.90
Röktobak .............
Tuggtobak..............
Snus......................
|
13.5 |
3,0 |
18,0 |
5,0 |
21.5 |
|
30,0 |
|
26 |
1,20 |
32 |
1,55 |
37 |
1,90 |
42 |
|
46 |
90: 30: 15:
För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 niUUmeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.
Föreslagen lydelse
För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande til råns myckenhet bestämda belopp, nämligen:
Varuslag
Vikt för 1 st. gram
Belopp för
1 st. öre 1 kg kr.
Cigarrer och cigariller
grupp I ............. t. o. m. 1,7
il .............. över 1,7 t.o. m.
III ............. " 3,0"
IV............... " 5,0
Cigarretter
grupp I ............. t. o. m. 0,85
II ............. över 0,85 t.o. m,
III.............. " 1.20"
IV............... " 1,55 '■
V ............. " 1,90
Röktobak .............
Tuggtobak..............
Snus......................
|
13,5 |
3,0 |
18,0 |
5,0 |
21,5 |
|
30,0 |
|
28 |
1,20 |
■ 35 |
1,55 |
40 |
1,90 |
45 |
|
49 |
100: 32: 16:
' Senaste lydelse 1983:23,
Prop. 1983/84:37 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §
Den som inom riket för försälj- Den som
inom riket för försälj
ning tillverkar tobaksvaror, cigar- ning
tillverkar lobaksvaror är skyl-
rettpapper i detaljförpackning eller dig
atl vara registrerad hos riks-
cigarretthylsor år skyldig atl vara skatteverket
samt att för sådant än-
registrerad hos riksskalteverket damål
göra anmälan till verket,
samt alt för sådant ändamål göra
anmälan till verket.
Den som för ålerförsäljning till riket inför tobaksvara må, där införseln är av större omfallning eller eljest särskilda skäl därtill äro, efter ansökan registreras hos riksskatteverkel.
Om verkställd registrering skall riksskatteverkel utfärda bevis.
Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan eller ansökan, skall riksskatteverkel underrättas härom.
Denna lag träder i kraft den 5 december 1983.
Äldre beslämmelser om skatt på cigarrettpapper och cigarrelthylsor gäller dock till utgången av år 1983. Dessa bestämmelser tillämpas också efler utgången av år 1983 i fråga om cigarrettpapper och cigarretthylsor för vilka skattskyldighet har inträtt senast den 31 december 1983.
Prop. 1983/84:37 6
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs alt 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §2
Från skatteplikt undantas
1) skepp för yrkesmässig sjöfart, fartyg för yrkesmässigt fiske eller för bogsering, bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person-dier godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning fill sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljes eller uthyres till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren . eller när varan införes till landet för ägarens eller nyttjanderätlshavarens räkning,
2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för detta ändamål införes till landet för statens räkning,
3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,
4) råolja, elektrisk kraft, värme samt gas och annal bränsle för uppvärmning eller energialstring, dock icke ved, torv, T-sprit eller annan fotogen än flygfologen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,
5) allmän nyhetstidning,
6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan tillhandahålles ulan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhelsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration pä sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt fill prenumerant,
8) sådant alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,
9) vatten från vattenverk,
10) varulager, inventarium och annan tillgång som
tillhör verksamhet,
när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del
därav, fusion eller liknande förfarande,
12) trycksak som är tullfri enligt 12) trycksak som är tullfri enligt
tulltaxan (1977:975) och framkallad tulltaxan (1977:975) och framkallad
eller enbart exponerad mikrofilm, eller enbart exponerad mikrofilm,
när varan införes till landet som när varan införes till landet som
gåva eller annars utan vederlag, gåva eller annars utan vederlag,
samt spritdryck, vin, starköl, to- saml spritdryck, vin, starköl och
baksvara, cigarrettpapper och ci- tobaksvara vid införsel till landet i
' Lagen omtryckt 1979:304.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.
- Senaste lydelse 1982:288.
Prop. 1983/84:37
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
den ordning som avses i 18 § 4 lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1 § andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt. |
garretthylsa vid införsel till landet i den ordning som avses i 18 § 4 lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt,
13) frimärke, dock icke vid omsättning eller införsel i särskild för butiksförsäljning avsedd förpackning,
14) denlalleknisk produkt, när den tillhandahålles landläkare, denlal-tekniker eller den för vilken produkten är avsedd.
(Se vidare anvisningarna.)
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.
Prop. 1983/84:37 8
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa
Härigenom föreskrivs att 22 och 24 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa skall ha nedan angivna lydelse.
22 kap. Drycker, sprit och ättika'
Nuvarande lydelse
Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 § 3. lagen (1977:293) om handel med drycker, ulgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:
Spritdrycker, hänföriiga till tulltaxenr 22.09 ............ 106:—
Vin: musserande:
champagne ....................................................... 34:—
annat ............................................................... 25:—
andra slag med en alkoholhall:
överstigande 15 volymprocent........................... 30:—
ej överstigande 15 volymprocent ..................... 14:—
För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 § 4. lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår tull med av partihandels-bolaget för alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande:
1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;
2. skatl enligt 10 § lagen (1977:306) om dryckesskatt; samt
3. mervärdeskall enligt lagen (1968:430) om sådan skall.
För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 8 kronor per liter.
Föreslagen lydelse
Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 § 3. lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:
Spritdrycker, hänföriiga till tulltaxenr 22.09 .......... 115:—
Vin: musserande:
champagne ....................................................... 38:—
annat................................................................. 27:—
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 15 volymprocent ........................ 34:—
ej överstigande 15 volymprocent ..................... 16:—
För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 § 4. lagen (1977:293) om handel med drycker, ulgår tull med av partihandels-bolaget för alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande:
1. tull enligt vad i 22 kap. sägs:,
2. skatl enligt 10 § lagen (1977: 306) om dryckesskatt; saml
3. mervärdeskatt enligt lagen (1968:430) om sådan skatl.
För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 9 kronor per liter.
' Senaste lydelse 1982: 1010.
Prop. 1983/84:37
24 kap. Tobak
Nuvarande lyddse
Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966: 394) om rätt för resande m.fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp:
Varuslag |
Vikt för 1 st. gram |
Belopp för |
|
|
1 st. öre |
1 kg kr. |
|
Cigarrer och cigariller |
högst 3 |
22 |
|
|
mer än 3 , |
42 |
|
Cigarretter |
högst 0,85 |
33 |
|
|
överO,85 t.o. m. 1,20 |
40 |
|
|
över 1,20 |
47 |
|
Andra slag av färdiga |
|
|
|
tobaksvaror |
|
|
II5:~ |
Föreslagen lydelse
Anm. För lobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966: 394) om rätt för resande m.fl. atl införa varor tull- och skattefritt, ulgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp:
Varuslag
Vikt för I st. gram
Belopp för
1 st. öre 1 kg kr.
Cigarrer och cigariller |
högst 3 |
22 |
|
mer än 3 |
42 |
Cigarretter |
högst 0,85 |
35 |
|
över0,85 t.o.m. 1,20 |
44 |
|
över 1,20 |
51 |
Andra slag av färdiga |
|
|
tobaksvaror |
|
|
|
|
|
125:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.
' Senaste lydelse 1983:24.
Prop. 1983/84:37 10
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1983-10-20
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg
Föredragande: statsrådel Feldt
Proposition om höjning av skatterna på drycker och tobak, m. m.
Dryckesskatt
Genom 1977 års alkoholpolitiska beslul fastslogs att skatteinstrumentet skall användas som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument. Priserna på alkoholdryckerna skall vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen. Det är vidare önskvärt att skatten höjs relativt ofta efiersom höjningen annars kan bli så kraftig att den kan medföra risk för hamstring och andra alkoholpolitiska olägenheter. Den senaste ändringen av skatten på drycker grundade sig på ett riksdagsbeslut våren 1982. Beslutet innebar dels att priserna anpassades till konsumentprisutvecklingen fram till april 1982 genom en ändring som trädde i kraft den 1 maj 1982, dels en generell ytterligare prishöjning på de alkoholhaltiga dryckerna pä ca 5 % som trädde i kraft den 1 januari 1983. Skaltehöjningarna och de övriga prisändringar som har vidtagits sedan dess har inneburit att de priser som nu gäller i systembutikerna på lältvin och starköl följer konsumentprisutvecklingen sedan maj 1977. Priset på lättvin överstiger till och med konsumentprisutvecklingen. Däremoi släpar priserna på spritdrycker och starkvin efler konsumentprisutvecklingen. En höjning av skallen pä dessa drycker är således motiverad av alkoholpolitiska skäl.
Skatl på drycker ulgår enligt lagen (1977: 306) om dryckesskatt (ändrad senast 1983: 533). Skatien på spritdrycker och vin ulgår med en grundavgift och en procentavgift, som beräknas på delaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt. För övriga drycker utgår skalt med visst belopp per liter. Följande skattesatser gäller f. n.
Prop. 1983/84:37 11
Dryck Grundavgift/ Procent- Skatt/liter
liter' avgift
Spritdryck 1 krona 10 öre för 50% -
vaije hel volymprocent alkohol
Starkvin 13 kr. 30 öre 36%
Lättvin 4 kr. 25 öre 36% -
Starköl - ■ - 5 kr, 80 öre
Öl - - 2 kr. 20 öre
Lagrat lättöl - - 40 öre
Kolsyrad
läskedryck
- - 40 öre
Övriga läske
drycker - - 20 öre
Konsumentprisindex har under perioden maj 1977-september 1983 stigit med drygt 83 %. Priset på Absolut rent brännvin har under motsvarande tid stigit med knappt 78%, slarkvin med ca 79% och lättvin med drygt 88%. Priset på starköl har stigit med drygt 83%. Med hänvisning till den alkoholpolitiska målsättningen, såvitt avser dryckespriserna, bör skatten pä spritdryckerna och slarkvinerna nu anpassas sä att priset når samma nivå som konsumentpriserna i övrigt. Vad gäller lältvinet ligger priset något över konsumentprisutvecklingen. Med hänsyn till konsumtionsul-vecklingen bör emellertid en skallehöjning genomföras även vad gäller denna dryck.
Den senaste riksdagsbehandlingen innebar, som nämnts, förutom en anpassning till konsumentprisutvecklingen även en generell höjning av skatten på samtliga alkoholdrycker. Även denna gång anser jag att en generell höjning av skatten på dessa drycker bör göras så att en viss framförhållning uppnås dådet gäller prisutvecklingen på dryckerna. Skattesatserna bör avpassas så all prishöjningen blir ca 6% över de fram till september 1983 anpassade priserna.
Frågan om beskattningen av de s. k. kvalitetsvinerna, dvs. de dyrare vinerna, har behandlats i riksdagen flera gånger. Det krav som då rests här varit att skatien på kvalitetsvinerna skulle sänkas. Skatteutskottet har dock avstyrkt dessa krav efiersom utskottet inle funnit något godtagbart alkoholpolitiskt skäl för den önskade åtgärden. När frågan behandlades i ■ riksdagen våren 1983 framhölls i en reservation till skatteutskottels betänkande SkU 1982/83:47 alt prisutvecklingen på framför allt lättviner under senare år blivit sådan att det av ekonomiska skäl hade blivit allt svårare för konsumenterna att välja ett gott kvaliletsvin. Vinförsäljningen hade därför koncentrerats till de billigaste märkena och försäljningen av dessa viner hade totalt sett stigit krafiigt. Denna utveckling borde brytas och strävandena att minska den totala alkoholkonsumtionen och främja en övergång till alkoholsvagare drycker borde underlättas även genom utformningen av vinbeskattningen. Samtidigt var enligt reservanterna några skattelättnader totalt sett inte motiverade. I samband med kommande skaltehöjningar på
Prop. 1983/84:37 12
alkoholområdel borde successivt en större andd av skatten tas ut genom grundavgiften och en mindre del genom procentavgiften. De starka alkoholpolitiska skäl som enligt reservanternas uppfattning talade för en justering av vinbeskattningen gällde framför allt i fråga om viner i mellanprislä-gena. Sänkningen av procentavgifien borde begränsas till viner som ligger under prisläget 60-70 kr. Reservationen utmynnade i att riksdagen hos regeringen borde begära en sådan successiv förändring av beskattningen av lältviner. Reservationen vann bifall i riksdagen (rskr 1982/83:297).
Del är enligt min mening rikligt att lättvinsbeskaltningen inte bör sänkas. Den av riksdagen förordade sänkningen av skatien pä lättviner i ett mellanprisläge skulle därför behöva medföra en höjning av skatten på andra lältviner. Med hänsyn till önskemålet om alt bryla ökningen av försäljningen av de billigaste lällvinerna borde höjningen las ut på dessa. Nägon anledning atl sänka skatien pä de allra dyraste vinerna torde inte finnas. Resultatel skulle alltså bli att skallen skulle höjas på de billigaste vinerna, sänkas på vinerna i mellanprisläge och hållas oförändrade, alternativt höjas, på de dyraste vinerna.
När det gäller att omsätta detta resultat i ändringar av skallesatserna bör följande beaktas. Som skatten nu är utformad skiljer den endast pä spritdrycker, starkvin, lältvin, maltdrycker och läskedrycker. Priset pä spritdrycker och vin påverkar skattens storlek endasl på del sättet att procent-avgiften ger en högre skatt på en vara med högt pris än pä en vara med lågt pris. För att effektuera riksdagens beslut skulle krävas att procentavgiften sänktes endasl för mdlanprisvinerna. Detta skulle i sin tur kräva att skatten baserades på de enskilda varornas faktiska försäljningspris vid varje tidpunkt och att ändrade inköpspriser, hanteringskostnader m.m. skulle kunna leda till att ett vin passerar en skattegräns. Det skulle i området nära en sådan skattegräns kunna leda till annars omotiverade ändringar av leverantörspriser. Ell vin i den lägsta prisklassen skulle efter en höjning av leverantörens pris kunna komma bland "kvalilelsvinerna" med en lägre skatl till följd. På sikt skulle ell genomförande av förslaget innebära en övergång till en individuell beskattning av varje lättvin. Jag utgår från alt riksdagen inte är beredd att godta en sådan ordning.
Jag har kommit till den uppfattningen att den enda praktiska möjligheten till en förändring av vinbeskattningen är atl generellt sänka procentavgiften och höja grundavgiften för alla lältviner. För att inte statens skatteintäkter skall minska måste de billigaste lättvinernas skattebelastning höjas mer än som är motiverat av anknytningen till konsumentprisindex. Varje sänkning av procentavgifien leder som också tidigare framhållits till kraftiga sänkningar för dyra viner. Ju dyrare ett vin är, desto större blir prissänkningen. Någon möjlighet alt med hjälp av särskilda övergångsbestämmelser förhindra alt sädana skatleändringar får omedelbart prisgenomslag finns inte i praktiken. Beskattningen av alkoholdryckerna skulle
Prop. 1983/84:37 13
då ytterligare kompliceras, vartill kommer de svårigheter som skulle uppstå med nya produkter, dvs. ett nytt vin eller en ny årgång av ett vin.
Mol bakgrund av vad jag nu har anfört har jag inle funnit någon acceptabel lösning som utan olägenheter sänker priset på viner i mellanprisläget. Jag är således inle nu beredd atl föreslå någon ändring av beskatlningsprin-cipen för lältvinet.
I detta sammanhang vill jag ta upp en annan fråga på dryckesskatteområdet. Enligt nu gällande regler är underlaget för procentavgiften delaljhandelspriset exklusive mervärdeskatt. Detta innebär all den pant om f. n. 50 öre som tas ut för relurglas ingär i beskattningsunderlaget och att det således ulgår dryckesskatt också på delta belopp. Jag har erfarit att de båda alkoholbolagen avser all höja panten till en krona per butelj. Det är enligt min mening lämpligt all då bryta ut panten ur beskattningsunderlaget. Detta bör regleras i 10 § dryckesskattelagen på del sättet att panlbe-loppet inle skall ingå i delaljhandelspriset. Med panlbdoppel bör därvid förstås del belopp som systembolaget förbinder sig alt återbetala till kunden när ett glas återlämnas.
I likhet med tidigare ändringar bör således den nu aktuella skattehöjningen på vin göras genom en höjning av grundavgiften. De nya grundavgifterna föreslås bli 15 kr. 70 öre för starkvin och 5 kr. 50 öre för lättvin. När det gäller spritdryckerna anser jag det önskvärt att priserna stiger med ca 9%. Detla resultat uppnås om grundavgiften hälls oförändrad och procentavgifien höjs till 54 procent. Skatten på starköl bör höjas till 6 kr. 50 öre per liter. Jag har erfarit alt de båda alkoholbolagen avser att göra vissa prisjus-leringar till följd av ändrade tillverknings-, inköps- och andra hanteringskostnader i samband med skattehöjningen. Den totala effekten av skalteförslaget och övriga prisjusleringar blir att priset på de mest frekventa spritdryckerna stiger med 9-13 kr./hdbulelj, priset på starkvin med drygt 4 kr./hdbulelj och priset på flertalet lätt viner med 1 kr. 50 öre-2 kr. 50 öre/ helbutelj.
Det senaste riksdagsbeslutet innebar också att skatten på lättöl och läskedrycker sänktes för att förbättra bryggeriernas konkurrenssituation. Jag förordar nu att skatten på öl, lättöl och läskedrycker hålls på en oförändrad nivå. Detta innebär att skattens reala betydelse minskar och alt dessa dryckers konkurrenskraft gentemot saft och juice i viss mån förstärks.
Tobaksskatt
Enligt lagen (1961:394) om tobaksskatt (omtryckt 1975:141, ändrad senast 1983:23) ulgår skatt på cigarrer, cigariller, cigarretter, rök- och tuggtobak, snus samt papper och hylsor för cigarretter. Skatten utgår som en viklskatt i fräga om tobak och snus och som en slyckeskatt i fråga om
Prop. 1983/84:37 14
cigarrer, cigariller, cigarretter saml papper och hylsor. Skattesatserna höjdes senast den 1 februari 1983. Även priset på tobaks varor bör i stort följa konsumentprisutvecklingen på varor och tjänster i allmänhet. För att motverka hamstring och andra ölägenheter bör behövliga prisjusleringar göras relativt ofta. Höjningen kan då hällas pä en relativt låg nivå, vilket minskar dessa ölägenheter. Jag anser det därför lämpligt atl även skatien på tobaksvaror höjs nu. I likhet med tidigare ändringar bör inle heller nu skatten på cigarrer och cigariller höjas. Dessa vai;or har under en lång följd av år varit utsatta för kraftiga prishöjningar och en alltmer minskad efterfrågan. Försäljningen har under en 10-årsperiod i stort sett halverats. Skatten på cigarretter bör höjas så att priset sfiger med ca 5%. En sådan ändring kan åstadkommas genom att skatten för de minsta cigarretterna höjs med 2 öre och skatten för övriga cigarretter med 3 öre per styck. Skatten för de minsta cigarretterna skulle då öka frän 26 till 28 öre per styck. Konsumentpriset för ett paket cigarretter stiger med ca 60 öre för de minsta cigarretterna och ca 80 öre för de större.
Enligt tobaksskattelagen utgår skall också på cigarrettpapper och cigarrelthylsor. Skatten är 5 öre för varje papper eller hylsa. Enligt tillgängliga uppgifter säljs i Sverige en mycket mindre kvantitet beskattat papper än som följer av försäljningen av rullrobak. Det kan antas att det till mer än halva konsumtionen används papper som legalt eller illegalt införts till landet. Om skatten pä papper och hylsor slopas blir smugglingen av papper ointressant. Det inkomstbortfall som en slopad beskattning kan leda till kan enkelt kompenseras genom en förhöjd skatt pä den tobak som används vid egentillverkningen. Anmärkas bör att skatt inte utgår på cigarrettpapper som säljs i Norge. Med hänvisning till vad jag nu har anfört förordar jag att skatten pä papper och hylsor avskaffas och att skatten på röktobak höjs med drygt 10% frän 90 kr. per kg till 100 kr. per kg. Skatten på tuggtobak och snus bör höjas så att priset stiger med ca 5 %. Skatten på tuggtobak bör höjas från 30 till 32 kr. och skatten pä snus från 15 till 16 kr. per kg.
Nu förordade åtgärder kräver ändring av 1, 2 och 5 §§ lagen om tobaksskall liksom av 8 § 12 lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
Schablontullen
Efler samråd med ulrikeshandelsministern förordar jag att också den s. k. schablontullen på alkoholdrycker och tobaksvaror höjs i huvudsaklig överensstämmelse med de nu förordade skattehöjningarna. Jag vill i detta sammanhang erinra om att regeringen på förslag av utrikeshandelsministern i prop. 1983/84: 22 om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa föreslagit vissa ändringar i 22 kap. tulltaxan.
Prop. 1983/84:37 15
Intäkter
Höjningen av skatien på drycker ger vid en oförändrad konsumtion en inkomstförstärkning på ca 750 milj. kr. och skatten på lobaksvaror ca 300 milj. kr. Jag vill dock betona att skallen på alkoholdrycker främst bör höjas av alkoholpolitiska skäl och alt de angivna inkomstförstärkningarna utgår från oförändrad konsumtion. Delta antagande är inle realistiskt som underlag för en bedömning av vilken faktisk inkomstförstärkning som skattejusteringarna kan ge. Erfarenheterna frän senare år ger en klar indikation på att konsumtionen minskar även långsiktigt i samband med skattehöjningar. Inkomstförstärkningen av höjningen av dryckesskatten måsle med hänsyn härtill antas bli betydligt lägre än vid oförändrad konsumlionsvolym. Även om höjningen av tobaksskatten den 1 februari 1983 inte ledde till någon bestående konsumtionsminskning bör samma anlagande göras beträffande höjningen av denna skatl.
Ikraftträdande
För att undvika störningar i distributionen och försäljningen bör de nya skattesatserna för drycker och tobak träda i kraft sä snart som möjligt. Detta bör ske den 21 november 1983 såvitt gäller dryckerna och den 5 december 1983 såvitt gäller tobaksvaror. Den sistnämnda förskjutningen hänger samman med att AB Tobaksbolaget fram till den lidpunkten har en väsentligt lägre dislribulionskapadlet på grund av omfattande ombyggnader av dislributionsanläggningen. En skattehöjning kan inte praktiskt genomföras före den 5 december 1983. Den nu förordade förändringen av skallen pä cigarrettpapper liksom ändringen av schablontullen på alkoholdrycker och tobaksvaror bör av praktiska skäl inte träda i kraft förrän den 1 januari 1984.
Lagrådets hörande
Med hänsyn till lagstiftningsfrågornas enkla beskaffenhet anser jag att en lagrådsgranskning bör kunna underlåtas.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1977: 306) om dryckesskatt,
2. lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,
3. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
Prop. 1983/84:37 16
4. lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa.
Del under 4 angivna förslaget har upprättats i samråd med ulrikeshandelsministern.
Med hänsyn till den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet bör regeringen vidare föreslå riksdagen atl besluta förkorta motionstiden till fem dagar.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983