Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:24

Regeringens proposition

1983/84:24

om godkännande av överenskommelsen den 15 juni 1983 om ändring av samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavtalet);

beslutad den 13 oktober 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposiiionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse om ändring av 1962 ärs nordiska samarbetsöverenskommelse. det s.k. Helsingforsavtalet. Överenskommelsen syftar till all stärka Färöarnas, Grönlands och Ålands ställning i det nordiska samarbetet. Ändringarna innebär bl. a. alt Nordiska rådets medlemsantal ökas.

1    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 24

 

Prop. 1983/84:24                                                                    2

Utdrag
UTRIKESDEPARIEMENTET                       PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-13

Närvarande: statsråden I. Carlsson, ordförande, Limdkvist. Feldt. Sigurd­sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Andersson, Rainer, Boström. Bodström. Göransson. R. Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om godkännande av överenskommelsen den 15 juni 1983 om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norie och Sverige (Helsingforsavtalet)

I    Inledning

Vid Nordiska rådets 28:e session år 1980 i Reykjavik beslöts att ett danskt regeringsförslag om färöisk och grönländsk representation i rådet jämte dl medlcmsförslag om självständig färöisk representation skulle bch;indlas i rådets juridiska utskott. I en skrivelse den 5 september 1980 till rildcts presidium föreslog utskottet att frfigan om Färöarnas och Grönlands samt även Ålands representation skulle utredas särskilt. Vid ett möte mellan presidiet och de nordiska ländernas statsministrar den 27 november 1980 träffades överenskommelse om att ge en särskild kommitté i uppdrag alt utreda hur Färöarna, Grönland och Åland skulle kunna ges en tillfreds­ställande representation i Nordiska rådet.

1 september 1982 avlämnade kommittén', vanligen benämnd Petrikom-mittén, sitt betänkande (NU 1982:6) Färöarnas, Grönlands och Ålands representation i Nordiska rådet.

Frågan behandlades härefter av Nordiska rådets juridiska utskott, som avgav ctl betänkande över förslagen den 18 januari 1983. Vid sin 3l:a session i Oslo den 23 februari 1983 antog Nordiska rådet fem rekommenda-

' ViJ ;ivl;imn;indet ;iv betänkandet heslod kommittén av statsrådel Carl Axel Petri. .Sverige, ordföninde. stortingsrepresenlant Guttorm Hansen. Norge, vice ordföran­de, kiilliirminislcr l.isc 0stergaard och folketingsman Ib .Stetter. Danmark, juslilie-minislcr ChrislolTcr Taxell och riksdagsledamot Els! Hetemäki-Olander. Finland, jiistitic- och kyrkominister Fridjon Thordarson och alltingsman Haildor Asgrimson. Island. Justitieminister Mona Ritkke. Norge saml riksdagsman Svante Limdkvist. Svcrice.

 

Prop. 1983/84:24                                                                     3

tioner (nr 5-9/1983), på grundval av förslagen i utskottsbetänkandet. 1 rekommendationerna hemställs att regeringarna i de nordiska länderna genomför vissa ändringar i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse, det s.k. Helsingforsavtalet, i allt väsentligt grundade på Petrikommitténs förslag.

Inom de nordiska samarbetsminislrarnas ställföreträdarkommitté utar­betades härefter ett förslag till överenskommelse om ändring av Helsing­forsavtalet i syfte att efterkomma Nordiska rådets rekommendationer. Förslaget, som helt överensstämmer med rådets rekommendationer, över­lämnades till Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna). Regeringen beslutade den 9 juni i år att Sverige skulle underteckna överenskommelsen och uppdrog åt mig i egenskap av samarbetsminister alt göra det. Överens­kommelsen, som skall ratificeras, godkändes och undertecknades av samt­liga nordiska länder vid ett möte i Reykjavik den 15 juni 1983. Den har upprättats på de fem nordiska språken och texterna har samma giltighet. Den svenska texten av överenskommelsen bör fogas till protokollet som bilaga.

2   Gällande bestämmelser

Nordiska rådets verksamhet inleddes år 1952. Från början byggde den inte pä någon inlernationellrättslig överenskommelse utan pä nationella beslut som fattades av var och en av de fem suveräna nordiska staterna. Rådet utgjorde elt organ för samråd mellan ländernas parlament och rege­ringar med tyngdpunkt på parlamenten. De europeiska marknadsfrågornas utveckling aktualiserade dock så småningom frågan om fastare former för det nordiska samarbetet. År 1962 ingicks Helsingforsavtalet. Härigenom fick de allmänna målen för det redan långt utvecklade mdlanstatliga sam­arbetet en övergripande avlalsram.

Med anledning av ett danskt regeringsförslag år 1967 om representation för Färöarna i Nordiska rådet och en åländsk framställning om medlems­skap tillsattes samma är en kommitté bestående av de fem nordiska justi­tieministrarna och rådets presidium för att utreda frågan. Kommittén (den s. k. Klingkommittén) gav år 1969 en slutrapport med förslag om formerna för Färöarnas och Ålands representation i rådet. Förslaget antogs av de fem nordiska länderna och föranledde ändringar i Nordiska rådets stadga. Ändringarna, som alltså innebär att Färöarna och Åland gavs representa­tion i rådet, trädde i kraft den I januari 1970. I samband med vissa ytteriigare ändringar är 1971 i Helsingforsavtalet upphävdes Nordiska rådets stadga och dess bestämmelser fördes in i Helsingforsavtalet. Avta­let har reviderats vid ytterligare ett tillfälle."

- Texten till Helsingforsavtalet J dess ursprungliga lydelse ar inlagen som bilaga till prop. 1962: 154 (publicerad i SÖ 1962: 14), Beträffande ändringsöverenskommelser år 1971 och är 1974, se prop, 1971:50 (SÖ 1971:12) resp. prop. 1973:122 (SÖ 1974: 31). Den svenska texten till Helsingforsavtalet i dess nu gällande lydelse finns vidare återgiven i foldern Nordiska samarbetsavtal (1980) som har getts ut av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.

ti    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr24

 

Prop. 1983/84:24                                                      4

Genom Helsingforsavtalet har staterna förbundit sig att bevara och ytterligare utveckla samarbetet på de rättsliga, kulturella, sociala och ekonomiska områdena saml i fråga om samfärdseln och miljövården. Nor­diska rådet och Nordiska ministerrådet ärde viktigaste av de samarbetsor­gan som skall förverkliga samarijctsavtalets syften. Deras verksamhet regleras i avtalet.

Vidare har slutits särskilda samarbetsavtal bl.a. när det gäller nordiskt kulturellt samarbete. Detta samarbete avser de tre huvudområdena utbild­ning, forskning och allmän kulturell verksamhet. Syftet är bl.a. att stärka och intensifiera kulturellt samarbete i vid bemärkelse och att öka den samlade effekten av ländernas insEitser.

Nordiska rådet är enligt Helsingforsavtalet samarbetsorgan för de nor­diska ländernas parlament och regeringar. Dess uppgift är att ta initiativ och ge råd i frågor som avser samverkan mellan länderna. Det sker genom rekommendationer till ministerrådet eller regeringarna.

Rådet består av 78 valda medlemmar samt av regeringsrepresentanter och representanter för Färöarnas landstyre och Ålands landsskapssty-relse.

De valda medlemmarna utses pä följande sätt. Danmarks folketing väljer inom sig 16, Finlands riksdag 17, Islands allting 6, Norges storting 18 och Sveriges riksdag 18 medlemmar i rådet. Vidare väljer Färöarnas lagting två och Ålands landsting en medlem i rådet. Dessutom väljer vart och ett av dessa organ motsvarande antal suppleanter.

Regeringsrepresentanterna utses inom de nordiska regeringarna till det antal som dessa önskar. Färöarnas landssiyre och Ålands landskapssty­relse utser vardera en representant bland sina medlemmar. Representan­terna saknar rösträtt i rådet.

Danmarks rikes delegation vid Nordiska rådets session består dels av de medlemmar som har valls av folketinget och lagtinget, dels av de represen­tanter som har utsetts av regeringen och landsstyret. Finlands delegation består dels av de medlemmar som har valts av riksdagen och landstinget dels av de representanter som har utsetts av regeringen och landsskaps-styrdsen. För etlvart av de övriga länderna består delegationen av de medlemmar som har valts av folkrepresentationen och av de representan­ter som har utsetts av regeringarna.

De nordiska ländernas regeringar skall enligt Helsingforsavtalet samar­beta i Nordiska ministerrådet. Ministerrådet skall fatta beslut i den ut­sträckning som framgår av avtalet och andra överenskommelser mellan länderna. Även i övriga samarbelsfrågor skall ministerrådet svara för samarbetet mellan de nordiska läridernas regeringar samt mellan regering­arna och Nordiska rådet.

1 ministerrådet ingår en eller flera regeringsmedlemmar frän varje land. Ministerrådet kan således vara sammansatt av samarbetsminislrar eller av fackministrar eller en kombination av dessa.

 

Prop. 1983/84:24                                                                 5

3    Petrikommitténs förslag

Som jag har nämnt i det föregående fick Petrikommittén i uppdrag att utreda hur Färöarna, Grönland och Åland skulle kunna ges en tillfredsstäl­lande representation i Nordiska rådet. Kommittén skulle emellertid själv fastställa sitt mandal.

Diskussioner med företrädare för Färöarna. Grönland och Åland gav vid handen att man ville att kommittén bl.a. skulle undersöka möjligheterna för dem att

-     vara representerade med egna valda medlemmar i rådet utan att dessa ingår i den danska resp. finska delegationen - Färöarna och Grönland med vardera tre eller fyra och Åland med två medlemmar.

-     ha fast representation i ministerrådet och ha rätt att delta i rådets beslut, i varje fall i frågor som direkt berör dem och omfattas av deras självsty­relsekompetens.

1 silt betänkande konstaterade Petrikommittén att samarbetet inom ra­men för Nordiska rådet bygger på förutsättningen att de enskilda medlem­marna kan upprätthälla internalionella förbindelser och bl.a. sluta avlal med varandra. Samarbetet tar även sikte på medlemmarnas relationer till andra stater. Kommittén framhöll att Färöarna, Grönland och Åland vis­serligen intar en särställning genom den vittgående autonomi de har i flera hänseenden gentemot Danmark resp. Finland. Deras ställning grundas emellertid pä intern nationell dansk och finsk lagstiftning. Självstyrelsen omfattar inle relationerna till främmande slaler. alltså inte utrikespolitik eller förbindelser med ullandel. Självstyrelsekompetensen innefattar så­lunda inte möjligheter att självständigt ingå avtal liknande Helsingforsavta­let eller att upprätta förbindelser med andra stater såsom förutsätts i detla.

En majoritet i kommittén ansåg mot bakgrund av nu redovisade förhål­landen all Färöarna, Grönland och Åland inte kunde likställas med de suveräna staterna i Nordiska rådet. Däremot fann kommittén att Färöarna. Grönland och Åland på grund av sin relativt vittgående självstyrelsekom­petens borde ges en särskild ställning inom ramen fördel nordiska samar­betet. Ett mer aktivt engagemang i det nordiska samarbetet från Färöar­nas, Grönlands och Ålands sida kunde enligt kommitténs mening bäst uppnås om deras ställning i Nordiska rådet sä långt som möjligt återspeglar självstyrelsekompetensen. Å andra sidan värdet enligt kommittén olämp­ligt att frågor som rör interna förhållanden eller relationer mellan Danmark och Finland, å ena sidan, och Färöarna, Grönland resp. Åland, ä andra sidan, blir föremål för behandling i något organ utanför dessa länder. Värderingar eller tolkningar av självstyrelsekompetensen borde således vara förbehållna de nationella myndigheterna eller domstolarna och fick enligt kommitténs mening inle föras upp i samarbetet i Nordiska rådet eller Nordiska ministerrådet.

Petrikommittén konstaterade alt den hittillsvarande ordningen för Fär-

 

Prop. 1983/84:24                                                                    6

öarnas och Ålands parlamentariska representation i Nordiska rådet har inneburit att del danska folketinget och den finska riksdagen har fält minska antalel parlamentariska företrädare till förmån för Färöarna resp. Åland. Att Danmarks folketing och Finlands riksdag skulle tvingas att ytterligare minska den parlamentariska representationen i rådet kunde inte godtas från dansk och finländsk sida inom kommittén. Härvid hänvisades till att det skulle uppstå svårigheter för ländernas folkvalda församlingar alt i fortsättningen vara representerade på elt tillfredsställande sätt i rådet och dess utskott. En utökning av det sammanlagda antalet valda represen­tanter i rådet framstod därför som oundviklig för kommittén.

En lämplig ordning var enligt Pelrikommittéri att de fyra stora nordiska länderna utser samma antal pariamentariska representanter. En ökning av den danska och finska representationen borde därför åtföljas av en ökning av de isländska, norska och svenska representationerna. Kommittén föror­dade mot denna bakgrund att Danmark, Finland. Norge och Sverige får välja 20 medlemmar och Island sju medlemmar i rådet. Den föreslagna lösningen innebär atl Danmarks folkeling väljer 16 medlemmar, Finlands riksdag 18 medlemar och parlamenten i resp. Färöarna. Grönland och Åland vardera två medlemmar i rådet.

F. n. utser Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse vardera en "regeringsrepresentant" att ingå i rådet. Kommittén ansåg att Färöar­na, Grönland och Åland själva bör kunna bestämma det antal "regerings­representanter" som de önskar skall ingå i rådet.

Petrikommittén föreslog vidare atl Färöarnas och Grönlands landsstyren liksom Ålands landskapsstyrelse skall fä rätt att väcka förslag i Nordiska rådet. Likaså förordade kommittén att företrädare för Färöarna. Grönland och Åland skall ges vissa möjligheter att delta i arbetet i rådels utskott. Detta förslag, som i huvudsak innebär en formalisering av nu gällande ordning, föranleder inte någon ändring i Helsingforsavtalet.

Vad härefter angår arbetet inom ministerrådet och ämbetsmannakom-mittéerna ansåg Petrikommittén att den rätt som i ett ministerrådsbeslut år 1976 medgavs representanter för Färöarnas och i fortsättningen även Grönlands landsstyren saml Ålands landsskapsstyrdse alt delta i detta arbete borde formaliseras genom uttryckliga regler i bl. a. Helsingforsavta­let. Samtidigt fann kommitténs majoritet alt Färöarna, Grönland och Åland inte borde ges nägon i Helsingforsavtalet uttalad beslutanderätt i ministerrådet. Däremot borde enligt kommittén tillskapas en anslutnings-rätt som innebär alt beslut av ministerrådet är bindande för Färöarna, Grönland och Åland i den mån de ansluter sig till beslutet i enlighet med självstyrelseordningarna. En sådan räll borde utformas så att den ger möjlighet till anslutning såväl direkt i samband med att ministerrådet fattar sitt beslut som i efterhand.

 

Prop. 1983/84:24                                                                 7

4    Behandlingen i Nordiska rådet

Petrikommitténs förslag rörande ändringar i Helsingforsavtalet godtogs i allt väsentligt av Nordiska rådets juridiska utskott. Utskottet förordade dock den ändringen i kommitténs förslag att de färöiska, grönländska och åländska rädsmedlemmarna skulle betecknas som "delegationer". Dessa delegationer skulle i sin lur ingå i Danmarks resp. Finlands delegation. Som en följd av utskottets förslag kommer det all framgå direkt av Hel­singforsavtalet att. när del gäller de interna förhållandena inom Danmarks resp. Finlands delegation. Färöarna, Grönland och Åland har att själva bestrida sina kostnader för att delta i rådets arbete och för att anställa sekretariatspersonal.

Juridiska utskottet föreslog vidare en ändring i Hdsingforsavtalets arl. 8 som innebär att skoleleverna i Norden fortsättningsvis skall undervisas inte bara om de nordiska länderna utan också om språk, kultur och sam­hällsförhållanden i de självstyrande områdena.

Nordiska rådet antog med stor majoritet juridiska utskottets förslag till rekommendationer angående ändringar i Helsingforsavtalet (nr 5-8/1983). Rådet antog vidare en rekommendation om ändring av art. 58 i Helsing­forsavtalet (nr 9/1983). Ändringen innebär i huvudsak atl plenarförsamling-en eller, efter dess bemyndigande, presidiet för varje budgetär skall besluta hur de gemensamma utgifterna skall fördelas mellan delegationerna.

5    Ändringarna i Helsingforsavtalet

Beträffande ändringen i art. 8 hänvisas till vad jag har anfört i föregåen­de avsnitt.

1 arl. 44 slås fast atl det nordiska samarbetet sker inte bara mellan de nordiska länderna och deras regeringar utan atl i delta samarbete ingår också Färöarnas, Grönlands och Älands folkrepresentationer och lands­styren resp. landskapsstyrelse.

Arl. 47 innehåller bestämmelser om Nordiska rådets sammansättning. Den närmare innebörden av artikeln har jag redovisat under avsnitt 3.

1 arl. 48 anges vad som avses med de olika ländernas samt Färöarnas, Grönlands och Älands delegationer. Pä denna punkt hänvisas till vad jag har anfört i avsnitt 4.

I arl. 49 första stycket slås fast att regeringsrepresentanterna samt landsstyrenas och landskapsstyrelsens representanter inte har rösträtt i rådet.

Genom ändringen i arl. 55 första stycket ges jämväl Färöarnas och Grönlands landsstyren saml Ålands landskapsstyrelse rätt att väcka för­slag i Nordiska rådet. Sådan rätl tillkommer även ministerrådet och med­lemmar i rådet. dvs. genom ändringarna i art. 47 också medlemmar ut­sedda av parlamenten i Färöarna. Grönland och Åland.

 

Prop. 1983/84:24                                                                    8

Ändringen i r(;7. 5(S har berörts i avsnitt 4.

I arl. 60 första stycket föreskrivs att Färöarnas och Grönlands lands­styren samt Älands landsskapsstyrdse deltar i ministerrådets arbete.

1 art. 61 första slyckel anges atl medlemmar av landssiyre eller av landsskapsslyrelsen liksom regeringsmedlemmar i undanlagsfall kan före­trädas av härtill befullmäktigade personer vid ministerrådets sammanträ­den. I samma stycke görs vidare en redaktionell ändring.

Till art. 63. som reglerar minislerrådsbeslutens bindande verkan, har fogats ett nytt andra stycke. Ändringen innebär att ministerrådels beslut i en viss fråga inte omedelbart binder Färöarna. Grönland och Åland om deras självstyrelscordningar inte tiilläter Danmarks resp. Finlands regering att falla fiir dem bindande beslut i denna fråga. Vidare reglerar del före­slagna stycket den anslutningsrätl somjag har berört i avsnitt 3.

6    Föredragandens överväganden

Som jag har nämnt i det föregående inleddes Nordiska rådets verksam­het år 1952. Först genom Helsingforsavtalet år 1962 fick dock det nordiska saniiirbctct lastare former och man skapade en övergripande avlalsram för detla samarbete.

Genom ändringar år 1970 i Nordiska rådels stadga erhöll Färöarna och Åland rcprescntalion i Nordiska rådet. Nästa steg togs år 1976. Noidiska ministerrådet beslutade då atl ge företrädare för Färöarnas landssiyre och Ålands landskapsstyrelse rätt att delta i möten med ministerrådet och ämbctsmannakommitlécr när frågor av intresse för Färöarna och Äland behandlas.

Den I maj 1979 genomfördes en självslyrelseordning för Grönland. Härigenom skapades även för Grönlands vidkommande i stort sett samma autonoma förhållande till Danmark som Färöarna hade haft sedan är 1948. Som jag har nämnt tidigare lade år 1980 den danska regeringen fram ett förslag om självständig representation i Nordiska rådet för Färöarna och Grönland, Bl. a. detta regeringsförslag ledde sedermera till att en kommitté - Petrikommittén - tillsattes för atl undersöka möjligheterna alt åstad­komma självständig representation för Färöarna. Grönland och Åland saml alt gianska de praktiska konsekvenserna av en sådan ordning.

Jag har i del föregående redogjort för Petrikommitténs förslag och den positiva behandlingen av dessa förslag i Nordiska rådet. Som jag vidare har nämnt har senare utarbetats en fullständig text till en överenskom­melse om ändring av Helsingforsavtalet. Överenskommelsen har imdcr-tccknals vid ett möte den 15 juni 1983 i Reykjavik mellan de nordiska s;imarbclsministrarna. Den träder i kraft 30 dagar efter del ;itt den har ratificerats av samtlig;i nordiska slaler. Vid samina tillfälle undcrlcckn;ides ctl (wcicnskommclse otn ändring av överenskommelsen den 6 november

 

Prop. 1983/84:24                                                                    9

1972 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om samaibelc på transport- och kommunikationsområdet (transportöverenskommelsen). Även denna överenskommelse liksom en tidigare undertecknad överens­kommelse om ändring av det s.k. kulturavtalet mellan de nordiska län­derna föranleds av Nordiska rådets rekommendation 5/1 1983 angående Färöarnas, Grönlands och Ålands medverkan i del nordiska samarbetet. De båda sistnämnda överenskommelserna fordrar inle riksdagens medver­kan.

Jag vill framhålla atl de ändringar av Helsingforsavtalet som nu förelig­ger har vunnit anslutning i alla de fem nordiska länderna liksom på Färöar­na, Grönland och Åland. Ändringarna är enligt min mening väl avvägda. De kommer också att få slor betydelse när det gäller all bredda och fördjupa det nordiska samarbetet. Ett vidgat dellagande i detta samarbete från Färöarnas, Grönlands och Ålands sida bidrar till att öka kunskaperna om och samhörigheten med de områden i Norden som på grund av sitt geografiska läge har sin egen historia, sina egna kulturella traditioner och sina speciella problem. Samtidigt markeras den särskilda ställning som Färöarna, Grönland och Åland har inom sin nationstillhörighet samt viljan att respektera denna särskilda ställning i det nordiska samarbetet. Mot bakgrund av det nu anförda förordar jag att Sverige ratificerar överens­kommelsen om ändring av Helsingforsavtalet. Motsvarande förslag kan väntas att inom kort bli framlagda för parlamenten i Danmark, Finland, Island och Norge.

7    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all godkänna överenskommelsen den 15 juni 1983 om ändring av samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

8    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beshiiai all genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra­ganden lagt fram.

 

Prop. 1983/84:24                                                                10

Bilaga

Överensliomnielse

om ändring av samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mel­lan Danmark, Finland, Island, Norge ocb Sverige

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar,

vilka genom överenskommelser av den 13 februari 1971 och den 11 mars 1974 ändrat samarbetsöverenskoinmelsen den 23 mars 1962 mellan de nordiska länderna,

vilka finner det ändamålsenligt atl göra vissa ändringar i överenskom­melsen för alt ge Färöarna och Åland en utökad representafion i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet saml för att ge Grönland samma repre­sentation i dessa organ,

har enats om följande:

I

Artiklarna 8, 44, 47, 48, 49, 55, 58, 60, 61 och 63 i samarbetsöverenskom­melsen skall erhålla följande nya lydelse.

Artikel 8 "Undervisningen och utbildningen skall i skolorna i de nordiska län­derna i lämplig omfattning innefatta undervisning om språk, kultur och allmänna samhällsförhållanden i de övriga nordiska länderna, inbegripet Färöarna, Grönland och Åland."

Artikel 44 "I Nordiska rådet samarbeta de nordiska ländernas samt Färöarnas, Grönlands och Älands folkrepresesentationer, ländernas regeringar samt Färöarnas och Grönlands landsstyren och Ålands landskapsstyrelse. Rå­det är initiativlagande och rådgivande i frågor, som avse samverkan mellan alla eller några av dessa länder och Färöarna, Grönland och Åland, samt har i övrigt de uppgifter som framgå av denna och andra överenskom­melser."

Artikel 47

"Rådet beslår av 87 valda medlemmar, regeringsrepresentanter och representanter för Färöarnas och (jrönlands landsstyren och Ålands land­skapsstyrelse.

Av medlemmarna väljer Danmarks folketing sexton, Finlands riksdag aderton, Islands alting sju, Norges storting och Sveriges riksdag vardera tjugo samt ett vart av Färöarnas lagting och Grönlands och Ålands lands­ting två. Dessutom väljer varje för;;amling motsvarande antal suppleanter.

Val av medlemmar och suppleanter förrättas årligen och gäller för tiden till nästa val. Vid val skola olika politiska meningsriktningar givas repre­sentation i rådet.

Endast den som är medlem av den församling som förrältat valet kan viira vald medlem eller suppleant i rådet.

Regeringarna, landsstyrena och landskapsstyrelsen utse bland sina med­lemmar del antal representanter som de önska."

 

Prop. 1983/84:24                                                                   11

Artikel 48

"Danmarks rikes delegation består av de av folketingel valda medlem­marna och de av regeringen utsedda representanterna samt av Färöarnas och Grönlands i andra stycket nämnda delegationer. Finlands delegiition beslår av de av riksdagen valda medlemmarna och de av regeringen ut­sedda representanterna samt av Ålands i andra stycket nämnda delegation. För ettvarl av de övriga länderna beslår delegationen av de av folkrepre­sentationen valda medlemmarna och de av regeringen utsedda represen­tanterna.

Färöarnas delegation beslår av de av lagtingel valda medlemmarna och de av landsstyret utsedda representanterna. Grönlands delegation består av de av landstinget valda medlemmarna och de av landsslyrel utsedda representanterna. Ålands delegation består av de av landstinget valda medlemmarna och de av landskapsstyrelsen utsedda representanterna.

Med "delegation" förstås i artiklarna 52. 53. 54 första stycket, och 58 andra stycket, landets delegation."

Artikel 49

"Regeringsrepresentanlerna saml landsslyrenas och landskapsstyrel­sens representanter ha icke rösträtt i rådet.

I frågor, som angå tillämpningen av överenskommelser mellan vissa länder, ha endast medlemmar från dessa länder rösträtt."

Artikel 55 "Regering. Färöarnas och Grönlands landsstyren. Älands landskaps­styrelse, ministerrådet och medlem ha rätl alt väcka förslag i rådet. Förslag skall beredas av utskott innan det slutbehandlas inom rådet."

Artikel 58

"Vatje delegation svarar för utgifterna för sitt dellagande i rådet.

Plenarförsamlingen. eller efter plenarförsamlingens bemyndigande pre­sidiet, fattar för varje budgetär beslut om hur de gemensamma utgifterna skola fördelas mellan delegationerna. Presidiet kan i särskilda fall fatta beslut om alt ändra denna fördelning."

Artikel 60

"I Nordiska ministerrådet samarbeta de nordiska ländernas regeringar.

Färöarnas och Grönlands landsstyren samt Älands landskapsstyrelse deltaga i ministerrådels arbete.

Ministerrådet fattar beslut i den utsträckning som angives i denna och andra överenskommelser mellan de nordiska länderna. Även i övriga sam­arbelsfrågor svarar ministerrådet för samarbetet mellan de nordiska län­dernas regeringar och mellan regeringarna och Nordiska rådet."

Artikd 61

"Medlem av regering, landsstyre eller landskapsstyrelsen kan i undan­tagsfall vid sammanträde företrädas av härtill befullmäktigad: dock måste minst tre av länderna vara representerade av regeringsmedlemmar.

Varje land utser en regeringsmedlem med uppgift atl med biträde av en ämbetsman svara för samordningen av nordiska samarbetsfrågor.

Ministerrådet bislås i sin verksamhet av ämbetsmannakommittéer och av ministerrådets sekretariat."

 

Prop. 1983/84:24                                                     12

Artikd 63

"Beslut av ministerrådet är bindande för de särskilda länderna. Beslut i fräga som enligt något lands författning kräver folkrepresentationens god­kännande binder dock icke detta land förrän folkrepresentationen godkänt beslutet. Erfordras sådant godkännande, skall ministerrådet underrättas härom innan ministerrådet fattar beslutet. Innan folkrepresentationens godkännande givits, är ej heller annal land bundet av beslutet.

Av ministerrådet fattat beslut är bindande för Färöarna, Grönland och Åland i den mån de ansluta sig till beslutet i enlighet med självstyrelseord­ningarna."

II

Denna överenskommelse skall ratificeras och ratifikationshandlingarna snarast möjligt deponeras i Finlands ministerium för utrikesärendena som skall överlämna bestyrkta kopior av överenskommelsen till de övriga fördragsslutande parterna.

Överenskommelsen träder i kraft trettio dagar efler den dag då samtliga fördragsslutande parters ratifikationshandlingar deponerats.

Till bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud i Rey­kjavik den 15 juni 1983 undertecknat denna överenskommelse i ett exem­plar på danska, finska, isländsk.a, norska och svenska språken, vilka samtliga texter äger samma vitsord.

För Danmarks regering: Christian Christensen

För Finlands regering: Gustav Björkstrand

För Islands regering: Matthias A. Mathiesen

För Norges regering: Asbj0rn Haugslvedl

För Sveriges regering: Svante Lundkvist

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983