Prop. 1983/84:191 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets

område

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7f Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå erlägger avgift för

a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin, fär, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m. (slaktdjursavgift),

b) mjölk som användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men
utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel
för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för
grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll,

e) vete och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn, flingor eller
liknande produkt,

f) majs och maniokrot eller ämne O stärkelse etter stärketseprodukt
som innehåller majs eller maniok- som erhålls ur annan vara än pota-
rot samt annan väsentligen lika tis,

stärkelserik vara, som användes vid tillverkning av stärkelse eller stärkelseprodukt,

h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller ur fetträvara, hänföriig till tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (fett-varuavgtft),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till tulltaxenummer 19.02 eller 23.04,

k) produkt, hänförlig till tulltaxenummer 21.07 B,

1) naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatit och fosfatkrita hänförliga till tulltaxenummer 25.10, ammoniak hänförlig till tulltaxenummer 28.16, kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat) hänförliga till tulltaxenummer 28.40 samt gödselmedel och andra produkter hänförliga till tulltaxenummer 31.01-31.05.

Denna lag träder i kraft den Ijuli 1984.

' Lagen omtryckt 1981:637.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865. Senaste lydelse 1982:557.

Nuvarande lydelse

Om växtförädlingsavgift gäller I
kap., 3 kap. 7-15§§ samt 4, 5, 8
och 9 kap. lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsavgifter. Beskattningsmyndighet är statens utsädeskontroll. Vad som sägs om beskattningsmyndighet i 3 kap. och 9 kap. 3 § nämnda lag skall dock gälla lantbruksslyrelsen. Om annan än statens utsädeskontroll utför statsptombering av utsäde, skatt denne debitera och uppbära avgiften för utsädeskontrollens räkning. Till allmänt ombud utses tjänsteman hos lantbruksstyrelsen.

Avgiftsskyldighet inträder vid
varje plomberingstillfälle. Verk
ställd debitering har samma verkan
som ett beslut enligt 4 kap. 3 § lagen
( ) om punktskatter och

prisregleringsavgifter. Avgiften skall i sådant fall betalas inom den tid som bestäms av den som utför statsplombering.

Föreslagen lydelse

6f-

Om växtförädlingsavgift gäller 1
kap., 3 kap. 7-l5§§ samt 4, 5, 8
och 9 kap. lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsavgifter. Beskattningsmyndighet är statens utsädeskontroll.

Avgiftsskyldighet inträder vid varje plomberingstillfälle. Verkställd debitering har samma verkan som ett beslut enligt 4 kap. 3 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. Avgiften skall i sådant fall betalas inom den tid som bestäms av den som utför statsplombering.

Prop. 1983/84:191 5

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-05

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, R.Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen, m. m.

1 Inledning

I prop. 1983/84:182 har regeringen lagt fram förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för regleringsåret 1984/85. Propositionen grundar sig på förslag från kommittén för överiäggningar om jordbruksprisregleringen. Kommittén lade även fram vissa förslag rörande dispositionen av införselavgiftsmedel. Vidare tog kommittén upp finansieringen av viss del av den statliga rådgivningen till jordbruket resp. kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård. Kommittén behandlade också fpågan rörande huvudmannaskapet m.m. för skördeskadeskyddet. Kommitténs förslag har fogats som bilaga till prop. 1983/84: 182. Jag anhåller nu att få anmäla dessa frågor liksom vissa andra frågor rörande prisregleringen efter den 30juni 1984.

I skrivelse den 15februari 1984 har statens Jordbruksnämnd lagt fram förslag om disposition av införselavgiftsmedel, m.m. Regeringen beslutade att överlämna skrivelsen tiU nyssnämnda kommitté för att i vissa avseenden övervägas inom ramen för det förslag som kommittén skulle avge. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 25 mars 1982 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet en särskild utredare' med uppdrag att utreda frågan om samordning av vissa resurser vid lantbruksnämnderna, skogsvårdsstyrelserna och den lokala fiskeriadministrationen. Mot bakgrund av att förutsättningarna för rådgivningen ändrats och det statsfinansiella läget uppdrog regeringen åt utredaren genom tilläggsdirek-

F. d. statssekreteraren Ivan Eckersten.

Prop. 1983/84:191 6

tiv den 21 april 1983 att göra en översyn av den statliga rådgivningen till jordbruket samt finansieringen härav. Som utgångspunkt för översynen angavs att rådgivningen liksom f. n. skall ses som ett led i jordbrukets och skogsbrukets rationalisering.

Utredningen avlämnade i september 1983 delbetänkandet (Ds Jo 1983:14) Den statliga rådgivningen till jordbruket — inriktning, omfattning och finansiering.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd, Sveriges lantbruksuniversitet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Hushållningssällskapens förbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR.

Jag anhåller att nu få ta upp frågan om rådgivningen till jordbruket.

Efter framställningar från Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Svenska lantmännens riksförbund (SLR) uppdrog regeringen år 1980 åt lantbruksstyrelsen att i samråd med statens utsädeskontroll (SUK) utreda möjligheterna till kostnadsbesparingar inom systemet för godkännande av utsäde. Lantbruksstyrelsen redovisade detta uppdrag den 2 september 1982. Styrelsen föreslår dels vissa tekniska ändringar i statsplomberings-systemet, dels vissa ändringar i utsädeskontrollens organisation.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgivits av statskontoret, RRV, Sveriges lantbruksuniversitet, SUK, statens växtsortnämnd, LRF, SLR, AB Estrella, AB Felix, de lokala frökontrollanstalterna, IVK Potatis AB, Hushållningssällskapens förbund. Kooperativa förbundet, Svalöv AB, Sveriges frögrossistförening, Sveriges fröodlareförbund, Sveriges potatisodlares riksförbund, Sveriges stärkelseproducenters förening, Weibull AB, Centralorganisationen SACO/SR, TCO:s statstjänstemannasektion. Statsanställdas förbund samt Föreningen foder och spannmål.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallades den 27 april 1983 en förhandlingsgrupp med uppdrag att för statens räkning förhandla och träffa avtal om finansiering av växtförädlingsverksamheten och därmed andra sammanhängande frågor. Förhandlingsgruppen har i mars 1984 inkommit med skrivelse angående finansieringen av växtförädlingsverksamheten.

Sedan det mellan staten och övriga intressenter år 1971 träffade avtalet rörande driften vid Stiftelsen Norrvikens trädgårdar upphört att gälla har en särskild förhandlingsgrupp lagt fram förslag om den fortsatta verksamheten vid trädgårdarna (Ds Jo 1983: 7). Med anledning därav har ett avtal träffats mellan staten och stiftelsen.

I prop. 1983/84:100 bil. 11 har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1984/85 beräkna till Lantbruksnämnderna ett förslagsanslag av 222390000 kr., till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag av 2968000000 kr., till Bidrag till permanent skördeskadeskydd ett anslag av 1 000 kr., till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. ett förslagsanslag

Utgifter

a) Av medel inom fördelningsplanen

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthandel, utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Regleringskassan för fågelkött

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk

- kött

- ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m. Stöd till odling av konservärter och

andra köksväxter Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exporträd Fraktstöd för foder till Norrland Reserv till jordbruksnämndens förfogande

47 279	2000
29500	29500
0	0
80761	0
50000	50000
73000	167000
71000	73000
0	0
33 500	20500
5 000	5000
1400	1700
8650	10850
25 000	29000
2 500	4 500
1400	1700
2000	2000
500	500
500	1500
150	0
0	28450

avgifter för ost 20 739 Stöd till maltproduktionen 2 000 Sveriges exportråd 500	9500 2000 1500
Summa 74312	65052
Summa utgifter 606452	492252
Saldo vid utgången av resp. regleringsår ./.20593	./.14310

b) Av medel utanför fördelningsplanen

Utbyteshandel nötkött, öststaterna

Utbyteshandel kött och fläsk

Pristillägg får- och lammkött

Svensk matpotatiskontroll

Sveriges potatisodlares riksförbund

Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare

Stöd till odling av vallväxtfrö

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen

Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk

Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införsel-

15124	15 000
0	0
17173	15 500
5067	5 378
2634	2799
475	475
300	300
4000	6000
6000	6000
300	300

300

Intäktsräntor från föregående år.

Fördelningsplanen för regleringsåret 1983/84 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifter för fodermedelsimporten, f.n. beräknade till 160 milj. kr. Fördelningsplanen omfattar därmed 427,2 milj. kr. Jordbruksnämnden beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till 477,9 milj. kr., vilket innebär ett beräknat överskott av 50,7 milj. kr. sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1983/84 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret.

Sammanställningen avseende regleringsåret 1983/84 skiljer sig på några punkter från de beräkningar som lagts fram i prop. 1982/83:162. Sålunda har posten utbyteshandel med öststaterna avseende nötkött ökats med 5milj. kr. och restitution av införselavgifter för vissa styckningsdetaljer ökats med 3,5 milj. kr. till 9,5 milj. kr. Medel till utbyteshandel med kött och fläsk, som angavs tiU 50 milj. kr. beräknas inte bli tillgängliga. Bidragen till Svensk matpotatiskontroll och Sveriges potatisodlares riksförbund har ökats med 160000 kr. resp. 103000 kr., eftersom nämnden tillstyrker ett tilläggsanslag för regleringsåret 1983/84 för ökade lönekostnader under år 1983 med dessa belopp.

Behovet av medel för sådana ändamål som får täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen, beräknas för regleringsåret 1983/84 till 65 milj. kr. Detta leder till ett underskott av 14,3 milj. kr. för regleringsåret

Prop. 1983/84:191 9

1983/84. Härtill kommer ett underskott av 20,6 milj. kr. som uppstod under regleringsåret 1982/83, varför utnyttjad rörlig kredit hos riksgäldskontoret per den 30juni 1984 kan beräknas uppgå till 34,9 milj. kr.

Om likväl ett överskott skulle uppkomma under regleringsåret 1983/84 bör enligt jordbruksnämnden överskjutande belopp i första hand användas till att betala utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp av 50 milj. kr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn till att sammanlagt 108,1 milj. kr. för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna regleringsåren 1978/79- 1982/83.

Jag vill här erinra om att, i den mån jordbruksnämnden utnyttjat den rörliga kredit som ställts till nämndens förfogande för bl. a. ändamål utanför fördelningsplanen, skall under regleringsåret 1983/84 inflytande odisponerade införselavgiftsmedel i första hand användas för återbetalning av krediten. Krediten får inte disponeras för utbyteshandel med kött och fläsk avseende andra länder än de östeuropeiska staterna. Jag har inte något att invända mot vad jordbruksnämnden anfört rörande införselavgiftsmedlens disposition under regleringsåren 1982/83 och 1983/84.

Jordbruksnämnden beräknar att det under regleringsåret 1984/85 inflyter 596,6 milj. kr. i form av införselavgiftsmedel, inkl. räntor från föregående år. Härav avser 250 milj. kr. fodermedel.

Jordbruksnämnden föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1984/85 bör omfatta 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter vUket totah ger 517,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag.

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling lägger nämnden inte fram någon fördelningsplan för det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att återkomma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Nämnden bör liksom tidigare, efter hörande av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.

Jag har inget att erinra mot att Svensk spannmålshandel Uksom hittills tillförs införselavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tUlföras hela fettvaruavgiften för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande fettvaruavgiften på den totala fettkonsumtionen inom landet.

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 åt jordbruksnämnden att närmare överväga och lägga fram förslag om användningen av införselavgiftsmedel inom och utanför fördelningsplanen. Med hänsyn till underskottet i fråga om sådana medel under regleringsåren 1982/83 och 1983/84 och de små utsikterna till överskott de närmaste åren har nämnden gjort en genomgång och omprövning av de olika posterna utanför fördelningsplanen. För vissa poster har nämnden härvid funnit sakliga skäl till en annan finansiering. Förslagen är emellertid av sådan omfattning och tar

Prop. 1983/84:191 10

upp anslag som varit föremål för prövning vid tidigare prisöverläggningar att nämnden med anledning härav föreslagit att vissa poster borde tas upp vid överläggningarna om jordbruksprisregleringen efter den 30juni 1984. Jordbruksnämnden har hemställt att frågan om medel utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1984/85 överlämnas till den kommitté som skall lägga fram förslag om jordbruksprisregleringen för tiden efter den 30 juni 1984.

Regeringen beslutade den I mars 1984 att jordbruksnämndens skrivelse i här berört hänseende skulle överlämnas till den tidigare nämnda kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen för att övervägas inom ramen för det förslag som kommittén skulle avge.

På grundval av jordbruksnämndens skrivelse och kommitténs förslag anger jag i det följande medelsbehovet under regleringsåret 1984/85 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

För utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jordbruksnämnden beräknat 15 milj. kr. Beloppet bör föras över till Svensk kötthandel. Utbyteshandel med kött och fläsk med andra länder måste enligt prognoser om tillgången på införselavgiftsmedel helt finansieras av medel inom fördelningsplanen. Om likväl medel utanför fördelningsplanen skulle bli tillgängliga för detta ändamål bör de föras över till Svensk kötthandel i enlighet med de grunder som redovisats i prop. 1977/78:154 och 1978/79:208.

För regleringsåret 1983/84 disponerar jordbruksnämnden medel för pristillägg för får- och lammkött med högst 330 öre per kg. Nämnden föreslår ett oförändrat pristillägg vilket beräknas innebära en kostnad av 16,5 milj. kr. Jag har inget att invända mot detta förslag.

Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) föreslår nämnden för regleringsåret 1984/85 att 1 319000 kr. anvisas för upplysningsverksamhet på matpo-tatisområdet. Ersättningen till SMAK för den officiella kontrollen av matpotatis föreslås uppgå till högst 4097000 kr. för regleringsåret 1984/85. Jag har inte något att erinra mot den föreslagna ersättningen till SMAK för regleringsåret 1984/85.

Jordbruksnämnden föreslår att Sveriges potatisodlares riksförbund för regleringsåret 1984/85 tilldelas 2 780000 kr. för verksamhet med effektivisering av matpotatisodtingen. Enligt nämnden skulle finansieringen kunna ske via arealavgifter, handelsgödselavgifter eller införselavgifter inom fördelningsplanen. Detta har också kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen föreslagit.

Jag biträder förslaget att sistnämnda ändamål finansieras av andra medel än införselavgifter utanför fördelningsplanen. Det ankommer på regeringen att efter förslag av jordbruksnämnden besluta i denna fråga.

Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör i enlighet.med jordbruksnämndens förslag tillföras oförändrat 475 000 kr. för regleringsåret 1984/85.

Prop. 1983/84:191 11

Bidrag för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de nordligaste länen föreslås för regleringsåret 1984/85 utgå med oförändrat 300000 kr. Jag har inget att invända mot detta.

Jordbruksnämnden disponerar för regleringsåret 1983/84 6 milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen för återbäring till pätsdjursuppfödare av den del av priset på inhemskt foder för pälsdjursuppfödning som är hänförlig till införselavgifterna på fodermedel. Enligt nämnden kan återbäring till pälsdjursuppfödare ses som en form av prisutjämning. Extern prisutjämning i andra fall belastar resp. reglering. För spannmål belastas således regleringsföreningen Svensk spannmålshandel med de nettokostnader som prisutjämningen medför. Det är enligt nämnden naturligt att prisutjämningen till pälsdjursuppfödare för fördyringen av inhemskt foder på samma sätt belastar spannmålsregleringen. Vissa smärre kvantiteter importerat foder används. Även för dessa kvantiteter bör enligt nämnden restitution erhållas, vilken bör tas från införselavgifterna på fodermedel.

Kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen föreslår att kostnader för prisåterbäring till pälsdjursuppfödare får belasta spannmålsregleringen resp. medel inom fördelningsplanen. Jag biträder kommitténs förslag.

För kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk anvisades för regleringsåret 1983/84 300000 kr. av medel utanför fördelningsplanen. Enligt jordbruksnämndens mening är även kollektiv återbetalning för foderfördyring för fiskodlingen en form av prisutjämning. Det är därför rimligt att resp. reglering belastas med den kostnad som prisutjämningen medför. För den foderfördyring som härrör från inhemsk spannmål föreslår nämnden att spannmålsregleringen belastas, medan den del som härrör från importerat foder bör tas direkt från inflytande införselavgifter.

Den nyssnämnda kommittén föreslår att kollektiva åtgärder för odlingen av konsumtionsfisk bör belasta spannmålsregleringen resp. införselavgiftsmedel från import av foder. Jag biträder även detta förslag.

För stöd till vallfröodtingen anvisades för regleringsåret 1983/84 6milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen. Enligt jordbruksnämnden bör den del av vallfröstödet som avser jordbrukets vallväxter täckas av medel inom fördelningsplanen, eftersom medlen tillfaller jordbruket i form av lägre utsädespriser. Eftersom grönytefröerna går att importera och det från beredskapssynpunkt inte finns anledning att skydda odlingen torde det enligt nämnden främst vara ett jordbrukarintresse att stödja denna odling. Jordbruksnämnden föreslår att hela vallfröstödet fr. o. m. regleringsåret 1984/85 täcks av medel inom fördelningsplanen. Detta föreslår även kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen.

Jag biträder förslaget.

TiU fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsåret 1983/84 förts 800000 kr., varav 500000 kr. inom och 300000 kr. utanför fördelningsplanen. Lantbruksstyrelsen har i skrivelse till jord-

Prop. 1983/84:191 12

bruksnämnden påpekat att stödet bör räknas upp för att verksamheten inte skall behöva skäras ned drastiskt. Jordbruksnämnden föreslår att anslaget höjs till 1 milj. kr., varav 500000 kr. tas av medel inom fördelningsplanen och 500 000 kr. ur sockerregleringsfonden. Bidraget från sockerregleringsfonden motiveras enligt nämnden av att biodlarna förbrukar över I 000 ton socker.

För egen del biträder jag förslaget om en uppräkning av stödet. Jag förordar emellertid att 500000 kr. anvisas av medel utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1984/85 under förutsättning att motsvarande belopp anslås inom fördelningsplanen. Frågan om finansiering med medel ur sockerregleringsfonden bör tas upp vid överläggningarna om prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1985.

Kostnaderna för restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt för ost bör enligt jordbruksnämnden fr. o. m. regleringsåret 1984/85 redovisas som restitution under införselavgifterna på slaktvaror. Jag har inte något att invända mot att restitutionen därmed avförs från ändamål utanför fördelningsplanen.

För stöd till mattproduktionen bör enligt nämndens förslag 3 milj. kr. utgå under regleringsåret 1984/85. Jag biträder även detta förslag.

Jordbruksnämnden har vidare föreslagit att Sveriges exportråd får 2 milj. kr. för att stimulera export av högförädlade livsmedel. Jag biträder förslaget under förutsättning att 2 milj. kr. ställs till förfogande inom fördelningsplanen.

2.2 Rörliga krediter

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 åt statens jordbruksnämnd att överväga och framlägga förslag rörande behovet av och möjligheterna till samordning av de rörliga krediter m.m. i riksgäldskontoret som f.n. står till förfogande för olika ändamål inom jordbruksprisregleringen. Jordbruksnämnden har nu redovisat detta uppdrag.

Med hänsyn till ovissheten om den faktiska avgiftsuppbörden föreslår jordbruksnämnden att en rörlig kredit på 120 milj. kr. får stå till förfogande även under regleringsåret 1984/85 och att den får användas för ändamål inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Jag biträder förslaget med tillägget att krediten endast med regeringens särskilda medgivande bör få användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.

Med stöd av riksdagens beslut våren 1981 (prop. 1980/81:190, JoU 36, rskr 419) inrättades den Ijuli 1981 en för hela råvarukostnadsutjämningen gemensam utjämningskassa. Från denna kassa görs samtliga utbetalningar av bidrag. Till kassan förs samtliga avgifter som tas ut inom ramen för utjämningen. Dessutom tillförs bidrag från jordbruket och ur sockerregleringsfonden samt budgetmedel. Jordbruksnämnden har på regeringens

Prop. 1983/84:191 13

uppdrag lämnat en redovisning av utjämningskassan för regleringsåret 1982/83 inkl. jordbrukets och sockerregleringsfondens bidrag till denna. Omslutningen av utjämningskassan uppgår till 439 milj. kr. för detta regleringsår. Under budgetåret 1983/84 står en rörlig kredit av 40 milj. kr. till jordbruksnämndens förfogande för att upprätthålla kassans likviditet. I enlighet med jordbruksnämndens förslag bör krediten för nästa budgetår minskas tiU 20 milj. kr.

Riksdagen medgav våren 1983 att jordbruksnämnden för budgetåret 1983/84 får disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret dels till ett belopp av högst 250 milj. kr. för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter, dels till ett belopp av högst 50 milj. kr. för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Nämnden föreslår att krediten för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter får disponeras med ett oförändrat belopp under budgetåret 1984/85. Eftersom krediten för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö inte utnyttjas föreslår nämnden att den dras in fr.o.m. budgetåret 1984/85. Jag biträder nämndens förslag.

Svensk spannmålshandel får, efter beslut av regeringen, disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 35 milj. kr. för handhavande av brödsädsregleringen (prop. 1970:1 bil. 11, JoU 3, rskr 125). Jordbruksnämnden föreslår att krediten dras in, eftersom den inte utnyttjas. Jag biträder även detta förslag.

Det bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur disponibla krediter får utnyttjas och villkoren för detta.

Övergängen från lån av budgetmedel till rörlig kredit i riksgäldskontoret för finansiering av säsongmässig lagring av smör och köttvaror fr. o. m. regleringsåret 1979/80 samt för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö fr.o.m. regleringsåret 1980/81 medförde ökade räntekostnader. Regeringen medgav att den rörliga krediten på 120 milj. kr. som ställts till regeringens förfogande i riksgäldskontoret för prisregleringsändamål under regleringsåren 1979/80 och 1980/81 fick disponeras för att täcka nämnda räntekostnader i avvaktan på en slutlig lösning av frågan om hur räntekostnaderna skulle täckas. De räntekostnader som belastar den rörliga krediten uppgår till 10 milj. kr., varav 8 milj. kr. avser ränta på lagring av smör och köttvaror och 2 milj. kr. ränta på lån vid inlösen av oljeväxtfrö. Kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen föreslår att köttregleringen och mjölkregleringen belastas med 4 milj. kr. vardera och fettvaruregle-ringen med 2 milj. kr.

Jag biträder kommitténs förslag.

2.3 Den statliga rådgivningen till jordbruket

Riksdagen behandlade år 1979 riktlinjer för den statliga rådgivningsverksamheten för jordbruket (prop. 1978/79:100 bil. 13, JoU 20, rskr 253). Utredningen om samordning av vissa resurser vid lantbruksnämnderna.

Prop. 1983/84:191 14

skogsvårdsstyrelserna och den lokala fiskeriadministrationen anser att det är av väsentlig betydelse att rådgivning liksom hittills ingår som en integrerad del i de statliga insatserna för rationaliseringen. Enligt utredningen måste investeringar och produktionstekniska förändringar inom jordbruket ske med en helhetssyn på företagens ekonomi och utvecklingsmöjligheter. Denna helhetssyn måste i hög grad prägla rådgivning och andra statliga åtgärder. Det har visat sig att lantbruksnämnderna med sin samlade breda kompetens är den enda organisation som har möjlighet att lämna denna typ av företagsinriktad rådgivning.

Möjligheterna för företagarna i jordbruket att som tidigare genom storleks- och produktionsökning förbättra sitt ekonomiska resultat är enligt utredningen numera begränsade. Däremot föreligger betydande möjligheter att effektivisera produktionen och bibehålla eller förbättra det ekonomiska resultatet genom olika åtgärder för att minska kostnaderna inom ramen för i stort sett oförändrad företagsstorlek och produktionsvolym. Sådana effektiviseringsåtgärder bör i enlighet med de jordbrukspolitiska riktlinjerna kanaliseras genom initiativ från lantbruksnämnderna. Det bör också enligt utredningens uppfattning ankomma på lantbruksverket att ha ett övergripande ansvar för att rådgivningsbehovet tillgodoses.

Utredningen bedömer att behovet av och kraven på rådgivningsinsatser från lantbruksnämnderna på vissa områden kommer att öka. Det gäller t.ex. kraven på lantbruket i fråga om miljö- och naturvårdshänsyn och arbetsmiljö samt insatser i fråga om livsmedelsproduktion i en krissituation. Utredningen framhåller också behovet av ett starkare samband mellan forskning och försök och erfarenheter vid jordbruksföretagen. De basresurser för rådgivning lantbruksnämnderna förfogar över bör i enlighet med de riktlinjer som fastställts av statsmakterna användas som ett jord-brukspolitiskt medel för att främja jordbruket och jordbrukets rationalisering. Lantbruksnämnderna bör liksom hittills mot avgift också utföra sådana uppdrag som är angelägna från rationaliseringssynpunkt om inte behovet kan bli tillgodosett utan statliga insatser.

Enligt utredningen bör lantbruksverket liksom hittills ha ett övergripande ansvar för att jordbruksföretagarens behov av konsulthjälp/rådgivning i företags- och produktionstekniska frågor skall kunna tillgodoses. 1 den mån service inte kan erhållas från andra organ, detta gäller främst i de norra delarna av landet, bör den även i fortsättningen kunna ombesörjas av lantbruksnämnderna.

För att uppnå en effektiv rådgivning krävs samordning med annan rådgivning än den som ges frän lantbruksverket. Bl. a. menar utredningen att samarbetet mellan lantbruksverket och lantbruksuniversitetets konsulentavdelning bör breddas och fördjupas. Det bör vidare åvila lantbruksverket att samordna lantbruksrådgivningen mellan olika organ på det regionala och lokala planet. Enligt utredningen bör det ocksä ankomma på lantbruksstyrelsen att verka för att lantbruksnämndernas rådgivning i ökad

Prop. 1983/84:191 15

utsträckning sker i samverkan med de organ på länsplanet som har en bred kontakt med ett stort antal jordbrukare.

Enligt utredningen beräknas de totala kostnaderna för rådgivnings- och uppdragsverksamhet uppgå till 50-60milj. kr. Härav härrör ca 8-10 milj. kr. från jordbrukarnas initiativ, ca 20 milj. kr. från lantbruksnämndernas initiativ och ca 30 milj. kr. från nämndernas myndighetsutövning.

Utredningen anför att det på grund av det statsfinansiella läget i fortsättningen kan bli svårt att tillgodose lantbruksverkets hela behov av resurser för rådgivning med medel från statsbudgeten.

Som ett alternativ tUl finansiering över statsbudgeten finns det därför skäl att för viss rådgivning pröva andra finansieringsvägar. Utredningen föreslår att man i samband med överläggningarna om prisregleringen på jordbrukets produkter avdelar 5 milj. kr. att ställas till lantbruksstyrelsens förfogande för rådgivningsverksamhet. Vidare föreslås att avgifterna på handelsgödsel anpassas så att förslagsvis ytterligare 5 milj. kr. kan ställas till lantbruksstyrelsens förfogande för rådgivning.

I norra Sverige är de regionala förutsättningarna sådana att det inte är sannolikt att rådgivning där kan tillgodoses på annat sätt än genom statliga insatser. Enligt utredningen bör lantbruksverket prioritera rådgivningsresurserna på ett sådant sätt att behovet av rådgivning till jordbruket i norra Sverige tillgodoses.

Utredningen har remissbehandlats.

Statskontoret och RRV anför i fråga om kraven på lantbruksrådgivningen att rationaliseringsgraden i jordbruket nu nått en sådan nivå att det i stort sett saknas motiv för staten att ansvara för den verksamheten. I framtiden är det mest frågan om löpande inre rationalisering och den bör jordbrukarna själva ansvara för. Lantbruksstyretsen och LRF anför att man i rådgivningen beaktar krav som ställs på jordbruket av samhället. Ytterligare krav kommer att ställas i framtiden vad gäller naturvård, arbetsmiljö och kulturminnesvård. Enligt LRF har staten också ett ansvar för att föra ut forsknings- och försöksresultat vilket bl.a. sker via lantbruksrådgivningen. Denna synpunkt framförs även av Hushållningssällskapens förbund. Hushållningssällskapens förbund och SACO/SR betonar samhällets ansvar och intresse för att bedriva en rationaliseringsverksamhet med syftet att jordbruket skall kunna producera bra och billiga livsmedel med en skälig lönsamhet.

Rådgivningens omfattning bör enligt statskontoret i betydligt större omfattning vara efterfrågestyrd. RRV anser när det gäller rådgivningens inriktning att statens ansvar skall vara på områden som gäller miljö- och naturvårdshänsyn, arbetsmiljöfrågor och kulturminnesvård. Lantbruksstyretsen menar att effekten av den statliga rationaliseringsverksamhelen kommer att avta utan en stor andel företagsanpassad rådgivning som är väl samordnad med andra insatser. Liknande synpunkter framförs frän skogsstyrelsen. Statens jordbruksnämnd pekar på sårbarhetsfrågorna och anser

Prop. 1983/84:191 16

att en rådgivning riktad mot att minska denna sårbarhet är en angelägen uppgift. Lantbruksuniversitetet anser att en stor rationaliseringspotential finns i en förbättrad produktionsrådgivning. Enligt TCO är en neutral rådgivning viktig för en fortsatt uppbyggnad av bärkraftiga företag och för fortsatt rationalisering och effektivisering.

Organisations- och samordningsfrågorna kommenteras av statskontoret med att man närmare bör undersöka möjligheterna att gemensamt utnyttja tillgängliga resurser vid lantbruksnämnderna, lantbruksuniversitetet och lantbruksskolorna. Enligt RRV hör samhället i första hand förmedla forskningsresultat med betydelse för miljövård, kulturminnesvård etc. Ett utökat behov av samordning av utbudet av rådgivning föreligger enligt lantbruksstyretsen. Nämnderna svarar redan i dag för en viss sådan samordning men kravet ökar i och med minskade resurser. Styrelsen förordar en ökad samordning med konsulentavdelningen framför allt vad gäller den långsiktiga planeringen. Lantbruksuniversitetet, LRF och SACO/SR delar utredningens överväganden och förslag i fråga om samordningen av rådgivningen.

Statskontoret har inga invändningar mot utredningens förslag om kollektiv finansiering men anser att huvuddelen av nämndernas intäkter skall tas ut direkt av jordbrukarna. RRV är också positivt till ökad kollektiv finansiering men anser i övrigt att det primära är att fastställa hur stor del av verksamheten som skall finansieras via budgetmedel. Utredningen ger enligt verket inget svar på detta. Länt bruks styre Is en anser det inte vara ett samhällsintresse att regelmässigt individuellt avgiftsbelägga rådgivningen. Styrelsen anser vidare att det har mindre betydelse varifrån medel anvisas för rådgivningen så länge den kan bedrivas i obunden form. Flera andra remissinstanser, skogsstyrelsen, lantbruksuniversitetet, TCO och SACO/SR tar också upp frågan om obunden rådgivning, möjligheten att bedriva rådgivning från statens utgångspunkter samt bibehållen möjlighet till samordning av rådgivning från olika intressenter.

Både LRF och Hushållningssällskapens förbund avstyrker bestämt utredningens finansieringsförslag och anser att staten skall svara för kostnaderna för lantbruksnämndernas rådgivning.

Statskontoret anser att lantbruksnämnderna i norra Sverige inte skall undantas från att debitera avgifter. I stället bör ett ökat generellt stöd utgå. RRV anser att nämndernas verksamhet bör fortgå oförändrat i norra Sverige. Lantbruksstyrelsen biträder utredningens förslag.

Mot bakgrund av utredningens förslag uppdrog regeringen åt kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen att ta upp frågan om finansiering av viss del av den statliga rådgivningen till jordbruket.

För egen del biträder jag det förslag som har lagts fram av kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen, vilket innebär att lOmilj. kr. av kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket skall avlastas statsbudgeten genom ökad individuell avgiftsfinansiering. Detta förslag har

Prop. 1983/84:191 17

lagts fram i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. Det ankommer på regeringen att besluta om den närmare utformningen av de taxebestämmelser som förslaget föranleder. Jag återkommer senare tiU anslagsfrågan.

2.4 Utsädeskontroll

Bakgrund

Enligt utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (1980:438) gäller att utsäde av potatis, strå- och trindsäd, baljväxt, vallgräs, beta som inte är sockerbeta, kålrot och röva, foderkål, grönfoderraps, raps, rybs eller vitsenap inte får överlämnas till en odlare utan att statsplombering dessförinnan har skett. Genom statsplombering kontrolleras kvaliteten på utsädet. Kontrollen i fråga om fröburna växtslag avser bl. a. utsädesodlingens belägenhet och tUlstånd under växttiden, utsädets sortrenhet, sundhet, livs- och lagringsduglighet samt renhet. I fråga om utsädespotatis kontrolleras knölkvalitet och sundhet samt utsädets lagringsbetingelser. Innehållet i kvalitetskraven bestäms i föreskrifter som meddelas av lantbruksstyrelsen. Statsplombering krävs inte för utsäde som en odlare själv ställer i ordning för eget bruk. Statsplomberingen är således inriktad på utsädesindustrins produkter.

Andelen statsplomberat utsäde av den totala mängden utsäde som används årligen varierar för olika grödor. För odling av oljeväxter används enbart statsplomberat utsäde. Vid odling av vårstråsäd uppgår den stats-plomberade mängden till drygt 60%. I fråga om potatisutsäde statsplom-beras knappt 40% av den under året använda mängden utsäde.

Kontrollkostnadens andel av utsädespriset har under senare år utgjort ca 3%. Detta innebar t.ex. för vårkorn som år 1982 kostade ca 200kr. per deciton utsäde att kontrollkostnaden utgjorde 6 kr.

Statsplombering, plombering av utsäde enligt internationella OECD-systemet och annan utsädeskontroll handhas av statens utsädeskontroll (SUK), som dessutom utför utsädesanalyser åt jordbrukare, institutioner och företag, samordnar kontrollverksamheten i landet samt bedriver allmännyttig verksamhet inom utsädesområdet. Ledningen och kansliet för myndigheten finns i Solna, där det även finns ett laboratorium och en samordningsenhet. Laboratorier finns vidare i Lund, Landskrona och Umeå. Laboratoriet i Landskrona är en s. k. sluten enhet hos Weibull AB. Vid denna enhet svarar av SUK anställd personal för kontrollen av det utsäde sorn statsplomberas vid företaget. Analyserna utförs däremot av Weibulls egen personal.

Med stöd av tillstånd enligt utsädesförordningen utförs också statsplombering av bruksutsäde vid de lokala frökontrollanstalterna i Linköping, Skara och Örebro. Vid dessa utförs även produktionsanalyser åt utsädesföretag och analyser åt jordbrukare. Statsplomberingen torde svara för i 2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 191

Prop. 1983/84:191 18

genomsnitt ca 60% av inkomsterna. Ägare till de lokala frökontrollanstalterna är hushåUningssällskapen i resp. län.

Under de senaste två decennierna har analysverksamheten inom utsädeskontrollen halverats. Under samma tid har analyskapaciteten hos den organisation för vilken jag nu redogjort varit i stort sett oförändrad i fråga om lokaler och utrustning. Dessa förhållanden samt den omständigheten att verksamheten är mycket ojämnt fördelad under året har skapat problem och utlöst krav på rationaliseringar. Frågan om rationalisering av organisationen behandlades av riksdagen senast år 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 13 s. 84—92). I fråga om de lokala frökontrollanstalterna uttalade föredraganden att någon förändring i deras verksamhet och beträffande huvudmannaskapet då inte borde ske.

Uppbörd av växtförädlingsavgifter regleras i lagen (1959:92) om förfarande vid konsumtionsbeskattning. Beskattningsmyndighet är statens utsädeskontroll. Uppbörden sker i samband med statsplombering av utsäde. Större delen av uppburen växtförädlingsavgift återbetalas i form av bidrag. Medel som inte kunnat fördelas i form av bidrag utbetalas till statens råd för skogs- och jordbruksforskning. I utsädeslagen (1976:298) föreskrivs att uppburna växtförädlingavgifter tillförs en särskild fond (växtförädlingsfonden). I framställning den I2januari 1984 föreslår lantbruksstyrelsen, att fonden avvecklas eftersom den numera saknar betydelse. Förslaget har tillstyrkts av SUK.

Tekniska förändringar i statsptomberingssystemet

Som bakgrund tUl mina överväganden rörande utsädeskontrollens framtida organisation i det följande viU jag redovisa de förslag tiU tekniska ändringar i statsplomberingssystemet som jag senare ämnar föreslå regeringen att besluta om.

Jag biträder i likhet med flertalet remissinstanser lantbruksstyrelsens förslag till ändringar i statsplomberingen av fröutsäde. Förslaget innebär att ett utsädesföretag efter ansökan hos SUK kan få tillstånd att leverera utsäde till odlarna, innan det slutliga analysresultatet föreligger. För att sådant tillstånd skall kunna lämnas krävs att företaget bl.a. har en väl fungerande produktionskontroll. Ett tillstånd bör kunna förenas med villkor. Bl.a. måste odlarna tillförsäkras möjligheter att få ersättning om det vid slutanalysen visar sig att den vara som levererats inte uppfyllt de kvalitetskrav som gäller vid statsplomberingen.

Ett genomförande av den nu redovisade ändringen i det tekniska systemet får betydelse både för utsädeskontrollens organisation och för de utsädesföretag som kommer att utnyttja det nya systemet. För utsädeskontrollen innebär det nya systemet att de nu mycket besvärliga arbetstop-parna kan jämnas ut. Slutanalysema behöver inte vara färdiga till dess utsädet skall levereras eller användas. På sikt kan det finnas möjligheter att gå över till stickprovskontroll. Om så sker kommer behovet av slutana-

Prop. 1983/84:191 19

lyser att minska. För utsädesföretagen medför det förhållandet att de inte behöver vänta på slutanalysen innan de kan leverera utsäde att hanteringen i magasinen i betydande omfattning kan rationaliseras med kostnadsbesparingar som följd.

I fråga om statsplomberingen av potatisutsäde anser jag inte att det finns skäl att föreslå någon ändring.

En annan omständighet som påverkar utsädeskontrollens framtida verksamhet och som bör beaktas i detta sammanhang är möjligheterna att utnyttja ny teknik vid kontrollarbetets utförande. Det kan på goda grunder antas att tekniken kommer att ge möjligheter till rationalisering av verksamheten.

I likhet med lantbruksstyrelsen och SUK anser jag att det inte längre föreligger något behov av en särskild växtförädlingsfond och föreslår därför att den avvecklas. Detta föranleder vissa ändringar i utsädeslagen. Mot bakgrund härav har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i utsädeslagen (1976:298). Med hänsyn till ändringarnas okomplicerade art anser jag det inte motiverat att höra lagrådet.

Utsädeskontrollens framtida organisation

Den nuvarande organisationen av den officiella utsädeskontrollen är enligt lantbruksstyrelsen oenhetlig, eftersom statsplombering utförs av både staten och enskilda. Enligt styrelsen är överkapaciteten stor för analysering av utsäde såväl lokal- som utrustningsmässigt. Denna överkapacitet kan dessutom komma att förstärkas vid införandet av de föreslagna ändringarna av det tekniska systemet. I lantbruksstyrelsens utredning har redovisats olika alternativ till organisationsförändringar.

Remissutfallet i organisationsfrågan är mycket splittrat.

För egen del vill jag anföra följande. Kontrollen av utsäde får anses vara en betydelsefull uppgift för samhället. På den organisation som fullgör denna uppgift bör enligt min mening ställas krav på samma effektivitet som gäller för annan statlig kontrollverksamhet. Statsplombering av utsäde är en myndighetsuppgift som i princip är av samma slag som den officiella provning som enligt lagen (1974:896) om riksprovplatser utförs vid sådan provplats. Med hänsyn härtill anser jag att utsädeskontrollen måste bedrivas inte bara med krav på effektivitet utan också på opartiskhet och oberoende. Den föreslagna nya ordningen inom statsplomberingssystemet kommer att förstärka dessa krav. Att bedriva offentlig utsädeskontroll i de tre lokala frökontrollanstalterna får enligt min uppfattning anses stå i mindre god överensstämmelse med de principer som ligger till grund för lagstiftningen om officiell provning. Med hänvisning till nu anförda omständigheter samt svårigheterna att med delat huvudmannaskap för laboratorieenheterna anpassa kontrollkapaciteten till behovet talar nu flera skäl för att utsädeskontrollen i sin helhet läggs under statligt huvudmannaskap.

Att organisationen får en huvudman ökar påtagligt möjligheterna att

Prop. 1983/84:191 20

framdeles utnyttja befintliga resurser på ett flexibelt sätt. Vidare blir det lättare att med ny teknik rationalisera verksamheten i takt med utvecklingen inom utsädesområdet.

En övergång till en helstatlig organisation måste enligt min mening föregås av en noggrann bedömning av det framtida laboratoriebehovet. F. n. föreligger som jag tidigare nämnt en stor överkapacitet inom utsädeskontrollorganisationen som helhet. Uppgifter om analysverksamheten säsongen 1981/82 visar att det under de tre mest arbetsbelastade månaderna finns en överkapacitet på mer än 50%. De analyser som är kapacitetsbe-gränsande inom utsädeskontrollen är groningsanalyser samt renhets- och antalsanalyser. Den maximala kapaciteten per månad för groningsanalyser är för laboratorierna i Solna, Lund, Linköping, Skara och Örebro 18600 analyser. I februari är behovet av sådana analyser som störst och under februari 1982 utfördes 8300 groningsanalyser. Beträffande renhets- och antalsanalyser uppgår månadskapaciteten vid nämnda laboratorier till 6800 analyser. Den månad behovet var som störst under säsongen 1981/82 utfördes 2300 analyser. Analysbehovet minskade något under säsongen 1982/83.

Med hänsyn till de uppgifter som jag nu har lämnat och med beaktande av att analysverksamheten framdeles kan bedömas komma att minska i omfattning måste en betydande reduktion av den nuvarande laboratoriekapaciteten genomföras. Utredningen i ärendet visar på ett övertygande sätt att av de fyra laboratorierna i mellansverige — Linköping, Skara, Solna och Örebro - endast ett behövs i den framtida organisationen. En samlad bedömning ger vid handen att det är laboratoriet i Skara som lämpligen bör behållas.

Med utgångspunkt i vad jag nu har redovisat härför statens räkning med Skaraborgs läns hushållningssällskap träffats ett avtal som innebär att staten fr.o.m. den Ijuli 1984 anställer frökontrollanstaltens personal, övertar anstaltens utrustning och inventarier för 625000 kr. samt förhyr de lokaler i vilka verksamheten f. n. bedrivs. Avtalet har ingåtts under förutsättning av att riksdagen bifaller det förslag till omorganisation av utsädeskontrollen som här är i fråga och med förbehåll för regeringens godkännande. Övertagandet avses komma att finansieras med medel som disponeras av SUK.

Av det ställningstagande som jag nu har gjort rörande laboratoriebehovet följer att laboratorieverksamheten vid enheten i Solna bör avvecklas. SUK:s ledning och kansli bör då lämpligen omlokaliseras till Lund, där erforderliga lokaler finns.

De organisationsförändringar som jag nu har förordat kan givetvis inte ske utan att personalen berörs. Beträffande tjänster vid bl.a. laboratoriet som skall avvecklas gäller de nya trygghetsbestämmelserna som trädde i kraft den 1 april i år. Jag beräknar att denna personal kan beredas fortsatt anställning vid SUK:s övriga laboratorier. Beträffande den personal vid

Prop. 1983/84:191 21

den omlokaliserade enheten som har svårighet att flytta kan jag konstatera att statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) i likhet med vad som gäller för laboratoriepersonalen medverkar för att pröva omplacering till annan statlig anställning i Stockholmsområdet.

En ytterligare konsekvens av mitt ställningstagande är att tillstånden fill statsplombering vid anstalterna i Linköping och Örebro bör återkallas. Anstalterna i Linköping och Örebro har i dag 18 heltidsanställda och 14 deltidsanställda. Jag bedömer att flertalet av dessa kan beredas fortsatt sysselsättning med frökontrollverksamhet hos hushållningssällskapen, om dessa väljer att driva anstalterna vidare med verksamheten inriktad på analyser åt utsädesföretag och jordbrukare, eller hos utsädesföretag som med anledning av det nya tekniska systemet behöver förstärka sin produktionskontroll.

Efter överläggningar med SUK:s ledning, företrädare för berörd personal och hushållningssällskapen har jag bedömt att de föreslagna förändringarna främst med hänsyn till personalen bör ske under en övergångstid på två år. De bör således vara genomförda senast vid utgången av juni 1986. Under tvåårsperioden bör det vara möjligt att på ett smidigt sätt successivt anpassa organisationen fill den nya ordningen. Det bör ankomma på SUK att efter överläggningar med företrädare för de lokala frökon-troUanstalterna att fastställa en avvecklingsplan för statsplomberingen vid anstalterna. Därvid bör givetvis SUK och anstalterna samråda med resp. personalorganisationer. Jag ämnar senare föreslå regeringen att besluta om behövliga ändringar i utsädesförordningen för att möjliggöra den förordade avvecklingen.

De möjligheter som nu öppnas att gå över till ett nytt tekniskt system kan på sikt komma att påverka verksamheten vid SUK:s slutna enhet i Landskrona. Med hänsyn härtill och till behovet att ta tillvara alla möjligheter till samordning inom den stafliga utsädeskontrollen bör denna enhet i administrativt och organisatoriskt hänseende fr.o.m. den I juli 1984 inte vara fristående utan utgöra en del av SUK:s laboratorium i Lund. Hur detta laboratoriums resurser framdeles bör vara lokaliserade får övervägas av SUK med utgångspunkt i vad som är ett rationellt resursutnyttjande av hela kontrollorganisationen.

Enheten i Umeå har stor betydelse för att tillgodose det norrländska jordbrukets behov av service på utsädeskontrollområdet. För att skapa en så bärkraftig enhet som möjligt i Umeå kan det vara naturligt att förstärka verksamheten där genom att SUK efter hand koncentrerar kontrollen av utsädespotatis till Umeå.

Det bör ankomma på regeringen att besluta i frågor rörande laboratorieresurser och övriga frågor rörande SUK:s interna organisation.

Prop. 1983/84:191 22

2.5 Övriga frågor

Kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen skulle ta upp frågan om huvudmannaskapet m. m. för skördeskadeskyddet. Kommittén föreslår att arbetet med frågan om skördeskadeskyddet skall fortsätta i en särskild grupp i syfte att förslag om ändrat huvudmannaskap för skördeskadeskyddet skall föreligga i sådan tid att proposition kan läggas fram till 1984/85 års riksmöte. Jag biträder kommitténs förslag.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp en framstäUning från lantbruksstyrelsen rörande ändring av reglerna avseende tån med uppskjuten ränta.

Riksdagen beslutade år 1978 om en ny låneform, nämligen lån med uppskjuten ränta (prop. 1977/78:19, JoU 10, rskr 103). Dessa lån syftar till att minska behovet av eget kapital så att personer med i övrigt goda förutsättningar för att bli jordbrukare skall kunna etablera sig.

Lånets konstruktion innebär att räntan under de fem första åren läggs till kapitalskulden, som därmed ökar. Därefter eriäggs ränta på hela den ackumulerade kapitalskulden. Ränta utgår efter bottenlåneränta för bunden fastighetskredit. Efter en amorteringsfri tid på högst fem år, räknat från det år då låntagaren påbörjar räntebetalningen, sker amortering vanligen efter en 15-årig amorteringsplan.

Totalt har 91 lån beviljats till ett ursprungligt belopp av knappt 13 milj. kr. Detta innebär ca 140000 kr. per företag. Ett förhållandevis stort antal lån finns i Norrbottens län, 29 lån. De flesta lånen har lyfts under åren 1979 och 1980. För dessa lån kommer därmed räntebetalningen att påbörjas år 1984 resp. år 1985.

Mot bakgrund av den riskkänslighet som karakteriserar nystartade företag samt det faktum att kapitalskulden ökat kraftigt på grund av att låneformen infördes vid en tid med betydligt lägre räntenivå än som senare kommit att råda bedömer lantbruksstyrelsen att många jordbrukare kommer att få svårighet att klara sin ekonomi när nu räntebetalningen skall påbörjas. För flera av dessa företag torde en skuldminskning vara enda möjligheten till fortlevnad.

Lantbruksstyrelsen får biträda ackord eller eljest efterge statens rätt i samband med lån i lägen där jordbruksföretag befinner sig i en obeståndssituation. Lantbruksstyrelsen hemställer i sin skrivelse att åtgärder vidtas för att klara de aktuella företagens fortlevnad innan de hamnar i en sådan situation. Många företag klarar i dag de nuvarande kapitalutgifterna men bedöms inte klara den ökning som uppkommer i och med att räntebetalningen avseende lån med uppskjuten ränta påbörjas. Detta torde i all synnerhet gälla företagen i norra Sverige men även för företag i andra delar av landet kan svårigheter uppstå.

Lantbruksstyrelsen bör enligt min mening få bemyndigande att medge ändring av ränte- och amorteringsvillkor för angivna lån. Sådan åtgärd bör kunna sättas in efter prövning i varje enskilt fall och endast då detta

Prop. 1983/84:191 23

bedöms nödvändigt för att skapa förutsättningar för berörda företags fortbestånd och där sådana förutsättningar i övrigt bedöms föreligga. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att medge sådana ändringar av villkoren för lån med uppskjuten ränta.

I skrivelse till regeringen har jordbruksnämnden tagit upp frågan om inhemsk tillverkning av spannmålsstärkelse. Med hänsyn till spannmålsöverskottet har nämnden beslutat att medel inom spannmålsregleringen får användas för rabattering av spannmål för sådan tillverkning. Avsikten är att spannmålsstärkelsen skall avsättas till den tekniska industrin men en del spannmålsstärkelse kan också komma att användas inom livsmedelsindustrin. För att prismässig konkurrensneutralitet skall råda mellan stärkelse från spannmål resp. potatis måste enligt nämnden en tUlverkningsav-gift tas ut på spannmålsstärkelse. En sådan avgift kan också behövas för att finansiera de rabatter som utgår på potatisstärkelse till teknisk industri. Avgiften bör kunna differentieras med avseende på slag av råvara och användning av stärkelsen.

Jag delar nämndens bedömning att behov nu föreligger av att kunna ta ut en tillverkningsavgift på spannmålsstärkelse. Enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område (7 § punkt f) eriägger tillverkare avgift för majs och maniokrot eller ämne som innehåller majs eller maniokrot samt annan väsentligen lika stärkelserik vara, som används vid tillverkning av stärkelse eller stärkelseprodukt. Avgiften bestäms således av råvaruin-nehållet. Som nämnden anfört bör avgiften kunna differentieras med avseende på användningen. Jag föreslår därför att bestämmelsen ändras så att avgift eriäggs av tillverkare för stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis. Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens bemyndigande jordbruksnämnden att bestämma avgiftens storlek. Förslaget föranleder viss ändring i lagen om prisreglering på jordbrukets område. Med hänsyn ull ändringens art anser jag det inte motiverat att höra lagrådet.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreg
lering på jordbrukets område,

2. antaga förslaget uU lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),
dels föreslår riksdagen att

3. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1984/85 eller har influtit under tidigare regleringsår,

4. medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av

Prop. 1983/84:191 24

jordbruksprodukter under budgetåret 1984/85 får disponera en rörlig kredit på högst 250000000 kr. i riksgäldskontoret,

5. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1984/85 får disponera en rörlig kredit på högst 120000000 kr. i riksgäldskontoret,

6. medge att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1984/85 får disponera en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,

7. återkalla medgivandet att Svensk spannmålshandel för handha-vande av brödsädsregleringen får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 35000000 kr.,

8. godkänna vad jag har anfört i fråga om finansieringen av den statliga rådgivningen till jordbruket,

9. godkänna vad jag har anfört om statligt huvudmannaskap för utsädeskontrollen och om de riktlinjer i övrigt för organisationen av denna som jag har förordat i det föregående,

10. bemyndiga regeringen att ikläda sig de förpliktelser som följer av avtalet med Skaraborgs läns hushållningssällskap,

11. godkänna vad jag har förordat om lån med uppskjuten ränta.

4 Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85

NIONDE HUVUDTITELN

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

B 2. Lantbruksnämnderna

1982/83 Utgift 226377024

1983/84 Anslag 222390000

1984/85 Förslag 212781000

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och utveckling samt vidta eller hos laritbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma en fortsatt rationalisering inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden svarar även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadeskydd, skördeuppskattning och jordbruksstatistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lantbrukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt särskilda bestämmelser ankommer på nämnden.

Personal Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

1410

201 199000

(168673000)

23 891000

225090000

-30

-1-11 180000

(-1- 6161000)

+ 1710000

-I- 340000

-1-13 230000

-30

+ 6349000

(+ 5 261000)

-I- 217000

-I- 325000

-I- 6891000

Till lantbruksnämnderna influtna renbetesavgifter skall tas till uppbörd under anslaget för att användas inom renskötseln enligt föreskrifter som meddelas av lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen

1. Pris-och löneomräkning m. m. 14069000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en besparing av 4729000 kr. Förslaget innebär bl. a. att 30 tjänster dras in i samband med naturiig avgång (4-9340000 kr.).

3. Indexuppräkning av hittillsvarande medel till energirådgivning (-1-600000 kr.).

4. Utvidgad energirådgivning (-1-1 300000 kr.).

5. Viss omfördelning av kostnader för djurens hälso- och sjukvård (-1-1650000 kr.).

6. För flyttning av lantbruksnämnden.'i Jämtlands län till nya lokaler behövs 340000 kr. som engångsanvisning.

Föredragandens överväganden

Medel för lantbruksnämndernas verksamhet bör för nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har därvid beräknat 0,4 milj. kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret. Vidare har jag

beräknat en engångsanvisning av 325000 kr. för flyttning av lantbruksnämnden i Östersund. Med hänvisning till vad som tidigare anförts beträffande energirådgivningen till jordbruks- och trädgårdsnäringarna (prop. 1983/84:62 och prop. 1983/84: 100 bil. 11) beräknar jag 2 300000 kr. under förevarande anslag. När det gäller redovisning av de administrativa kostnaderna avseende djurens hälso- och sjukvård bör denna ske liksom hittills. Länsveterinärernas resekostnader bör också fortsatt belasta länsstyrelserna och inte lantbruksnämnderna.

Jag har i det föregående förordat att 10 milj. kr. av kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket avlastas statsbudgeten genom ökad individuell avgiftsfinansiering. Medlen bör liksom övriga avgiftsinkomster, vilka f n. redovisas på statsbudgetens inkomstsida, föras upp som inkomst under anslaget. Totalt beräknas dessa uppgå till 16,9 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 212781000 kr.

C. Jordbruksprisreglering

C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till läginkomstsatsningen, avbytarverksamheten och andra sociala satsningar inom jordbruket samt medel som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även vissa kostnader för prisutjämning.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
	1983/84	Statens Före-
		jordbruksnämnd draganden
Anslag
Ersättning till följd av
livsmedelssubventioner	3 335000000	-15 000000 -860000000
Låginkomstsatsning m. m.
inom jordbruket	435000000	- —
Ersättning för
införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen	65000000	- 10000000
Prisutjämning	1500000	- -
Särskilda undersökningar	670000	-
Summa (avrundad)	3838000000 ,	-15000000 -870000000

Prop. 1983/84:191 27

Statens jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden har i sin anslagsframställning lämnat förslag till medelsanvisning för de olika posterna under anslaget.

Jordbruksnämnden beräknar under posten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner ett belopp av 3 320 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Till Låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket för budgetåret 1983/84 disponerar nämnden 120 milj. kr. för leveranstillägg för mjölkproducenter och 95 milj. kr. för avbytarverksamhet inom jordbruket. Eventuella besparingar resp. överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk skall tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamheten. Vidare får 12 miij. kr. användas för företagshälsovård inom jordbruket och 120 milj. kr. till ett socialförsäkringsskydd för lantbrukarna.

Jordbruksnämnden skaU vidare under budgetåret 1983/84 från anslagsposten ställa 50 milj. kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för tillfälligt räntestöd till jordbruksföretag samt för administration härav.

Dessutom får 38 milj. kr. användas för produktionsanpassningsätgärder inom främst fläsk- och mjölkproduktionen. Eventuellt överblivna medel från denna post får användas för övriga ändamål inom läginkomstsatsningen.

Jordbruksnämnden föreslår att oförändrat 435 milj. kr. anvisas för låginkomstsatsning m.m. för budgetåret 1984/85.

Liksom tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk tillföras resp. avgå frän beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom bör eventuellt överblivna medel som avsatts för produkfionsanpassningsåtgärder m.m. få användas för övriga ändamål inom läginkomstsatsningen.

Anslagsposten på 65 milj. kr. för ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen fördelär sig med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk och med 10 milj. kr. pä kostnader för pristillägg för får- och lammkött. Jordbruksnämnden föreslår att 65 milj. kr., dvs. samma belopp som för innevarande år, anslås för budgetåret 1984/85.

Kostnader för råvaruprisutjämning till livsmedelsindustrin, vilka tidigare belastat statsbudgeten, finansieras numera huvudsakUgen genom en direktdestinerad utjämningsavgift. Den särskilda prisutjämningen för socker som används för framställning av dextran finansieras dock från förevarande anslag. För budgetåret 1983/84 anslogs 1,5 milj. kr. Nämnden föreslår att 1,5 milj. kr. anvisas även för budgetåret 1984/85.

Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för ett antal angelägna projekt inom jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret 1984/85 begär nämnden ett belopp av 670000 kr.

Räntekostnaderna för den rörliga kredit på 120 milj. kr. som står till regeringens förfogande för ändamål inom jordbruksprisregleringen och för regleringen av sockernäringen får täckas från anslaget. Under budgetåret

Prop. 1983/84:191 28

1982/83 belastades anslaget med 6,4 milj. kr. Jordbruksnämnden föreslår att räntan får belasta regleringsekonomin. Kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen för tiden efter den 30 juni 1984 skulle i sitt uppdrag beakta att räntan inte skall belasta statsbudgeten.

Nyssnämnda kommitté föreslår i likhet med jordbruksnämnden att 435milj. kr. anvisas för låginkomstsatsning m.m. för budgetåret 1984/85. Vad gäller fördelningen på olika ändamål föreslår kommittén att 120 milj. kr. anvisas för leveranstillägg för mjölk, 100 milj. kr. för avbytarverksamhet, 13 milj. kr. för företagshälsovård, 120 milj. kr. för socialförsäkringsskydd, 44 milj. kr. för tillfälligt räntestöd och 38 milj. kr. för produktions-anpassningsåtgärder m. m. Kommittén anför vidare att liksom tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom bör eventuella överblivna medel som avsatts för tillfälligt räntestöd och produktionsanpassningsätgärder m. m. få användas för övriga ändamål inom läginkomstsatsningen.

Föredragandens överväganden

Regeringen beslutade att ta bort Uvsmedelssubventionerna på kött, fläsk och ost fr. o. m. den 1 december 1983. Även den del av pristillägget förfår-och lammkött som anvisas under anslagsposten Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen har tagits bort. Kostnaderna för livsmedelssubventionerna beräknades till följd härav minska med 850 milj. kr. för helt år. Därmed är mjölk den enda produkt för vilken subventioner utgår. Subventionseffekten på konsumentpriset vid oförändrade öresmarginaler i handeln är ca 2,10 kr. per liter.

Livsmedelssubventionerna för mjölk kan för budgetåret 1984/85 beräknas till ca 2475 milj. kr. Därtill kommer medel för låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket för vilken jag i enlighet med nämndens och kommitténs förslag beräknar 435 milj. kr. Vidare beräknar jag 55 milj. kr. i fråga om ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Räntan på den rörliga kredit hos riksgäldskontoret som också fortsättningsvis bör anvisas för ändamål inom jordbruksprisregleringen och sockerregleringen bör enligt min mening inte,belasta statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1984/85.

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag nu har anfört beräknar jag anslaget tUl 2968 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2968000000 kr.

Prop. 1983/84:191 29

C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

1982/83 Utgift	-
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Under anslaget anvisas statens bidrag till skördeskadefonden. Medlen används för att bestrida ersättningar för skördeskador.

Statens jordbruksnämnd

Nuvarande tillskott till fonden utgörs f n. endast av ränta på innestående medel. Räntan uppgick för år 1982 till 66,1 milj. kr. och beräknas för år 1983 uppgå till ca 60 milj. kr. Totalt har fonden i räntemedel tillförts 432 milj. kr. sedan år 1961, skyddets första år. Under de fem senaste åren har fonden tillförts sammanlagt ca 429 milj. kr. Under samma tid har ca 360 milj. kr. utbetalats ur fonden. Fondens behållning är f n. ca 566 milj. kr.

Med beaktande av det ansträngda statsfinansiella läget och med hänsyn till skördeskadefondens betydande storlek torde enligl jordbruksnämndens mening tillförseln till fonden tillfälligt - åtminstone under budgetåret 1984/85 liksom 1982/83 och 1983/84 - kunna utgöras bara av räntemedel. Om något bidrag från staten - som nämnden föreslagit - inte skall utgå bör inte heller jordbruket bidra till fonden.

Jordbruksnämnden föreslår därför att som statens bidrag till skördeskadefonden för budgetåret 1984/85 formellt anvisas 1 000 kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har i december 1983 godkänt att kostnaderna för skördeska-deskyddets administration för budgetåret 1984/85 bestrids av medel ur skördeskadefonden (prop. 1983/84: 40, JoU 15, rskr 93). Jag beräknar dessa kostnader till 15 milj. kr. Jag återkommer under nästa punkt till de anslagskonsekvenser detta för med sig.

Skördeskadeersättning för 1983 års skörd har beräknats till ca 150milj. kr. Med hänsyn till fondens storlek behöver enligt min mening inte några ytterligare medel, utöver räntan, tillföras fonden för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 1 000 kr.

Statens jordbruksnämnd är huvudmyndighet för det permanenta skördeskadeskyddet. Skördeskadeskyddets kansli är knutet till statistiska centralbyrån. Anslaget används för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration, lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion samt jordbruksekonomiska undersökningen.

	1983/84	Beräknad ändrinj	! 1984/85
	1983/84	Statistiska	Före-
		centralbyrån	draganden
Anslag
Utgifter
Objektiva
skördeuppskattningar	20835 000	-t- 610000	4-	365000
Skördeskadeskyddets
tekniska administration	4007000	+ 150000	+	52000
Lantbruksregistret och
därmed samordnad
statistikproduktion	9425000	-1- 668000	-t-	405000
Jordbruksekonomiska
undersökningen	3 697000	-1- 162000	-1-	112000
	37 964000	-1-1590000	-t-	934000
Inkomster
Medel från
skördeskadefonden	-	-	-1-15000000
Nettoutgift	37964000	-t-1590 000	-1	14066000

Statistiska centralbyrån

1. Pris- och löneomräkning m. m. 2742000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en nedskärning med 835000 kr. och justering av beräkningsunderlaget en nedräkning med 682000 kr.

3. För en intermittent trädgårdsinventering 1985 begärs 365000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Härvid har jag, i enlighet med vad statistiska centralbyrån föreslagit, beräknat ett ökat medelsbehov av 365 000 kr. på grund av en trädgårdsräkning år 1985.

I enlighet med vad jag tidigare anfört föreslår jag också att 15 milj. kr. av medel ur skördeskadefonden tillförs anslaget i syfte att minska statsutgifterna. Av dessa medel avses 4059000 kr. användas för skördeskadeskyd-

dets tekniska administration och resterande för de objektiva skördeupp-skattningama. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 23 898000 kr.

F. Service ocn kontroll

F 6. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

1982/83 Utgift	-
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av \ 000kr. till uppdragsverksamhet vid statens utsädeskontroll (SUK).

Statens utsädeskontroll är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och plombering m. m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöksverksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar på området samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten. SUK har hand om uppbörden av växtförädlingsavgifter.

SUK leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en föreståndare. SUK omfattar enheter i Umeå, Solna och Lund samt en särskild enhet vid W. Weibull AB.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
	1983/84	Statens utsädeskontroll	Föredraganden
Personal	134	—	_
Plan
Kostnader
Allmännyttig verksamhet Uppdragsverksamhet	4 275000 20269000	-F 230 000 -579000	- 605 000
	24544000	-349000	- 605000
Intäkter
Uppdragsverksamhet Driftbidrag för täckande av underskott vid enheten i Umeå samt vid köksväxt-sektionen Driftbidrag för allmännyttig verksamhet	19539000 730000 4 275000	-359000 -220000 -1-230000	-1-2400000 - 220000 -2 785 000
	24544000	-349000	- 605 000

Prop. 1983/84:191 32

Statens utsädeskontroll

Styrelsens budgetförslag innebär att anslaget, efter pris- och löneomräkning, minskas med drygt 5 %. Minskningen omfattar enbart den del av anslaget som är avsett för att täcka underskottet i uppdragsverksamheten, medan den allmännyttiga verksamheten föreslås bedrivas med oförändrade reala resurser.

Föredragandens överväganden

SUK:s verksamhet finansieras dels med inkomster från uppdragsverksamhet, dels med medel över statsbudgeten. Vid anslagsberäkningar för budgetåret 1984/85 har jag räknat med att utsädeskontrollen i ökad utsträckning skall finansieras med avgifter. Jag föreslår därför att reservationsanslaget Bidrag till statens utsädeskontroll minskas med 3 milj. kr. De ändringar som föreslås i det tekniska systemet för statsplomberingen kommer nämligen att ge möjligheter till inte oväsentliga kostnadsbesparingar hos utsädesföretagen genom en rationellare hantering av utsädet. Även de redovisade organisatoriska ändringarna av utsädeskontrollen verkar i samma riktning. Med hänsyn härtill bör kostnadsutvecklingen på utsäde inte påverkas av den minskning av statsbidraget som jag nyss har förordat.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

F 7. Bidrag till statens utsädeskontroll

Reservation 290100

1982/83 Utgift	4714900
1983/84 Anslag	5005000
1984/85 Förslag	2000000

Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid statens utsädeskontroll och för att täcka underskotten för köksväxtsek-tionen i Lund.

Statens utsädeskontroll Anslaget bör föras upp med 5015000kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 6 beräknar jag anslaget till 2000000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

Prop. 1983/84:191 33

F 14. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård

Regeringen uppdrog den 9 februari 1984 åt kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen att ta upp frågan om finansiering inom ramen för jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna för djurens hälso-och sjukvård. Utångspunkten skulle härvid vara att ytteriigare 15 milj. kr. skulle avlastas statsbudgeten.

Kommittén föreslår att 15 milj. kr. skall avsättas för kollektiv finansiering av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård.

Riksdagen har (prop. 1983/84: 100 bil. 11, JoU: 25, rskr 209) för budgetåret 1984/85 anvisat ett reservationsanslag av 55470000 kr. till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård.

De kollektiva medel som kommittén avser bör redovisas som en inkomstpost under anslaget Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet. Med oförändrade individuella djursjukvårdsavgifter enligt nyssnämnda riksdagsbeslut minskar därmed behovet av medel under anslaget Bidrag till djurens hälso- och sjukvård med 15 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att med ändring av riksdagens tidigare beslut till Bidrag titt djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 40470000 kr.

G. Utbildning och forskning

G 7. Bidrag till växtförädling

1982/83 Utgift 26797169 Reservation 1649685

1983/84 Anslag 28590000

1984/85 Förslag 28590000

Den gemensamma finansieringen av växtförädlingen regleras i avtal mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse. Avtalet avser tiden den Ijanuari 1980-den 31 december 1989.

Inför de sista fem åren av avtalsperioden förutsätts enligt avtalet att förhandlingar tas upp mellan staten och föreningsrörelsen beträffande storleken av de totala bidragen.

Av skrivelsen från förhandlingsgruppen med uppdrag att träffa avtal om finansiering av växtförädlingsverksamheten och därmed sammanhängande frågor framgår att förhandlingsgruppen överiagt med företrädare för LRF och SLR om fortsatt bidrag till växtförädlingsverksamheten. Vidare framgår av skrivelsen att förhandlingsgruppen haft överiäggningar med företrädare för jordbrukets föreningsrörelse och AB Cardo, som genom bl.a. 3 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 191

Prop. 1983/84:191 34

Weibull AB bedriver växtförädlingsverksamhet, om ytterligare samverkan inom den svenska växtförädlingsverksamheten. Med hänsyn till frågan om ytterligare samverkan inom den svenska växtförädlingsverksamheten bör enligt förhandlingsgruppen ställning nu endast tas till storleken av de bidrag som bör utgå under budgetåret 1984/85. För statens del bör för budgetåret 1984/85 sålunda sammanlagt anvisas ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp av 28590000 kr. Vidare har förhandlingsgruppen förutsatt att bidraget från jordbrukets föreningsrörelse för budgetåret 1984/85 skall utgå med 8663000 kr. Förhandlingsgruppen torde senare få återkomma med förslag avseende tiden efter den Ijuli 1985. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 28590000 kr.

J. Diverse

J 4. Bidrag till Norrvikens trädgårdar

Nytt anslag (förslag) 3000000 kr.

Norrvikens trädgårdar, som är belägna i Båstads kommun, ägs av Stiftelsen Norrvikens trädgårdar. Stiftelsens huvudsakliga ändamål är att främja driften och förvaltningen av trädgårdarna och tillse att anläggningen hålls tillgänglig för allmänheten samt främja verksamhet med naturlig anknytning till trädgårdarna. Stiftelsens styrelse utses av staten, landstingen i Kristianstads resp. Malmöhus län, Båstads kommun, Nordstjernan AB och Trädgårdsnäringens riksförbund. Staten utser ordföranden.

Som tidigare nämnts har ett avtal träffats mellan staten och stiftelsen om den fortsatta verksamheten. Avtalet som träffats med förbehåll för regeringens godkännande innebär följande.

Enligt § I bör staten framdeles inte bära ansvar för verksamheten med hänsyn till att denna i allt väsentligt får anses vara av regional och lokal betydelse. I samband med att ansvaret upphör får det anses skäligt att stiftelsen erhåller ett bidrag från staten för att sätta nuvarande anläggningar i gott skick.

Enligt § 2 utfäster sig staten att till stiftelsen lämna ett engångsbidrag av 3 milj. kr. Bidraget skall användas för upprustning av trädgårdsanläggningar och befintliga byggnader. Beloppet får lyftas med högst halva beloppet den Ijuli 1984 och återstoden tidigast den Ijuli 1985.

Av § 3 följer att stiftelsens stadgar skall ändras (permutation) på bl. a. sådant sätt att staten inte längre skall utse ledamöter till stiftelsens styrelse. I enlighet med avtalet har stiftelsens styrelse den 9 mars 1983 hos kammarkollegiet ansökt om permutation.

Prop. 1983/84:191 40

De definitiva inkomsterna av införselavgifter (minus återbetalning n ra) utgjorde totalt 900,8 (820,2) Hkr, varav 585,9 (567,1) Hkr till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördel ninnsplanen. Införsel avgifter för fodemedel, son ingår i nämnda belopp, utgjorde 264,9 (222,3) Hkr. Utöver nämnda 585,9 Hkr ingår i totalsunman infnrselavgifter för brödsäd ned 14,4 (12,1) 11kr, vilka enligt gällande regler har överförts till regleringsföreningen Svensk spannmålshandel för s k utbyteshandel. Vidare ingår fettvaruavgifter med 300,5 (241,1) Mkr. Dessa notsvarar fettvaruavgiften för en l;vantitet iotsvarande oljeinnehållet i den svenska fröskörden och har enligt gällande reqler överförts till refi'Ierinqsför';ninr)en Svsriges Oljeväxtintressenter (SOI). Detta i enlighet med de förändringar i fett-varureleringen som i jordbruksprisöveriäqgningarna våren IfSl fastställts att gälla fr o n 1981/82 (Dnr 402-189/81, sid 12).

Utgifterna för gjorda åtaganden överskred 19t)2/83 inkomsterna med 20,G Mkr. Underskottet får täckas genom lån från en rörlig kredit hos riksqäldsontoret.

1 Siffror inon parentes avser belopp 1981/82.

Prop. 1983/84:191 41

2 ItlFÖRSELAVGIFTER M M

2.1 i"l"is G_l a_v q_i f.t smM£l _ni_n_f£r_l 2p2_/S}

JN har i skrivelse den 10 juni 1983 beräknat de disponibla inkomsterna av införselavoifter tin finansiTing dv fördel-ningsplanen och ändanål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1282/03 till ca 'iOÖ "kr\ varav 265 Mkr för fodermedel.

1 Ingår

- liuörs"!avgifter (undantag se nedan) netto, dvs minus
restitutioner m m.

- Räntor från 198. Ingår ej

- InförsdavgiftPr för brödsäd.

- Fettvaruavgifter som tillförts SOI.

- Ätornetalning av marknadsnässina skäl av införselavgiftpr oå styckningsdetaljer av kött och fläsk sant av införselavgifter pa ost rpdovisas bland posterna un ler rubriken ändamål utanför fördelningsplanen och uppgick 1982/83 till 20,7 Mkr.

- Dessutom har JM sänkt nomal införsel avgiften i vissa fall,

t ex för ost, av marknadsmässiga skäl (bl a genom nedsättning av avgiften för visst parti).

Disponibla medel av införsel avgifter 1982/83

Ärter och bönor (för människoföda)

Potatis

Stärkelse och stärkelseprodukter

Malt

Sällskapsdjursfoder n m

Fettråvaror och fettvaror

Mjölk och mejeriprodukter

Sldktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä)

Ägg och äggprodukter m n

Surna införsol avgifter exkl fodemedel

Fodermedel

Räntor från föregående år

Sumina

	kkr
1982/83	1981/82
857	261
5 535	' 3 255
3 lOll	8 4372
2 596	2 790
10 401	7 656
C3S3	63 076
84 781	98 001
184 595	141 60C
2 493	2 742
299 9?C	327 ,24
264 940	222 277
20 921	If) 974
585 859	567 075

Prop. 1983/84:191 43

Fördelningsplanen för 1982/83 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 llkr sant inflytande avgifter från fodermedelsimporton. Dessa uppgick till 264,9 (222,3) Mkr. Fördelningsplanen blir därmed 532,1 (489,5) ;',kr. För ändamål utanför förielningsplanen kan således disponeras (585,8-532,1=) 53,7 (77,6) Mkr.

Av nedanstående sairnanställning framgår närmare hur fördelningen till olika ändamål inom jordbruksregleringens ram har skett.

£Ö£d£l m ".giPla n_ 19_82/S 3 kkr

1982/83 1981/82

47 2791	2 OCO
29 500	29 500
0	C
80 7612	C5 000
50 00U3	21 905
173 OOOi	221 000
71 0005	68 471
06	10 000
0	3 000
33 500?	20 500
5 000	5 000
1 400	1 700
491 44 J	44Ö 07/

Svensk spannmål sliandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthandel, utoyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk äggliandel

Regleringskassan för fågel kött

Regionalt bidrag mjölk

Regionalt ;;ostnddsl)idrag, norra Sverige

- mjölk

- kött

- ;igg

Transport

1 723 kkr avser fraktstöd till fodersäd 1931/32. Dessutom tillfördes SSH
50 Mkr ur S0I:s konjunkturutjämningsfond samt 110 Mkr av 1982/83 års
handelsgödselavgi fter.

2 Svensk kötthandel har dessutom tillförts 0,2 Mkr från till verknings-
avgifter på oljekraftfoder samt enligt regeringsbeslut 1983-12-22 3,9 Mkr
frän utförsel avgifter på fläsk.

3 108,1 (31.1 + A,b + 0,3 + 21,9 + 50) Mkr utbyteshandel kött och fläsk
har tagits av medel inom fördelningsplanen 1978/79 - 1982/83 och skall
täckas av eventuellt överskott 1983/84.

' FFM har dessutom tillförts 4,5 Mkr från tillverkningsavgifter på .oljekraftfoder samt 28 Mkr från handelsgödselavgifter. Härav avser 7,5 Mkr finansiering av retroaktiva ersattningartill leverantörer i Norrland som på grund av felaktigt utbetalningssätt fått för lagt statligt pristillägg

5 Svensk Ägghandel har dessutom som lån tillförts 2,0 Mkr från till-
verkningsavgifter på oljekraftfoder. Rambeloppet skall under kommande år
minskas med motsvarande belopp.

6 Kassan har tillförts 5,0 llkr från till verkningsavgifter på oljekraft
foder.

7 13 Mkr härav tillförs 1983/84 jordbrukarna i område 1,2 och 3.

Prop. 1983/84:191 44

kkr

1982/83 1981/82

Transport 491 440 448 077

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete 8 650 8 500

Djurhälsovård, kontrol Iverksantiet mm 25 000 25 000
Stöd till odling av konservärter och andra

köksväxter . 2 500 2 500

Stöd till odling av bruna bönor 1 400 1 400

Stöd till odling av vallväxtfrö 2 000 2 000

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 500 500

Sveriges exportråd 500 1 500

Fraktstöd foder Norrland 150 O

Reserv till förfogande O _____ O

Summa 532 140 489 477

Fördelningen till regleringsföreningarna har skett i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

An£andJ_ u,t£nfä£ JL°il£!l''IL1iPlIlil IPIl '

1982/83 1981/82

15 124	9 294
0	28 054
17 173	15 144
5 067	4 a75

Utbyteshandel nötkött, öststaterna
Utbyteshandel kött ocli fläsk
Pristillägg får- och laimkött
Svensk matpotatiskontroll
Sveriges potatisodlares riksförbund 2 634 2 544

Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst
organisationens bevarande 475 475
Bidrag till fraktkostnader for mjölk

och grädde 300 300

Prisäterbäring till pälsdjursuppfödare 4 000 4 000
Stöd till odling av vallväxtfrö 6 000 6 000

Fonden för kolloktiva åtgärder inon

biodlingen 300 300

20 739	4 072
2 000	1 000
500	1 500

Restitution av införsel avgifter för stycknings-detaljer av kött och fläsk samt av införsel-avfjifter för ost Stöd till naltproduktionen Sveriges exportråd

Sunna 74 312 77 598

Dispositionen av införselavgiftsmedei regleringsåret 1982/83 bar sammanförts i tabell under avsnitt 2.4.

IPr£l_imi_n£rt diP£nji_bl_a_m£d£l_1£82/£4 kkr

	600
4	000
10	000
2	000
8	000
1	000
85	000
100	000
2	000
2i2	bOO
160	000
25	342

Arter och bönor (för människoföda)

Potatis

Stärkelse och stärkelseprodukter

Malt

Säl1skapsdjursfoder

Fettråvaror och fettvaror2

Hjölk och mejeriprodukter m m

Sla';tvaror (sant slaktdjur, ej fjäderfä)

Ägg och äggprodukter

Summa införsel avgifter exkl fodemedel

Fodemedel

Räntor från förgående år

Summa 477 942

Se not under avsnitt 2.1. 2 Exkl del till SOI.

Prop. 1983/84:191 47

Fördelningsplanen för 1983/84 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 Mkr samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten, som nyss nämnts beräknade till 160,0 Mkr. Fördelningsplanen blir dämed 427,2 Mkr- Beräkningsnässigt finns sålunda (477,9-427,2=) 50,7 Mkr att anvSnda för ändamål utanför fördelningsplanen.

JU föreslår i samförstånd ned delegationerna och med utgångspunkt från det beräknade fördelningsbeloppet 427,2 tikr följande preliminära fördelningsplan. .-i3in,: ..-.■j!;.-!- il, i vissa avse'.'ndeii från den plan son redovisades av JU i skrivelse den 10 juni 1983.

£ä£d£l rnnijspari IP/p kkr

2	oooi
29	500
	0
	0
50	000
167	000
73	000
20	500
5	000
1	700
10	G502
2?	G003
4	500
1	7004
2	000
	500
1	500
28	450
427	200

Svensk spannmålsnandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthandel, utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige •

- mjölk

- kött

- ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete m m Djuriiälsovård, kontrollverksamhet m n Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exportråd3 Reserv till förfogande

Surma

Definitiv fördelningsplan för 1983/84 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga Inkomsterna av införsel avgifter för fodermedel är kända.

1 Beloppet avserkval i tetstil lägg för vårvete av 1983 års
skörd. Medel utgår så länge kvalitetstillägget är 6 kr/dt.
Dessutom kommer SSH eventuellt att tillföras 25 Mkr ur SOI:s
konjunkturutjämningsfond.

2 Höjning av grundbeloppet med 1 Mkr. Dessutom 350 Mkr till vissa arbetskraftsundersökningar och 1 Mkr till vissa slaktdjursförsök.

3 Höjning av grundbeloppet med 4 Mkr.

4 Stödet"ökat till 1 kr per kg.

Prop. 1983/84:191 48

Medelsbehovet under regleringsåret 1983/84 för sådana ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införsel avgiftsmedel beräknas till ca 65,0 Mkr i enlighet med följande samnanställning.

Ändamål_ utnfö förtal m ngspl_ane£ i9£3_/84. kkr

15 000
0
15 500
5 378	(+160)
2 799	(+103)
475
300
6 000
6 000
300
300
9 500
2 000
1 500
65 052

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandelkött och fläsk Pristillägg far- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk Restitution av införsel avgifter för stycknings-detaljer av kött och fläsk samt av Införsel avgifter för ost

Stöd till maltproduktionen Sveriges ixportråd Summa

Ovanstående fördelning skiljer sig på några punkter från de beräkningar som lagts fram i prop 1982/83:162. Sålunda har utbyteshandel nötkött öststaterna ökats med 5 Mkr, restitution av införsel avgifter ökats med 3,5 Mkr till 9,5 Mkr samt beräknats att medel till utbyteshandel kött och fläsk inte blir tillgängliga. Bidragen till Svensk matpotatiskontroll respektive Sveriges potatisodlares riksförbund har ökats med 160 kkr respektive 103 kkr då nämnden tillstyrker tilläggsanslag för 1983/84 för lönehöjningar under 1983 med dessa belopp (se vidare avsnitt 2.3),

Regleringsåret 1983/84 visar enligt denna beräkning ett underskott på 14,3 Mkr. Härtill kommer ett underskott från 1982/83 på 20,6 Mkr, varför utnyttjad rörlig kredit hos riksgäldskontoret per den 30 juni 1984 beräknlngsmässigt uppgår till 34,9 Mkr.

Prop. 1983/84:191 49

Om likväl budgetåret 1983/84 skulle komma att ge ett överskott bör detta användas, till att finansiera utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp på 50 Mkr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn till att sammanlagt 108,1 Mkr för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelnings-planen togs från fördelningsplanerna regleringsåren 1979/80 -1982/83 (jfr prop 1979/80:208 s 20).

Dispositionen av införsel avgiftsmedel regleringsåret 1983/84 har sammanförts 1 tabell under avsnitt 2.4.

2.3 i."I.°Jl£ 3? £t sm£d£l _m_m_f ör_128£/£5

Storleken av de medel som inflyter genom upptagande av införsel-avgifter m m för regleringsåret 1984/85 blir beroende av importens storlek och av de korrigeringar i avgiftssatserna som förutses ske den 1 juli 1984 och den 1 januari 1985. Inflytande medel till finansiering av fördelningsplanen ocn ändamål utanför fördelningsplanen inklusive räntor från föregående år kan nu beräknas till ca 596,6 Mkr, varav 250,0 Mkr för fodermedel. Det slutliga utfallet kan emellertid konma att avv.ka väsentligt från denna beräkning.

Med hänsyn till ovissheten om utfallet av avgiftsuppbörden föreslår JN att den rörliga krediten om 120 Mkr pä saima sätt sön tidigare får ställas till JNs förfogande under regleringsåret 1984/85. Krediten skall, 1 den man inflytande Införsel avgifter inte står till förfogande, kunna användas för finansiering av ändamål inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Krediten får ej utan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.

4 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 191

Prop. 1983/84:191 50

Fördelningsplanen för 1984/85 föreslås uppta samma belopp som för 1583/34 dvs 2G7,2 Mkr plus beloppet av inflytande avgifter för fodermedelsimporten, enligt ovan beräknade till 250,0 Mkr, alltså totalt 517,2 Hkr. Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de verkliga intäkterna av införselavgifter på fodemedel.

Med hänsyn till ovissheten om den kornande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte ansetts möjligt att nu lägga fram någon fullständig plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. JN avser att återkomma med ett förslag till preliminär fördelning i juni 1984. Ett sådant förslag kan då avges efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen och 1 samband med att förslag till avgiftsändringar m m fr o m den 1 juli 1984 avges. Det förutsätts härvid att Jll liksom hittills skall kunna jämka del beloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande. Vidare förutsätts att, liksom hittills. Svensk spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss s k utbyteshandel av brödsäd. Det förutsätts även att SOI av inflytande fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja får tillföras medel för en kvantitet som motsvarar fettinnehållet i den svenska oljeväxtskörden. Dock får ej mer pengar överföras än vad som skulle motsvara fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet.

Prop. 1983/84:191 51

JH har under nu löpande regleringsperiod bemyndigats att använda införsel avgifter till ett antal olika ändamål utanför fördelningsplanen. Nämnden har ovan redovisat de beräkningar som i detta avseende gäller för 1983/84.

För 1984/85 föreslås vissa ändringar i enlighet med det uppdrag regeringen givit nämnden vad gäller att se över användningen av medel utanför fördelningsplanen, iled hänsyn till nuvarande skuld, son finansieras genom en rörlig kredit hos riksgäldskontoret, och små utsikter till överskott de närmaste åren har nämnden gjort en genomgång och omprövning av de olika posterna utanför fördelningsplanen. För vissa poster har nämnden härvid funnit sakliga skäl till annan finansiering. Vissa poster föreslås bli finansierade inom fördelningsplanen. I fråga om anslagen till SMAK, SPOR, vallfröstödet och biodlingen har nämnden samrått med lantbruksstyrelsen. Förslagen är emellertid av sådan onifattning och tar upp anslag som varit föremål för prövning vid tidigare prisöverläggningar att nämnden med anledning härav föreslår att följande poster tas upp vid överläggningarna om jordbruksprisregleringen efter den 30 juni 1984, nämligen medel till Sveriges potatisodlares Riksförbund (SPOR), prisåterbäring 111 pälsdjursuppfödare, stöd till odling av vallväxtfrö, fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen, kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk samt stöd till maltproduktionen

Förslag beträffande ändamål utanför fördel nings-
S}±nenJ98/8S______________________ kkr

15	000
	0
16	500
5	41G
	0
	475
	300
	0
	0
	0

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandelkött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll (SMAK) Sveriges potatisodlares riksförbund (SPOR) Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde
Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare
Stöd till odling av vallväxtfrö
Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen
Kollektiva åtgärder Inom odlingen av
konsumtionsfisk O

Restitution av införsel avgifter för stycknings-
detaljer av kött och fläsk samt av införsel-
avgifter för ost 0

Stöd till maltproduktionen 3 000

Sveriges exportråd 2 000

Surana 42 691

Posten särredovisas fr o m 1584/85 som restitution under införselavgifterna på slaktvaror.

Prop. 1983/84:191 52

I det följande presenteras närmare uppgifter om de olika anslagsposterna.

För utbyteshandel nötkött, öststaterna beräknas 15 000 kkr.

För utbyteshandel med kött och fläsk föreslås samma regler son tillämpats regleringsperioden 1978/79 - 1980/81 samt regleringsåren 1981/82 - 1982/83 (bl a prop 1977/78:154, 1978/79:208). För 1984/85 måste enligt förhandenvarande prognos hela utDytes-handeln finansleras av medel inom fördelningsplanen.

Pristilläijg får- och lammkött. Här föreslås oförändrat pristillägg ned 330 öre per kg vilket innebär 16 500 kkr.

Svensk Matpotatiskontroll (SfAK) bildades 1953. I styrelsen, son utses av regeringen, ingår representanter för försvarets materielverk, konsumentverket, statens utsädeskontroll, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges grossistförbund. Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges potatisodlares riksförbund, ICA-förbundet, Kooperativa förbundet, Sveriges livsmedelsarbetareförbund. Svenska lantmännens riksförbund, llusnodersförjuniet len r,c.i samhälle. Kooperativa konsumentgillesförbundet, Sveritos potatishandlares riksförbund och Sveriges kemiska industrikontor.

1959 infördes marknadsskydd för SMAK-märkt potatis. 1974 Infördes obligatorisk kvalitetsmärkning av all matpotatis söm går i reguljär handel. Lantbruksstyrelsen är tillsynsmyndighet för SMAK och utfärdar bestämmelser med stöd av livsmedelslagen.

Fr o m 1977/78 täcks kostnaderna för den officiella kvalitetskontrollen av matpotatis från prisregleringsmedlen utanför fördelningsplanen. För budgetåret 1983/84 är anslaget 3 950 000 kr. När beloppet togs upp 1977/78 gjordes ett avdrag på normal införsel avgiften för matpotatis.

Det anses allmänt att SMAKs verksamhet har haft stor betydelse för förbättring av matpotatisens kvalitet. Det är också en allmän uppfattning bland berörda parter att ett officiellt stöd för kvalitetsarbetet behövs även 1 fortsättningen. Jordbruksnämnden delar denna uppfattning.

Prop. 1983/84:191 53

Enligt nämndens mening behöver systemet för kvalitetsmärkning och kontroll av matpotatisen emellertid nu ses över. Målsättningen för översynen bör vara att förenkla systemet och ge det en sådan utfomning att kostnaderna för kvalitetshöjande åtgärder och kontroll i huvudsak kan tas ut av samtliga konsumenter. Det är angeläget att denna översyn sker skyndsamt så att kostnaderna om möjligt kan avlastas prisregleringsmedlen fr o m 1985/86

SMAK bedriver även infomation rörande natpotatisen och dess kvalitet. Uppdraget att bedriva infomation erhöll SIWK 1959/60 då staten anslog medel till sådan verksamhet. Under verksamhetens första år riktades informationen främst mot odlarna. Efter hand har även distributionsleden infomerats. Numera ägnas en stor del av verksamheten åt skolor och storhushåll. Informationen behandlar bl a odlingsteknik, hantering och lagring, tillagning och näringsfysiologi.

Infomation bedrivs också av grönsaksfrämjandet, SPOR och regleringsföreningen Sveriges potatisintressenter (SPI). De olika organens infomationsarbete sker i samråd och är ganska väl samordnat.

Kostnaderna för SMAKs infomation täcks från prisregleringsmedel utanför fördelningsplanen. Anslaget för 1983/84 uppgår till 1 268 000 kr.

Med hänsyn till att potatisen är vår viktigaste basmat och dessutom ett livsmedel som är känsligt för behandling och tillagning anser nämnden att informationsverksamheten bör fortsätta. Det är viktigt att samhället stöder Informationsverksamheten. Det är troligt att en fastare samordning av SMAKs, grönsaksfrämjandets och SPIs informationsverksamhet skulle Innebära

1 Jii vill i detta sammanhang även erinra om att utredningen om livsmedelskontrollens omfattning och inriktning m m (Jo 1983:07) enligt prisdirektiv skall pröva frågan om kontroll av matpotatis.

5 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 191

Prop. 1983/84:191 54

fördelar, varför nämnden förordar en utredning av denna fråga. Nämnden anser också att odlare och handel liksom nu bör lämna ett årligt bidrag till informationen. Anslaget från prisregleringsmedlen utanför fördelningsplanen bör då kunna minskas något, förslagsvis till högst en miljon kr.

För 1984/85 har SMAK begärt 4 360 kkr för den officiella kontrollen samt 1 350 kkr för upplysningsverksamheten. För tidigare icke beaktade lönehöjningar under 1983/84 begär SMAK 116,5 kkr. Dessutom begärs 233,5 kkr för en pågående översyn av kvalitetskontrollen (bil 1).

JN ha granskat beräkningarna utifrån de direktiv som gäller för de statliga myndigheternas anslagsframställningar och föreslår att SMAK för 1984/85 tilldelas högst 4 097 kkr för den officiella kontrollen och 1 319 kkr för upplysningsverksamheten. JN förutsätter att verket vid behov kan medge mindre förskjutningar mellan anslagen. För lönehöjningar under 1983/84 som inte beaktades i föregående års anslagsframställning föreslås ett tilläggsanslag på 160 kkr. Den pågående översynen anser JN bör kunna genomföras utan extraanslag.

Sedan 1959/60 har SPOR årligen erhållit medel utanför fördelningsplanen för effektivisering av matpotatisodlingen. För 1983/84 är anslaget 2 696 kkr. Cirka 60 procent av anslaget används numera till finansiering av SPORs konsulentorganisation som har till uppgift att främja odling och marknadsföring av potatis. Förbundet har 4 heltidsanställda och 9 deltidssyssel-satta konsulenter. Anslaget täcker cirka 90 procent av kostnaderna. Resten s!juter förbu.idet till.

Cirka 40 procent av anslaget till effektivisering av matpotatisodlingen används till försöks- och utvecklingsarbete inom mat-potatisområdet.

För 1984/85 har SPOR begärt 3 199 kkr, varav 100 kkr utgör en förstärkning av resurserna. För tidigare ej beaktade lönehöjningar under 1983/84 har förbundet begärt 261 kkr (bil 2).

Den tvaprocentiga nedskärning av anslaget som har gjorts under senare år har medfört att försöks- och utvecklingsverksamheten har måst skäras ned eftersom verksamheten inte har kunnat effektiviseras i samma omfattning som nedskärningarna av anslaget. Nedskärning av konsulentorganisationen har inte ansetts mö jlig.

Potatisen är mera påverkad av sjukdomar och skadeinsekter än flertalet andra grödor. Det är därför viktigt att tillräckliga resurser satsas på att klarlägga orsakssammanhang, bekämpnings-metoder och förebyggande åtgärder och att resultaten snabbt förs ut till odlarna. JN har trots detta ansett sig böra granska och skära ned anslagsberäkningarna enligt direktiven för ämbetsverkens anslagsäskanden.

JN föreslår således att SPOR för effektivisering av matpotatisodlingen 1984/85 tilldelas 2 780 kkr. Vidare föreslår nämnden att SPOR tilldelas 103 kkr för tidigare ej beaktade lönehöjningar under 1983/84.

Frågan om finansieringen av SPORs verksamhet bör tas upp vid överläggningarna om ett nytt jordbruksavtal. Finansie»ingen skulle kunna ske via areal avgifter, handelsgödselavgifter eller införsel avgifter inom fördelningplanen.

Nedan följer en sammanställning av anslagen 1983/84, föreslagna tilläggsanslag 1983/84 samt förslag till anslag för 1984/85 vad gäller SMAK och SPOR.

Anslag Förslag till Summa anslag Förslag till
1983/84 tilläggsan- 1983/84 anslag
_____ slag 1983/84 _________ 1984/05

Prop. 1983/84:191 56

Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande. Här upptas oförändrat 475 kkr. Posten motsvarar ca 1/3 av stiftelsens inkomster. Stiftelsen betalar 226 000 kr per år till staten som avbetalning på överlåtelsesumman för de 1975 befintliga hästarna inom ackordhästorganisationen. Dessa avbetalningar upphör fr o m 1986/87. Nämnden anser att det bör övervägas om man fr o m detta år kan dra ner anslaget till 250 000 kr.

För bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde beräknas oförändrat 300 kkr. Nämnden föreslår framtida finansiering inom rånen för glesbygdsstödet.

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare infördes första gången 1971.

Prop 1971 :116, sid 14

"Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund har hemställt om återbäring av den del av priset på inhemskt foder för minkuppfödning som motsvarar införsel avgiften på vegetabiliska fodermedel. Ca 90 procent av produktionen av minkskinn säljs nämligen på export. Jordbruksnämnden tillstyrker framställningen. Återbäringen som vid nuvarande storlek på Införsel avgifterna kan beräknas uppgå tillca 2 Mkr bör bekostas av medel utom ramen för de belopp som får användas för prisregleringsändamål under resp regleringsår. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att meddela närmare föreskrifter angående återbäringen."

Per år har följande belopp avsatts:

1971/72	2,0 Mk	r
1972/73	2.0 "
1973/74	2.0 "	(ej utbetalt)
1974/75	___
1975/76	—
1976/77	2.0 "
1977/78	3.0 "
1978/79	4,0 "
1979/80	2.5 "
1980/81	2,0 "
1981/82	4,0 "
1982/83	4,0 "
1983/84	6.0 "	(utbetalas hö

Prop. 1983/84:191 57

Under perloden 1973/74 - 1975/76 utbetalades ej någon prisåterbäring eftersom någon prisskillnad på spannmål mellan svenskt pris och världsmarknadspris ej förelåg.

Foderfördyringen beräknas per skinn enligt schablonförbrukning av foder vilken uppgjorts i samråd med SLU. Återbäring ges för samtliga levererade skinn. Uppfödaren uppger i ansökan till JN hur många skinn av resp slag av pälsdjur (numera erhålls återbäring även för andra pälsdjur än mink) han levererat till resp uppköpare. Uppfödarnas uppgifter kontrolleras dels stickprovsvis t ex genom exportanmälningar, dels via de stora uppköparna (auktionsfirmorna) varifrån listor med resp uppfödares levererade antal skinn erhålls.

För 1981/82 och 1982/83 utgjorde återbäringen följande belopp per skinn:

1981/82 1982/83

mink	2.15	2.60
räv	6,20	7,60
iller	1.70	2.10
chinchilla	0.75	0.90

Antalet skinn per djurslag var:

mink	1 500 000	1 540 000
räv	40 000	44 000
iller	6 300	11 000
chinchilla	150	-

För 1984/85 beräknas skinnproduktionen stiga något. Med utgångspunkt från gällande prisdifferenser (samma underlag som när det gäller livsmedelsindustrins råvarukostnadsutjämning används) kan ett belopp ora ca 4,0 Mkr beräknas bli erforderligt. Om världsmarknadspriserna går ned 1984/85 kan dock beloppet bli större.

Prop. 1983/84:191 58

Priset för skinn har för 1981/82 i medeltal beräknats till:

mink 160 kr (103 - 242)

blåräv ca 360 "

silverräv ca 1 370 "
iller 100 "

chinchilla 200 "

Prisåterbäringen utgör således mellan 0,5-2 procent av intäkten. För en medelstor fam, ca 3 000 levererade ninkskinn, utgör återbäringen sammanlagt ca 5 000 kr (1981/82). Pälsdjursförbundet har beräknat "företagarvinsten" för ett sådant företag (dvs ersättning för eget arbete) till ca 35 000 kr.

Restitution till pälsdjursuppfödare kan ses som en fom av prisutjämning, så gott som samtliga skinn exporteras och kompensation för kostnadsfördyringen av vegetabiliskt foder erhålls.

Extern prisutjänning i övrigt belastar resp reglering. För spannmål belastas således rojlerinjsföroninjen Svensk Spannnåls-handel ned de nettokostnader som prisutjämningen medför. Det är enligt JN naturligt att prisutjämningen till pälsdjursuppfödare för foderfördyringen av Inhemskt foder på samma sätt belastar spannmålsregleringen. Vissa smärre kvantiteter importerat foder används. Även för dessa kvantiteter bör restitution erhållas. Beloppet rör sig vid nuvarande avgiftsnivåer på ca 500 000 kr, vilket bör tas från Införsel avgifterna på fodermedel.

JN vill därför föreslå att posten "Restitution till pälsdjursuppfödare" avförs från medel utanför fördelningsplanen fr o m 1984/85 och att kostnaderna för prisutjämning till denna näring skall belasta spannmålsregleringen resp införsel avgifter för fodermedel som restitution. JH bör dock ges rätt att göra en behovsprövning.

Prop. 1983/84:191 59

Vallfröstödet

Det nuvarande vallfröstödet infördes 1968/69. Anledningen var att den inhemska vall fröodlingen pga importkonkurrens och försämrad lönsamhet liade minskat starkt. Självförsörjning ned vall frö ansågs viktig ur beredskapssynpunkt.

Vallfröstödet knöts till regleringsföreningen Sveriges oljeväxtintressenter, som sedan 1968/69 årligen har tilldelats särskilda medel för vallfröregleringen. Följande belopp har avsatts de olika åren:

Reglerinqsår Inom fördel- Utanför för- Handelsgödselavgift
ninqsplan delningsplan

1968/69	1 Mkr	1	Mkr
1969/70	2 "	2	II
1970/71	2 "	2	II
1971/72	2 ..	2	II
1972/73	2 "	2	II
1973/74	2 "	2	II
1974/75		4	II
1975/76		4	H
1976/77		4	II
1977/78		4	II
1978/79		4	M
1979/80		4	II
1980/81	2 ..	6	II
1981/82	2 "	6	H
1982/83	2 "	6	n	1 Mkr
1983/84	2 "	6	(■	1 "

Vall fröfondens storlek var 8,6 Mkr den 30 juni 1983. De senaste två åren (1982/83, 1983/84) har vallfröstödet uppgått till 9,3 resp 9,4 Mkr. Stödbehovet har ökat, räknat i kr/ha, och uppgick 1983 till drygt 1 000 kr/ha. 1983 gick ungefär halva det utbetalade beloppet till de s k grönytefröerna (rödsvingel, ängs-gröe och engelskt rajgräs) nedan dessas andel av arealen var endast 15-20 procent. Bidraget per hektar (arealbidrag + pristillägg) utgjorde således endast ca 400 kr för de fröer som används i jordbruket och mer än 3 000 kr för övriga fröer.

Prop. 1983/84:191 60

Vall frönämnden har tillsatt en arbetsgrupp för översyn av stödet.

Fördelningen av stödet mellan medel inon och utanför fördelningsplanen har tillkommit vid överläggningarna om kostnadskompensation till jordbruket. Stödet beror på att odlarpriserna pga GATT- och EG-bindningar inte kan skyddas genom införsel-avgifter. Odlingen av vall frö för jordbrukets behov är viktigt ur beredskapssynpunkt. Grönytefröerna går att importera.

Den del av vallfröstödet som avser jordbrukets vallväxter bör täckas av medel inom fördelningsplanen eftersom medlen tillfaller jordbruket i fom av lägre utsädespriser. Eftersom grönytefröerna går att importera och det inte finns anledning att skydda odlingen ur beredskapssynpunkt torde det främst vara ett jordbrukarintresse att stödja odlingen. JU föreslår att hela vallfröstödet fr o m 1984/85 täcks av medel inom fördelnings-planen.

Kollektiva åtgärder inon biodlingen

Det nuvarande stödet till biodlingen infördes 1974/75 efter utredning och förslag av lantbtuksstyrelsen. Under åren 1974/75 - 1977/78 avsattes årligen 500 000 kr. varav hälften utanför fördelningsplanen och hälften inom. 1978/79 avsattes 600 000 kr och åren därefter 800 000 kr, varav 300 000 kr utanför fördelningsplanen.

Bi fonden disponeras av lantbruksstyrelsen efter samråd med bi-nämnden. Bifonden innehöll den 1 januari 1984 endast 80 000 kr. De avsatta medlen har använts främst till finansiering av bi-avelsarbete. forskning samt utbildnings- och informationsarbete.

Lantbruksstyrelsen gjorde 1980/81 en översyn av reglerna för stödet till biodlingen och kom då till att stödet borde bibehållas oförändrat. I skrivelse till nämnden den 12 januari 1984 (bil 3) har styrelsen påpekat att stödet realt har minskat och att det nu bör räknas upp till 1 Mkr för att verksamheten inte skall behöva skäras ned drastiskt.

Prop. 1983/84:191 61

JN föreslår att anslaget höjs till 1 Mkr, varav 500 000 tas av medel inom fördelningsplanen och 500 000 ur sockerfonden. Det senare är motiverat av att biodlarna förbrukar över 1 000 ton socker.

Matfiskodling

Odlingen av matfisk har ökat i Sverige. Odlingen har att konkurrera med import av motsvarande fisk (huvudsakligen laxfiskar) vilken sker utan någon importavgift. Samtidigt drabbas fiskodlingen av den svenska jordbruksprisregleringen på fodermedel genon ett gentemot världsmarknaden förhöjt pris på fodret.

Genom beslut av statsmakterna (prop 1982/83:162, regleringsbrev 1983-06-22) har av införsel avgifter utanför fördelningsplanen för 1963/84 avsatts 0,3 Mkr för kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk.

Från Sveriges Fiskodlareförening har inkommit framställning att samtliga införsel avgiftsmedel för 1984/85 från import av fisk-foder återförs till näringen (bil 4).

Jordbruksnämnden anser det riktigt ur principiell synpunkt att näringar, vilka ligger utanför jordbruksregleringen och är utsatta för importkonkurrens, inte belastas av jordbrukspris-regleringen.

6 Riksdagen 1983184. I samt. Nr 191

Prop. 1983/84:191 62

Produktionen av konsumtionsfisk beräknas till ca 2 000 - 2 500 ton år 1983. Foderförbrukningen för denna produktion tillsammans med viss sättfiskproduktion beräknas till ca 5 000 ton, varav ca 3 000 ton är foder som tillverkats i Sverige av inhemska eller importerade råvaror. Importen av färdigt fiskfoder beräknas således till ca 2 000 ton. En betydande del av innehållet i fiskfoder utgörs av sådana råvaror som inte omfattas av jordbruksregleringen och där någon fördyring av fodret ej sker. Detta gäller t ex fiskmjöl och fiskolja. Med utgångspunkt från recept anmälda till JU har beräknats att ca en tredjedel av råvarorna i fiskfoder är sådana där fördyring skett pga regleringen.

För 1983 skulle det då röra sig om ca 1 600 - 1 700 ton foder med ungefär följande fördelning:

650 ton import av färdigt fiskfoder

2C0 ton inhemsk tillverkning av importerad,råvara

800 ton inhemsk tillverkning av inhemsk råvara (spannmål)

Foderfördyringen under 1983/84 kan med användande av ovan angivna kvantitetsuppgifter och nu kända prisrelationer mellan inhemska priser och världsmarknadspriser beräknas till 0,5 Mkr.

För 1984/85 beräknas en viss produktionsökning i branschen. Skillnaden mellan inhemska priser och världsmarknadspriser på olika fodermedel beräknas bli större än under innevarande år då främst torkan 1 USA bidragit till höga internationella priser såväl på sojamjöl och andra vegetabiliska proteinfoder som på spannmål. Foderfördyringen under 1984/85 beräknas således nu bli större än under innevarande år.

Prop. 1983/84:191 63

Även kollektiv återbetalning av foderfördyring för fiskodlingen är enligt JUs mening en fom av prisutjämning. Det är därför rimligt att, i likhet med vad som föreslagits beträffande pälsdjursfoder, resp reglering belastas med den kostnad son prisutjämningen nedför. För den foderfördyring som härrör från inhemsk spannmål bör således spannmålsregleringen belastas, medan den del som härrör från importerat foder bör tas direkt från inflytande införsel avgifter. Beloppens storlek beräknas i efterhand med ledning av förbrukade kvantiteter samt världsmarknadspriser och införsel avgifter m m. Beräknat belopp överförs till fiskeristyrelsen som bör få i uppdrag utbetala medlen och ha överinseende över deras användning. Härvid bör beaktas att beloppets storlek kan variera kraftigt från år till år. Medlen bör användas så att de kommer hela fiskodlingen tillgodo.

Mal t

JU föreslog våren 1978 vissa ändringar när det gäller prisregleringen för malt. Förändringarna som berörde såväl importavgifter son exportbidrag Innebar 1 huvudsak en anknytning till EGs system.

Vad gäller exportbidragen föreslogs dels en längre giltighetstid för regleringsföreningen Svensk Spannmålshandels utfästelser om exportbidrag, dels att samma åtgångstal som när det gäller Införsel avgiften skulle tillämpas. JN föreslog vidare regeringen att av inflytande införsel avgifter skulle viss del fonderas för att kunna användas som extra exportbidrag när det ordinarie exportbidraget via Svensk Spannmålshandel inte räcker till.

Regeringen godkände JNs förslag och JN bemyndigades att vidta föreslagna åtgärder hösten 1978. Alla föreslagna åtgärder sattes omedelbart i kraft av JN utom det extra exportbidraget för malt. Influtna medel där fonderades. Våren 1980 beslöt dock JH att Införa extra exportbidrag. Baserat på en jämförelse med EGs exportbidrag fastställdes bidraget till 10 kr/100 kg malt. Under perloden september 1980 - maj 1981 var bidraget 5 kr/100 kg. I övrigt har det varit 10 kr.

Prop. 1983/84:191 64

Den inhemska förbrukningen av malt har minskat under senare år från över 50 000 ton 1976/77 till ca 43 000 ton de senaste åren. Orsaken är främst mellanölsförbudet och därmed sammanhängande minskning av ölkonsumtionen. En viss ökad import av öl har också betytt att avsättningsutrymmet för malt minskat.

Samtidigt som marknaden minskat i Sverige har kapaciteten när det gäller maltti11 verkning ökat i och med tillkomsten av Pripps mälteri i Bromma. Den sanmanlagda kapaciteten kan beräknas till ca 70 000 ton fördelat på Nord-Malt 30 000 ton och Pripps 40 000 ton.

Importen av malt har minskat och uppgick 1982/83 till knappt 4 000 ton och beräknas innevarande år minska något.

Schematiskt kan situationen åskådliggöras enligt följande:

Nord-Malt                       Pripps      Import
Maximal till
verkning     30 000           40 000      3 000
Inhemsk för
brukning      9 000            31 000      3 000
Export      21 000      9 000

Med en sammanlagd tillgångssida av ca 73 000 ton vid fullt kapacitetsutnyttjande och en Inhemsk förbrukning av ca 43 000 ton innebär detta ett exportbehov av ca 30 000 ton malt fördelat på ca 2/3 Nord-Malt och 1/3 Pripps.

Hord-Malt säljer ca 2/3 av sin årsproduktion på export medan motsvarande andel för Pripps är ca 25 procent.

Exporten under senare år har varit följande:

1978/79 6 352

1979/80 22 317

1980/81 27 816

1981/82 28 843

1982/83 15 615

Prop. 1983/84:191 65

Det extra bidraget har som tidigare nämnts i princip varit oförändrat 10 kr/100 kg hela tiden sedan det infördes våren 1900. Vid nomal export innebär detta ett medelsbehov om 2,5 -3,0 Mkr om bidraget även i fortsättningen hålls oförändrat. Importen av malt har som nämnts minskat och för 1983/84 beräknas ca 2,0 Mkr inflyta i avgifter för malt. Med nuvarande begränsning till att av inflytande avgifter på malt får högst 2,0 Mkr användas kommer detta att innebära att dessa medel ej kommer att räcka till. Att medlen hittills har räckt beror på att de första årens avsatta medel ej användes utan fonderades.

Vid öltillverkning används betydande kvantiteter majs såsom råfrukt och till viss del som ersättning för malt. Kvantiteten 1982/83 beräknas till drygt 6 000 ton. Även vissa kvantiteter socker används vid öltillverkning.

Samtliga införsel avgifter för majs har hittills hänförts till fodemedelsavgifter vilka tillförts jordbruket inom fördelningsplanen. Genom den korrigeringsregel som funnits när det gäller PM-index och fodemedel savgif terna har dock inte jordbruket totalt sett erhår.it någon favör av att även vissa kvantiteter majs, viUa ej använts som foder, hänförts dit. JN har dock beslutat att i fortsättningen ej föra införsel avgifter som härrör från majs. vilken ej används till foder, till fodermedel savgif ter. Den totala kvantiteten majs som används till annat än foder beräknas innevarande år till ca 8 000 ton, vilket vid nuvarande avgiftsnivåer innebär ca 3 Mkr 1 Införsel avgifter.

Genom detta förfarande ökar tillgången på införselavgiftsmedei utanför fördelningsplanen. JN föreslår att av Införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen avsätts 3,0 Hkr för stöd till maltproduktionen. Oetta Innebär visserligen en ökning med 1,0 Mkr men behövs för att bidraget skall kunna hållas på en oförändrad nominell nivå.

Prop. 1983/84:191 66

Sveriges exportråd. Regleringsåret 1983/84 har 1,5 Mkr inom och lika mycket utanför fördelningsplanen avsatts till Sveriges exportråd att användas för främjande av den svenska exporten av högförädlade livsmedel. I regleringsbrev den 17 december 1981 anges att exportrådet vid tidpunkt som JN efter samråd med rådet fastställer till nämnden skall redovisa hur de anvisade medlen har använts.

Exportrådet har i skrivelse den 11 november 1983 begärt ytterligare 2 Mkr för verksamhetsåret 1983/84 samt 5.5 Mkr för budgetåret 1984/85 (bil 5). Såväl från statsmakternas som från näringslivets sida har intresset för utvidgad svensk livsmedelsexport ökat starkt under senare år. Olika organ främjar denna verksamhet, bl a Sveriges Exportråd. Enligt nämndens uppfattning är det angeläget att kunna utöka den finansiella ramen för exportfrämjande åtgärder. JN föreslår att 1984/85 2 Mkr av medel utanför fördelningsplanen avsätts till exportrådets verksamhet. En mer samlad plan för verksamheten bör få anstå tills dess LMK-83 avslutat sitt arbete.

Utgifter

a)Av medel inom fördelningsplan

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthandel, utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Regleringskassan för fågelkött

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk

- kött

- ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m

Stöd till odling av konservärter och andra

köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor

Stöd till odling av vallväxtfrö

Fonden för kollektiva åtgärder inom

biodlingen

Sveriges exportråd

Fraktstöd foder. Norrland

Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Sunma

47 279	2 000
29 500	29 500
0	0
80 761	0
50 000	50 000
173 000	167 000
71 000	73 000
0	0
33 500	20 500
5 000	5 000
1 400	1 700
8 650	10 850
25 000	29 000
2 500	4 500
1 400	1 700
2 000	2 000
500	500
500	1 500
150	0
0	28 450

532 140

427 200

b)Av medel utanför fördelningsplan

Utbyteshandel nötkött, oststaterna Utbyteshandelkött och fläsk Pristillägg får- och lanmkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde

Prisäterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom blodlingen

Kollektiva åtgärder inon odlingen av konsumtionsfisk

Restitution av införsel avgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter för ost Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd

Summa

15 000

15 500

17 5 2

373 799

475

300 000 000

300

15 124 O 173 067 634

475

300 000 000

300

20 739	9 500
2 000	2 000
500	1 500

74 312

65 052

(+11 (+11

Prop. 1983/84:191

Kassan för råvarukostnadsutjämningen

	1982/83	1 981 /82		1982/83	1981/82
	kkr	kkr		kkr	kkr
Extern prisutjänning
Utgifter	89 199	59 647	Inkomster	99 241	66 954
Saldo	10 042	7 307
Intern prisutjänning
ej avgiftsfinansierad
Utgifter	27 834	31 455	Inkomster Saldo	22 509 5 325	31 455
Intern prisutjämning
avgiftsfinansierad
Utgifter	305 249	180 562	Inkomster	311 741	191 129
Saldo	6 492	10 567

Räntor

Prop. 1983/84:191 71

budgetåren 1970/71 - 1976/77 90 Mkr. 1977/78 höjdes anslaget till 140 Mkr och under 1978/79 till 175 Mkr. Från budgetåret 1979/80 överfördes anslaget till en rörlig kredit i riksgälden, /anslaget var detta år oförändrat 175 Mkr. Budgetåret 1980/81 höjdes den rörliga krediten till 195 Mkr och 1981/82 till 250 Hkr.

Medlen lånades ut mot en ränta motsvarande diskonto +0,5%. I samband med överföringen av anslaget till en rörlig kredit höjdes räntesatsen med beroende på vald tidpunkt under budgetåret 5 till

I de avtal med låntagarna son jordbruksnämnden slutit, angavs att räntesatsen för utlånad kredit uppgick till diskonto +0,5%. De förändrade räntevillkor som kom att gälla fr o m budgetåret 1979/80 upplevdes därför av låntagarna som ett avtalsbrott. I skrivelse till regeringen den 22 september 1978 föreslog JN att skillnaden mellan räntesatserna skulle få täckas via statsbudgeten genom en belastning av anslaget C 3. Regeringen anförde dock i prop 1978/79:100 att dessa ökade kostnader inte borde belasta statsbudgeten. Frågan om hur de skulle täckas borde tas upp vid kommande j ordbrukspri söveriäggni ngr.

Enligt regeringens beslut den 21 juni 1979 fick under budgetåret 1979/80 den rörliga krediten om 120 Mkr även användas till att täcka ökade räntekostnader för säsongmässig lagring av smör och köttvaror i avvaktan på en slutlig lösning av frågan om hur nämnda räntekostnader skulle täckas.

Genom beslut den 19 juni 1980 och den 11 december 1980 medgav regeringen att jordbruksnämnden även för budgetåret 1980/81 fick utnyttja den rörliga krediten om 120 Mkr för att täcka de ökade räntekostnaderna för säsongmässig lagring vid ett utnyttjande av denna rörliga kredit upp till ett belopp av 175 Mkr.

I jordbruksnämndens skrivelse den 6 juni 1980 medgav nämnden att räntedifferensen vid utlåning av de 20 Mkr som den rörliga krediten föreslogs höjas med under 1980/81 skulle täckas inom ramen för befintliga medel inom nyölk- och köttregleringen.

1979/80 Skillnaden mellan riksgäldskontorets ränta och diskonto + 0,5i upplånades av den rörliga krediten "prisreglering på jordbrukets område".

19J0/ol Ränteskillnaden för krediter upp till 175 Mkr upplånades på motsvarande sätt som under 1979/80. För de 20 Hkr därutöver son tillfördes den rörliga krediten detta år, finansierades ränteskillnader via köttbudgeten.

1981/82

och följande budgetar Ingen subventionering av räntan. Låntagarna betalar hela

riksgäldsräntan.

Det sålunda subventionerade räntebeloppet uppgår till ca 8,2 Mkr, varav 0,2 Mkr har belastat köttbudgeten.

Krediten för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö

Krediten för inlösen av Inhemskt oljeväxtfrö ställs till regleringsföreningen SOI:s förfogande i samband med att föreningen köper upp den svenska skörden av oljeväxter. Kostnaden för denna verksamhet överstiger emellertid väsentligt kreditbeloppet.

De tidigare anslaget 1 Fonden för förlag till statsverket (som ställts till förfogande sedan 1954/55) överfördes till en rörlig kredit i riksgäldskontoret fr o m budgetåret 1980/81.

I samband därmed steg räntesatsen från diskonto + 0,5% till riksgäldens gällande ränta.

Utlåningen de senaste åren framgår nedan.

Är Max belopp Max utlånat Räntesats

belopp

1979/80	50	50	diskonto + 0,5%
1930/81	50	50	subventionerad
1981/82	50		som rörlig kredit

19S0/31 Skillnaden nellan riksgäldens ränta och diskonto + O, 5« upplånades av den rörliga krediten "täckande av underskott i regleringsekononin".

1981/82

och följande budgetår Ingen subventionering av räntan. Låntagaren betalar hela

riksgäldsräntan.

De subventionerade räntebeloppet (under 1980/81) uppgår till 2,0 Mkr.

Frågan står således kvar om hur den slutliga finansieringen av de räntedifferenser som tills vidare täckt».»» den rörliga krediten ora 120 Mkr skall lösas. Beloppet uppgår enligt ovan till 10 Mkr varav 8 Mkr avser ränta för lån vid lagring av kött och smör, samt 2 Mkr avser ränta för lån vid inlösen av oljeväxtfrö.

Enligt nämndens mening bör denna fråga kunna tas upp 1 samband med frågan om hur räntan på 120 miljonerskrediten skall finansieras i de överläggningar om prisregleringen för tiden efter den 30 juni 1984 som nyligen har Inletts. Ett möjlig lösning av frågan vore att köttregleringen och mjölkregleringen finge belastas med 4 Mkr var och fettregleringen med 2 Mkr.

Prop. 1983/84:191 74

5 HEMSTÄLLAN

Med stöd av det nyss anförda hemställer JN att det framlagda förslaget om användningen av införselavgiftsmedei m m för regleringsåren 1982/83 och 1983/84 godkänns.

JN hemställer vidare att frågan om medel utanför fördelningsplanen för 1984/85 samt frågan om slutlig finansiering av räntedifferenser täckta genom lån från rörlig kredit förs vidare till den statliga kommitté som efter överläggningar med jordbrukarna skall lägga förslag om jordbrukspriserna för tiden efter den 1 juli 1984.

6 BESLUTSMENIIJG

Detta ärende har efter föredragning av avdelningsdirektör Wigstrand avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Brangmo, Ekberg, Dockered och Fringel.

i-edamöterna Dockered och Fringel reserverade sig mot beslutet enligt bilaga 7.

Ingvb'r Lindström

Harald Widstrand

Prop. 1983/84:191 75

ullaga /

1984-02-10

Reservation av Bo Dockered och Viggo Frinael

Jordbruksnämnden har fått i uppdrag att göra en översyn av användningen av medel utanför fördelningsplanen, dvs medel som avses täcka olika statliga åtaganden. De olika åtagandena, som f n finansieras utanför fördelningsplanen, har sålunda tillkommit efter beslut från statsmakterna och avser åtgärder som det ur samhällets synvinkel ansetts . viktigt att stödja och ta ansvaret för.

Jordbruksnämndens styrelse har nu beslutat föreslå statsmakterna att ett flertal åtgärder i stället finansieras av belopp inom ramen eller via regleringsföreningarna. Detta innebär en direkt flyttning av kostnader från statsmakterna till jordbruksnäringen för åtgärder som staten hittills tagit ansvar för. De föreslagna åtgärderna kommer därför direkt att påverka partsförhållandet mellan staten och jordbruket.

Vi anser att statsmakterna bör ställa medel till förfogande för åtgärder som samhället hittills tagit ansvar för och ansett viktigt att stödja. I de fall detta inte är möjligt bör finansieringen av åtgärder som påverkar jordbruksnäringen direkt hän-skjutas till förhandlingarna på jordbrukets område även vad gäller förslag till ändringar som berör regleringskassorna. Beträffande stödet till biodlingen bör inga principiella förändringar genomföras under löpande avtal föc socketnäringen.

Bo Dockered Viggo Fringel

Prop. 1983/84:191 76

Innehåll

Proposition ....................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... ... 1

Förslag till lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på

jordbrukets område .............................................. ... 2

Förslag till lag om ändring i utsädeslagen (1976: 298) 3

1 Inledning ......................................................... 5

2 Föredragandens överväganden ........................... ... 7

2.1 Införselavgiftsmedel m.m................................ 7

2.2 Rörliga krediter .......................................... . 12

2.3 Den statliga rådgivningen till jordbruket .......... . 13

2.4 Utsädeskontroll .......................................... . 17

2.5 Övriga frågor ............................................. . 22

3 Hemställan .................................................... . 23

4 Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85 ................ 24

5 Beslut .......................................................... . 35

Bilaga Införselavgifter m.m.................................. . 37

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Prop. 1983/84:191		39
STATENS JORDBRUKSNÄMND	1984-02-15	Dnr 402-86/84