Regeringens proposition

1983/84:182

om reglering av priserna på jordbruksprodukter;

beslutad den 29 mars 1984.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag om prisregleringen pä jordbruksprodukter för regleringsåret 1984/85. Förslagen har på regeringens uppdrag utarbetats av en särskild kommitté efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation.

Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 182

Prop. 1983/84:182 2

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-03-29

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Boström, Bodström, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter

1 Inledning

Riksdagen fastställde i februari 1984 övergripande mål för en samlad livsmedelspolitik samt riktlinjer för överläggningarna om jordbruksprisregleringen för tiden efter den 30juni 1984 (prop. 1983/84:76, JoU 20, rskr 141).

Riksdagens beslut innebär bl.a. att huvudmålet för en samlad livsmedelspolitik och därmed ocksä för jordbrukspolitiken skall vara atl trygga vårt lands livsmedelsförsörjning såväl i fredstid som under avspärrning och krig. Detta skall ske genom en långsiktig och planerad hushållning med de naturresurser som utnyttjas i jordbruket och under hänsynstagande till miljön. Som likställda delmål under det nyss angivna huvudmålet skall gälla att konsumenterna får tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser och att jordbrukarna fär en med andra jämförbara grupper likvärdig standard.

Enligt riksdagsbeslutet skall inkomstmålet i första hand avse heltidssys-selsatla vid rationellt drivna jordbruksföretag. Som hittills skall del gälla i alla delar av landet. Det är enligt riksdagsbeslutet angeläget att främja en bättre och mer solidarisk inkomstfördelning mellan olika kategorier jordbrukare. Inte minst gäller detta inkomstfördelningen mellan nyetablerade och äldre jordbrukare. Samtidigt skall en önskvärd rationalisering främjas. Familjejordbruket kommer ocksä framöver atl vara den dominerande företagsformen inom ramen för en geografiskt väl differentierad jordbruksproduktion. Den roll som jordbruket spelar för sysselsättningen i bygder där del råder brist på andra arbetstillfällen understryks.

1 fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter för tiden efter den 30juni 1984 innebär riksdagsbeslutet att kompensationen till jordbruket

Prop. 1983/84:182 3

och viss livsmedelsindustri för ökade kostnader liksom jordbrukarnas in-komstföljsamhet skall bestämmas efter obundna överläggningar.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 9februari 1984 tillkallade jag en kommitté' med uppdrag att efter överiäggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation avge förslag rörande den närmare utformningen av prisregleringen för jordbmksprodukler utom sockerbetor och socker efter den30juni 1984.

Kommittén har i skrivelse den 28 mars 1984 efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation lagt fram förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukels område för regleringsåret 1984/85. Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation har vid överläggningarna slätt till kommitténs förfogande som referensgrupp. Kommitténs skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

För alt minska en eventuell eftersläpning i kostnadskompensationen föreslär kommittén alt vissa av de pris- och avgiftshöjningar som skulle ha trätt i kraft den Ijuli 1984 i stället får börja tillämpas den I maj 1984. Med hänsyn härtill anhåller jag atl nu få ta upp de frågor rörande prisregleringen som föranleds av kommittéförslaget. Övriga frågor rörande prisregleringen efter den 30 juni 1984 liksom de övriga frågor som kommittén har tagit upp bör behandlas i en särskild proposition till vilken jag ber att få återkomma.

2 Föredragandens överväganden

Kommittén har i sill förslag utgått frän de livsmedelspoliliska målen och de riktlinjer för prisregleringen som gäller enligt nyssnämnda riksdagsbeslut. En annan utgångspunkt har varit statsmakternas mål att dämpa infia-tionsförvänlningarna i samhället. Kommittén och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation anser del angeläget all gemensamma ansträngningar nu görs för atl begränsa kostnadsökningarna i jordbruket och den del av förädlingsindustrin som ligger inom jordbruksprisregleringen. Därför har en relativt försiktig uppskattning gjorts av den kompensation för kostnadsökningar som föreslås utgå dels vid ingången av perioden 1984/85, dels den Ijanuari 1985. Som ett skydd för både producenter och konsumenter föreslås en garantiregel som innebär rätt till nya överläggningar vid viss avvikelse mellan den antagna och den faktiska kostnadsutvecklingen. Vidare förelås statens pris- och kartellnämnd (SPK) få i uppdrag atl särskilt bevaka prisutvecklingen inom produktion och handel med livsmedel samt för jordbrukets insatsvaror.

Kommittén föreslår en prisregleringsperiod som omfattar tiden den I juli 1984-den 30 juni 1985. För att minska en eventuell eftersläpning i kost-

' Statssekreteraren Ulf Lönnqvist. ordförande, generaldirektören Lennart Nilsson och budgetchefen Bill Fransson.

Prop. 1983/84:182 4

nadskompensationen föresläs alt de pris- och avgiftshöjningar som skulle ha trätt i kraft den Ijuli 1984 i stället fär börja tillämpas den 1 maj 1984, utom för växtodlingen, för vilken 1984 års skörd avses.

Kommitténs förslag innebär att jordbruket för inkomstföljsamhet samt kostnadskompensalion i primärproduklion och viss förädlingsindustri tillförs 828 milj. kr. den 1 maj 1984.

Kommittén anför att jordbrukarna bör beredas möjlighet till samma inkomst- och standardutveckling som jämförbara grupper. Aktuellt material föreligger inle för andra företagare. I förslaget till inkomstföljsamhet för regleringsåret 1984/85 har därför löneavtalen på det offentliga området varit vägledande.

Den närmare utformningen av produktionsmålet och åtgärder för att åstadkomma balans mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter övervägs av 1983 års livsmedelskommilté. Utvecklingen pä mjölkområdet, med tendenser tiU ökat antal kor, föranleder dock enligt kommittén och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation att statens jordbruksnämnd bör ges i uppdrag alt tillsammans med näringen undersöka de tekniska möjligheterna atl införa ett tväprissyslem för mjölk. Vidare föresläs vissa ändringar av avvecklingsersättningen till äldre mjölkproducenter, som syftar till att öka anslutningen.

Del tillfälliga ränteslödet för jordbrukare, som nyligen tillträtt eller nyin-vesterat, är under avveckling. Enligt en utvärdering av lantbruksslyrelsen kommer detta att medföra problem för ett stort antal jordbrukare, företrädesvis i norra Sverige. Mot denna bakgrund föreslås att räntestödet bibehålls oförändrat i denna del av landet under år 1984.

För egen del konstaterar jag med tillfredsställelse alt kommitténs förslag har lagts fram i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. Förslaget ligger enligt min bedömning inom den ram som gör det möjligt att nå det av regeringen uppställda målet att pressa ned infiationstaklen. Förslaget har vidare en sådan utformning att del medverkar till att dämpa infiationsförvänlningarna i samhället.

Att inflationen kan dämpas är ett viktigt led i ansträngningarna att föra landet ur den ekonomiska krisen. Endast härigenom kan enligt min mening de problem som drabbat det svenska jordbruket under senare år i form av bl.a. snabbt stigande kostnader och betydande överskott, fä en varaktig lösning.

Jag biträder således kommitténs förslag, som enligt min uppfattning ansluter sig till regeringens ekonomisk-politiska strategi. Jag biträder också kommitténs förslag alt SPK bör fä i uppdrag att särskilt bevaka prisutvecklingen inom livsmedelsindustri och handel med livsmedel samt för jordbrukets insatsvaror. I denna fråga, som regeringen har att avgöra, har jag samrått med chefen för finansdepartementet.

Jag övergår nu till att närmare behandla kommitténs förslag.

Kommittén föreslär alt 519 milj. kr. tillförs jordbruket som kompensa-

Prop. 1983/84:182 5

tion för kostnadshöjningar i jordbruksproduktionen. Vid överläggningarna har beräkningen av beloppet anknutits till utvecklingen av index för jord-bmkets produktionsmedel (PM-index) från oktober 1983 t.o.m. febmari 1984. Kommittén föreslär all nämnda belopp tillförs jordbmkel genom prishöjningar den 1 maj 1984.

Jordbruket föresläs den Ijanuari 1985 tillföras en kostnadskompensalion av ytterligare 2% motsvarande 355 milj. kr.

Som underlag för förslaget om kostnadskompensation tiU viss förädlingsindustri har kommittén använt dels beräkningar enligt tidigare tillämpad metod alt mäta kostnaderna, dels beräkningar ufifrån en s. k. icke branschspecifik indexmodell. Kommittén föreslår atl ett belopp av 140 milj. kr. utgår som kompensation till förädlingsindustrin den 1 maj 1984 och ytterligare 110 milj. kr. den Ijanuari 1985.

Kommittén föreslår vidare atl en garantiregel införs som innebär rätt till överläggningar vid vissa avvikelser mellan faktisk och antagen kostnadsutveckling. Om den totala kostnadsökningen inom jordbruket och förädlingsindustrin under perioden oktober 1983-oklober 1984 avviker med mer än 0,3 % av det samlade koslnadsvärdet från den antagna kostnadsökningen föreligger rätt atl inför den Ijanuari 1985 begära nya överläggningar, som dä får gälla hela avvikelsen.

Jag biträder kommitténs förslag i fråga om kostnadskompensation till jordbruket saml viss förädlingsindustri.

I avsaknad av aktuellt material över inkomstutvecklingen för andra företagare än jordbmkare utgår kommitténs förslag om ersättning för inkomstföljsamhet frän löneökningarna under år 1984 på framför allt det stadiga avtalsområdet. Avdrag har på sedvanligt sätt gjorts för produkfivi-letsulvecklingen. Förslaget innebär atl jordbmkel den 1 maj 1984 tillförs ett belopp av 85 milj. kr. Vid första möjliga överläggningslillfålle skall enligt kommittén beaktas utfallet per den Ijanuari 1985 av 1984 års pris-och löneutvecklingsgaranlier inom del statliga avtalsområdet. Eventuella ändringar av arbetsgivaravgifter (egenavgift) föreslås få beaktas ,vid juste-ringslillfället den Ijanuari 1985..

Jag har inget all erinra mot kommitténs förslag angående inkomstföljsamhet.

Kommittén föreslår att en reglering görs avseende vissa belopp som är en följd av beslut under innevarande prisregleringsperiod. Enligt kommittén bör jordbmkel med anledning härav preliminärt tillföras 84 milj. kr. den 1 maj 1984 och 46 milj. kr. den Ijanuari 1985. En definitiv avräkning föreslås ske den Ijanuari 1985.

Jag har inle något att erinra mot denna beräkning.

Kommittén lägger vidare fram förslag till fördelning på olika produkter av det totala beloppet om 828 milj. kr. som föresläs utgå per den 1 maj 1984. Det ankommer på regeringen atl besluta härom. För riksdagens information vill jag nämna all jag har för avsikt atl föreslå regeringen att besluta i enlighet med förslaget. ti Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 182

Prop. 1983/84:182 6

Jordbruket tillfördes den Ijuli 1982 75 milj. kr. för eiableringssiöd och konsumtionsslimulerande åtgärder. Den Ijuli 1983 tillfördes ytterligare 37,5 milj. kr. för samma ändamål. Enligt kommittén bör ett belopp om totalt 112,5 milj. kr. tillföras jordbruket även under regleringsåret 1984/85. Kommittén finner alt etableringsstödei ;ir angeläget och bör utgå iivcn under nästa regleringsår. Utgifterna för etableringsstödei beräknas till ca 32 milj. kr. Återstående belopp om ca 80 milj. kr. föreslås få disponeras av näringen.

Jag biträder kommitténs förslag att medel tillförs jordbruket för nyssnämnda ändamål.

Kommittén föreslår att de tekniska möjligheterna alt införa ett tväprissyslem för mjölk, dock tidigast fr.o.m. den Ijanuari 1985, övervägs av statens jordbruksnämnd och näringen. Del bör få ankomma pä regeringen att besluta om ett eventuellt tväprissyslem för mjölk.

Vidare föreslär kommittén all reglerna för avvecklingsersättningen till vissa mjölkproducenter ändras i vissa avseenden samt atl giltighetstiden föriängs t. o. m. år 1985. Kommittén föreslär ocksä att del tillfälliga ränie-stödet bibehålls oförändrat i norra Sverige under år 1984 jämfört med år 1983. Jag biträder förslagen. Det ankommer på regeringen all besluta i dessa frågor.

Kommittén tar även upp regleringsekonomin för spannmål. Kommittén föreslär att underskottet i spannmålsregleringen den 30juni 1985 inte skall vara större än 500 milj. kr. jämte ränta på detta belopp under 1984/85. Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har förklarat sig beredd alt tillskjuta medel så att underskottet vid normal skörd och nu beräknade världsmarknadspriser inle överstiger nyssnämnda belopp. Om världsmarknadspriserna faller jämfört med nuvarande prognos för 1984/85 föresläs Lanlbrukar-nas förhandlingsdelegation få rätt att begära överläggningai' i frägan. Blir skörden större än normalt kommer jordbruket liksom tidigare åi alt antingen få tillskjuta ytterligare medel eller godta en sänkning av de preliminära priserna. Kommittén föreslär vidare alt en grupp tillsätts lör att behandla frågan om spannmälsregleringens finansiering. Till grund för gruppens arbete skall ligga bl.a. den rapport i frågan som uiarbeiais vid statens jordbruksnämnd. När gruppens analys redovisats får enligt kommittén ställning tas till den slutliga finansieringen av underskottet i spannmälsreg-leringen.

Jag har inget atl invända mot vad kommittén har anfört i fråga om spannmälsregleringen.

Prop. 1983/84:182

Till

Statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet

ySralag till -priBreKlerande fttg'årder dA .lordbrukets område 1964/65

1 Inledning

Regeringen uppdrog den 9 februari 1984 ät en särskild kommitté att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation avge förslag rörande den närmare utformningen av prisregleringen för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1984. Kommittén har bestått av statssekreterare Ulf Lönnqvist, jordbruksdepartementet (ordförande), generaldirektör Lennart Nilsson, riksskatteverket och budgetchef Bill Fransson, finansdepartementet.

Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation har vid överläggningarna stått till kommitténs förfogande som referensgrupp.

Kommitténs förslag skulle utformas med utgångspunkt i riksdagsbeslutet 1984 om vissa livsmedelspolitiska frågor (prop. 1983/84: 76, JoU 20, rskr 141).

Prop. 1983/84:182 10

Vidare skulle kommittén ta upp frågan om

- huvudmannaskapet m. m. för skördeskadeskyddet

- finansiering av den statliga rådgivningen till jordbruket med utgångspunkt i att 10 milj. kr. skulle avlastas statsbudgeten

- finansiering inom ramen av jordbruksprisregleringen av viss del, 15 milj. kr., av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård.

Kommittén skulle beakta att räntan pä den rörliga krediten hos riksgäldskontoret för ändamål inom jordbruksprisregleringen inte skall belasta statsbudgeten.

Regeringen har den 1 mars 1984 överlämnat statens jordbruksnämnds skrivelse 1984-02-15 (dnr 402-86/84) "Införselavgifter m. m." för övervägande till vissa delar inom ramen för kommitténs uppdrag.

Ett omfattande ekonomiskt-stalistiskt material av det slag, som använts under tidigare överläggningar, har ställts till kommitténs förfogande av statens jordbruksnämnd, lantbruksstyrelsen, lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, statens prisf och kartellnämnd, statistiska centralbyrån och 1983 års livsmedelskoimiiitté.

Material har bl. a. lagts fram, som behandlar produktions- och konsumtionsutveckling, jordbrukarnas och andra gruppers levnadsstandard och inkomstförhällanden, kostnadskalkyler för olika produktionsgrenar samt utvecklingen av kostnaderna i jordbruket och viss förädlingsindustri. Vidare kan nämnas beräkningar av produktivitetsutvecklingen inom jordbruket och en utvärdering av räntestödet.

Efter avslutade överläggningar lägger kommittén härmed i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingadelegation fram sina förslag till prisreglerande åtgärder.

Prop. 1983/84:182 II

2 Riktlinjer

En utgångspunkt för överläggningarna skulle vara de

livsmedelspolitiska målen. Enligt riksdagens beslut 1984 är huvudmålet att trygga värt lands livsmedelsförsörjning både i fredstid och under avspärrning eller krig. Som delmål under detta huvudmål gäller att konsumenterna får tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser och att jordbrukarna får en med jämförbara grupper likvärdig standard.

Inkorastraälet avser liksom tidigare i första hand heltidssysselsatta vid rationellt drivna jordbruksföretag. Prisregleringen skall utformas sä, att den ger ökat utrymme för en mer solidarisk inkomstfördelning mellan olika kategorier av jordbrukare. I riksdagsbeslutet framhålls särskilt problemen för de jordbrukare som belastas med höga räntekostnader.

Jordbruksproduktionen bör vara geografiskt väl differentierad. Jordbruket spelar en stor roll för sysselsättningen i bygder där det råder tirist på andra arbetstillfällen.

1984 års riksdagsbeslut innebär i fråga om prisregleringen pä jordbruksprodukter efter den JO juni 1984 att kompensationen till jordbruket och viss livsmedelsindustri för Ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestämmas efter obundna överläggningar. Hänsyn skall därvid tas till aktuella förhållanden pä marknaden, i jordbruket och' i samhällsekonomin i övrigt.

Det ankommer pä parterna vid.prisöverläggningarna att närmare överväga pä vilket sätt kostnadskompensatiohen skall beräknas. Även vid ett obundet system kan för vissa kostnader tillämpas automatiskt vericande regler. Det är emellertid angeläget att prisregleringen för jordbruksprodukter utformas sä att den blir ett stöd för strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens inriktning till marknadens efterfrågan.

Prop. 1983/84:182 12

3 Koaaltténs övervSganden och förslag

3.1 AllBint

Det är statsmakternas mål att inflationsförväntningarna i samhället dämpas. Parterna anser det angeläget att gemensamma ansträngningar nu görs för att begränsa kostnadsökningarna i jordbruket och den del av förädlingsindustrin, som ligger inom jordbruksregleringen. En relativt försiktig uppskattning har därför gjorts av den kompensation för kostnadsökningar som bör utgå dels vid ingången av perioden 1984/85 dels den 1 januari 1985. Som ett skydd för både producenter och konsumenter föreslås en garantiregel som innebär rätt till nya överläggningar vid viss avvikelse mellan den antagna och den faktiska kostnadsutvecklingen.

Vidare bör statens pris- och kartellnämnd ges i uppdrag att särskilt bevaka prisutvecklingen inom produktion och handel med livsmedel samt för jordbrukets insatsvaror.

För att minska en eventuell eftersläpning i kostnadskompensationen föreslås att de pris- och avgiftshöjningar som skulle ha trätt i kraft den 1 juli 1984 i stället får börja tillämpas den 1 maj 1984 (för växtodlingen avses dock 1984 års skörd).

Jordbrukarna bör beredas möjlighet till samma inkomst- och standardutvecklin som jämförbara grupper. Aktuellt material föreligger inte för andra företagare. I förslaget till inkomstföljsamhet för 1984/85 har därför löneavtalen pä det offentliga området varit vägledande.

Prisuppräkningen den 1 maj har som utgångspunkt den mittprisnivå m. m. som nu gäller. Utöver vad som följer av förslagen om kostnadskompensation och inkomstföljsamhet bör prisnivån justeras med belopp, varom beslut redan fattats under innevarande regleringsperiod. Härmed avses t. ex. engångsbelopp som tillförts eller dragits av under perioden och som bör återföras.

Prop. 1983/84:182 13

Den närmare utformningen av produktionsmålet och åtgärder för att åstadkomma balans mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter är under övervägande av 1983 års livsmedelskommitté. Utvecklingen på mjölkområdet, med tendenser till ökat koantal, föranleder dock enligt partema att statens jordbruksnämnd bör ges i uppdrag att tillsammans med näringen undersöka de tekniska möjligheterna att införa tvåpriasystem rår mjölk. Vidare Tdresläs vissa ändringar av avvecklingsersättningen till äldre mjölkproduoenter, som syftar till att öka anslutningen.

Det tillfälliga räntestödet för jordbrukare, som nyetablerat eller nyinvesterat, är under avveckling. Enligt en utvärdering av lantbruksstyrelaen kommer detta att medföra problem för ett stort antal jordbrukare, företrädesvis i norra Sverige. Överenskommelsen innebär att räntestödet bibehålls oförändrat i denna del av landet under 1984.

För kollektiv finansiering av viss del av kostnaderna Tor djurens hälso- och sjukvård avsätts enligt förslaget 15 milj. kr. Avlastningen frän statsbudgeten av 10 milj. kr. för finansiering av viss statlig rådgivning föresläs ske genom avgiftsbeläggning av vissa tjänster.

Förslagen framgår i sin helhet och mera i detalj av Tdljande avsnitt.

I frågor, som inte rör reglerna enligt detta förslag och som inte heller berör beslut enligt prop. 1983/84: 76, bör tillärapningen bygga pä hittillsvarande riktlinjer.

3'2 Prlsregleringspcrlodena längd

Prisregleringsperioden omfattar i princip tiden den 1 juli 1984 — den 30 juni 1985. Pris- och avgiftshöjningarna föreslås dock träda i kraft redan den 1 maj 1984 utom för växtodlingen, för vilken 1984 års skörd avses.

Prop. 1983/84:182 14

3.3 KoBtnadeutTecklingen

3.3.1 Jordbraket

Förslaget innebär att prisnivån höjs den 1 maj 1984 med 519 milj. kr. som kompensation för kostnadshöjningar i jordbruksproduktionen. För att åstadkomma en smidig övergång frän det hittills gällande systemet och den nya överläggningsordningen med ett obundet system knyter beräkningen av beloppet an till utvecklingen av index för jordbrukets produktionsmedel (PM-index) frän oktober 1983. Detta är den sista mätmänaden, som tillämpats under innevarande prisregleringaperiod. Enligt preliminära beräkningar har PM-index t. o. m. februari 1984 stigit med ca 3 $. I likhet med tidigare tillämpad beräkningsmetod, har procenttalet multiplicerats med värdet av jordbrukets inköp av produktionsmedel — 17,3 miljarder kr. — enligt lantbruksekonomiska samarbetsnämndens s. k. normkalkyl (kalkyl över jordbrukets intäkter och kostnader vid normal väderlek), vilket ger nämnda 519 milj. kr.

Den 1 januari 1985 föreslås jordbruket tillföras en

kostnadskompensstioh, motsvarande en prisstegring pä produktionsmedel av ytterligare 2 %, eller 355 milj. kr.

3.3.2 Uppsamling ocb förädling

Som underlag för förslaget om kostnadskompensation till viss förädlingaindustri har funnits dels preliminära beräkningar enligt tidigare tillämpad metod att mäta kostnaderna, dels beräkningar utifrån en s. k. icke branschspecifik indexmodell. Det har beaktats att prishöjningarna föresläs träda i kraft redan den 1 maj. Förslaget innebär att ett belopp av 140 milj. kr. fär utgå frän denna tidpunkt och ytterligare ett belopp av 110 milj. kr. den 1 januari 1985.

Prop. 1983/84:182 15

3.3.3 Garantiregel

Som nämndes inledningsvis irmebär föralaget en föraiktig uppakattning av koatnadautvecklingen i syfte att dämpa förväntningarna om priahöjningar. Föralaget kompletteraa med en garantiregel, aom innebär rätt till överläggningar vid viasa avvikelser mellan faktisk och antagen kostnadsutveckling. En utgångspunkt vid sådana överläggningar bör vara att ett syfte med garantiregeln är att akydda aäväl jordbrukarna, om målet att hålla tillbaka koatnadsökningarna inte skulle uppnås, som konsumenterna, om kostnadsutvecklingen blir svagare än som antagits.

Garantiregeln föreslås fä följande utformning:

Om den totala kostnadaökningen inom jordbruket och förädlingainduatrin under perioden oktober 1983 — oktober 1984 avviker med mer än 0,3 % av det samlade kostnadsvärdet (17,3+4,2=21,5 miljarder kr.) från den antagna kostnadsökningen om sammanlagt 1 124 milj. kr., har parterna rätt att inför den 1 januari 1985 begära nya överläggningar, som då fär gälla hela avvikelsen.

Kostnadsökningen inom jordbruket mäts med PM-index, beräknad pä sedvanligt sätt. Inom förädlingsindustrin mäts kostnadsökningen med LRFs s. k. mejeri- och slakteriindex med beaktande av intäktsändringar för biprodukter. Utfallet av dessa senare index bör granskas av statens pris- och kartellnämnd (SPK).

Vid första möjliga överläggningstillfälle fär åberopas det definitiva materialet beträffande kostnadsutvecklingen inom uppsamling och förädling, dva. bokföringsmaterial avseende 1984 för aniraalier och 1984/85 för vegetabilier. Materialet bör granskas av SPK.

3.4 Inkonstföljaainhet

I avsaknad av aktuellt material över inkomstutvecklingen för andra företagare än jordbrukare utgår förslaget om inkomstföljsamhet från löneökningarna under 1984 på framför allt det statliga avtalsområdet. Avdrag har pä sedvanligt sätt gjorts för produktivitetautvecklingen, som fär behållas inom näringen.

Prop. 1983/84:182 16

Föralaget innebär att jordbruket den 1 maj 1984 tillförs ett belopp av 85 milj. kr. Vidare skall vid första möjliga tillfälle beaktas utfallet per den 1 januari 1985 av 1984 års pris- och löneutvecklingagarantier inom det atatliga avtalaområdet.

Eventuella ändringar av arbetagivaravgifter (egenavgift) fär beaktas vid justeringatillfället den 1 januari 1985.

3.5 Justeringsposter

En slutreglering bör aä långt möjligt nu göraa avaeende belopp, som följer av beslut under innevarande regleringsperiod. Följande belopp tillkommer eller avgår till följd härav.

Milj. kr. o Avvikelae mellan preliminär och definitiv

PM-index per den 1 januari 1984 -12,1

o Avvikelae mellan utvecklingen av PM-index och

kostnader Tdr lejt arbete o Fodermedelsavgifter

Återföring av tidigare engångsbelopp

(20+40 milj. kr.) 60

Justering för inflytande avgifter

1983/84 (prognos) 76,5

o Uppsamling och förädling

Äterföring av tidigare engängabelopp 15,4

Definitiv juatering av kostnadskompensation

för animalier avseende 1983 o Priagarantiregeln i 1982 års avtal

Iterföring av engångsbelopp -15

o Arbetsgivaravgift

Höjd egenavgift 1 januari 1984 (0,2 %), som inte

tidigare beaktats 4,4

o Korrigeringsregeln avseende över- eller

underkompensation i förhällande till mittprisnivän o Efteraläpningseffekter

Jterföring av resterande belopp av totalt

100 milj. kr. i engångsbelopp från den 1 juli 1981 -25

Prop. 1983/84:182 17

Ovanstående poster ger tillaammana ett belopp per den 1 juli 1984 av 104 milj. kr., vartill kommer 26 milj. kr. den 1 januari 1985 avseende återföring av engångsbelopp inom uppsamling och förädling.

Med hänsyn till att pris- och avgiftshöjningarna föresläs ske från den 1 maj 1984 i stället för frän den 1 juli har nämnda belopp om 104 milj. kr. räknats ner till 84 milj. kr. Den 1 januari 1985 bör nivån äter justeras upp med skillnaden, dvs. med 20 milj. kr.

För vissa av juateringsposterna föreligger ännu inget material eller endast prognoaer. Parterna är ense om att definitiv avräkning får ske den 1 januari 1985, vid vilken tidpunkt uppgifter bör ha inkommit.

3.6 Sajuanfattning av belopp och effekter pA KPI

Totalt innebär i det föregående redovisade belopp att jordbruket och viss förädlingsindustri tillförs 828 milj. kr. i pris- och avgiftshöjningar den 1 maj 1984 (se tabell 1). Vid oförändrade öresmarginaler i handeln beräknas effekten pä konsumentprisindex (KPI) av detta belopp till 0,28 %.

Hur beloppet föreslås bli fördelat pä olika produkter framgår av följande tabell.

Tabell 2. Prishöjningar pä olika produkter frän 1 maj 1984

kr.

Vete

Råg

Korn

Havre

Matpotatis

Potatisstärkelse

Olja

Kokärter

Bruna bönor

Summa vegetabilier

Dryckesmjölk

Tetra Brik

Pure Pak Filprodukter

Tetra Brik

Pure Pak Industrimjölk Grädde, tjock Créme Fraiche Grädde, tunn Smör Härdost Färskost Mjölkpulver

Summa mejeriprodukter

Ore/kÉ	5		Milj. 1
eller	Öre	i/1
7(+3	sM		49,47
10			11,73
8			6,24
7			10,22
7			41,44
20			8,80
252			31,50
20			1 ,08
25			0,12

160,60

11,7	113,26
12,2	41,96
15,7	26,22
16,2	7,61
7	0,84
90	38,43
120	1,56
40	7,60
90	50,40
95	95,95
50	3,00
75	18,00

404,83

Agg		20	22,00
Kött av höns		50	20,50
Övrigt fjäderfäkött		70	1 ,40
Nöt-, kalv-, häst- samt fär-	och lammkött	75	104,18
Fläsk		50	114,40
Summa animalier			667.31
Totalt			827,91

Andrad kvalitetsbetalning.

Det preliminära inlösenpriset pä oljeväxtfrö förutsätts höjas med 18 öre/kg.

Det bör ankomma pä jordbruksnämnden att med beaktande av de föreslagna prishöjningarna föreslå prisgränaer och buffertzoner m. ra. samt normalinförselavgifter fr. o. m. den 1 maj 1984.

Prop. 1983/84:182 20

4 Etablerinsstöd

Under innevarande regleringaperiod har prianivån höjts, motsvarande totalt 112,5 milj. kr., för finansiering av etableringastöd och konsumtionsatimulerande åtgärder.

Parterna är enae om att etableringsstödet, som syftar till att underlätta generationsskifte och till att unga jordbrukare i allmänhet skall kunna etablera sig, är angeläget och bör utgå även under 1984/85. Utgifterna härför beräknas av lantbruksstyrelsen till ca 32 milj. kr.

Återstoden av beloppet, ca 80 milj. kr., fär disponeras av näringen.

5 EAdgivning samt djurens hälso- och sjukvArd

Det rdreslås att 10 milj. kr. av kostnaderna för den atatliga rådgivningen till jordbruket skall avlastas statsbudgeten genom en ökad individuell avgiftsfinansiering.

Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att utforma föralag till föreskrifter härom.

Beträffande djurens hälao- och sjukvård innebär förslaget att jordbruket avsätter 15 milj. kr. för kollektiv finansiering av den del av kostnaderna varmed statsbudgeten skall avlastas.

6 Produktionsanpassning

0vtr3'i';tt3situetionen inom mjölkproduktionen är oroande. Parterna är ense om att tendenserna till fortsatt uppgäng av produktionen motiverar atc kraftigare åtgärder än hittills vidtas för att förbättra produktioiisbalanaen. Det kan erinras om att inom 1983 års livsmedelskommi-ité har redovisats ett tvåprissyatem för mjölk (Da Jo 1983: 10 och Da Jo 1984: 1). Utöver de bemyndiganden som

Prop. 1983/84:182 21

jordbruksnämnden redan har i fråga om produktionsanpassning föreslås att de tekniska möjligheterna av att införa ett tvåprissystem, dock tidigast från den 1 januari 1985, övervägs av jordbruksnämnden och , näringen. Ett eventuellt förslag om tväprissystem bör underställas regeringen.

Reglerna för avvecklingseraättningen till äldre mjölkproducenter föresläs bli ändrade i vissa avseenden i syfte att öka anslutningen. Kravet att all nötkreatursproduktion skall upphöra, som nu gäller i södra och mellersta Sverige, föresläs bli slopat. Förslaget innebär ocksä att ersättningen höjs från 40 till 50 öre per kg mjölk och högsta kvantiteten mjölk, som ersätts, ändras frän 75 000 kg till 100 000 kg. Giltighetstiden förlängs t. o. m. 1985.

Det fär ankomma pä jordbruksnämnden och lantbruksstyrelaen att utfärda närmare bestämmel.ier härom.

7 Räntestöd

Nuvarande räntestöd till jordbrukare, som nyinvesterat under 1975-1977 resp. I978-I98O, är planenligt under avveckling. Enligt en utvärdering, som utförts av lantbruksstyrelsen, är den ekonomiska situationen fortfarande bekym.iiersam för mänga av företagen, företrädeavis i norra Sverige. Det föresläs därför att räntestödet får behällas oförändrat i denna del av landet under 1984 jämfört med 1983. Detta innebär att reglerna för avtrappning av den stödberättigade räntedelen tas bort.

Det bör ankomma pä lantbruksstyrelaen att utfärda närmare bestämmelser.

8 Vissa medel över statsbudgeten, införselavgifter b. m.

8.1 Låginkomstsatsning ■. m.

För läginkomstsatsning m. ra. inom jordbruket har för 1983/84 anvisats 435 milj. kr. över statsbudgeten. För 1984/85 föresläs samma belopp bli anvisat enligt följande.

Prop. 1983/84:182 22

Milj. kr.

Leveranatillägg för mjölk 120

Avbytarverksamhet 100

Företagshälsovård 13

Socialförsäkringaskydd 120

Tillfälligt räntestöd 44

Produktionsanpassningaåtgärder m. m. 38

Summa 435

Likaom tidigare bör eventuella besparingar eller överakridanden av beloppet för leveranatillägg tillföras resp. avgå frän beloppet för avbytarverksamhet. Des3_utpm bör eventuella överblivna medel aom avaatts för tillfälligt räntestöd och produktionsanpassningaåtgärder m. m. fä användas för övriga ändamål inom läginkomstsatsningen.

I avsnitt 6 och 7 har redovisats förslag till vissa ändrade regler för räntestödet och avveoklingsersättning till äldre mjölkproducenter. Den senare posten belastar "Produktionsanpassningsätgärder m. ra." ovan.

8.2 Införselavgiftemedel n. m.

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 15 februari 1984 "Införaelavgifter m. m." inkommit med förslag till ändrad finanaiering av viasa ändamål, som hittills täckts av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. I samma skrivelse har föralag lämnats till finansiering av räntedifferenaer (sammanlagt 10 milj. kr.) som uppkommit för krediten för lagring av jordbruksprodukter och för inlösen av oljeväxtfrö.

Med anledning av nämndens framställning föreslås att följande poster avförs från ändamål utanför fördelningaplanen.

Prop. 1983/84:182 23

Förslag 1984/85 Tkr o Medel till Sveriges potatiaodlarea rikaförbund

(SPOR) för effektiviaering av odlingen -2 780

Medel tas i stället frän arealavgifter,

handelsgödselavgift eller fördelningsplanen
o Prisäterbäring till pälsdjursuppfödare -4 000

Föreslås belaata apannmålsregleringen resp.

föras inom fördelnirigsplanen
o Stöd till odlingen av vallfrö -6 000 ■

Föreslås finanaieraa inom fördelningaplanen o Kollektiva åtgärder för odlingen av

konaumtionafiak -300

Bör belasta spannmålsregleringen reap.

införaelavgiftsmedel frän import av foder

Dessutom kommer enligt förslaget vissa räntedifferenaer, aom täckts av den rörliga krediten, att med 4 milj. kr. var belasta kött- reap. mjölkregleringen och med 2 milj. kr. fettregleringen under 1984/85. Vidare förs införselavgifter för majs, som inte används som foder, inte längre till fodermedelsavgifter. Deaaa medel kan därmed användas för ändamål utanför fördelningsplanen.

För utbyteshandel med kött och fläsk förealåa samma regler som gäller under innevarande regleringsperiod.

Det bör ankomma pä jordbruksnämnden att i sedvanlig ordning inkomma med förslag till fördelning av medel inom fördelningsplanen.

9 SpannmAlsregleringens ekonomi

Det utgående underskottet i apannmålsregleringen den 30 juni 1984 skall enligt tidigare bealut inte vara större än 400 milj. kr. jämte ränta på detta belopp. Parterna har enats om att underskottet i spannmälsregleringen den 30 juni 1985 inte skall vara större än 500 milj. kr. jämte ränta pä detta belopp under 1984/85. LRF har förklarat

Prop. 1983/84:182 24

sig berett att tillskjuta belopp så att underskottet vid normal skörd och nu beräknade världsmarknadspriser inte överstiger nyssnämnda belopp. Om världsmarknadspriserna faller jämfört med nuvarande prognos för 1984/85 har LRF rätt att begära överläggningar i frågan. Blir skörden större än normalt kommer jordbruket liksom tidigare år att antingen fä tillskjuta ytterligare medel eller godta en sänkning av de preliminära priserna.

Partema förealår att en grupp tillaätta för behandling av frägan om apannmälsregleringens finansiering. Till grund för gruppens arbete skall ligga bl. a. den rapport i frägan som utarbetats vid statens jordbruksnämnd. När gruppens analys redovisats får ställning tas till den slutliga finansieringen av underskottet i spannmålsregleringen.

10 Skördeskadeskyddet

Partema är ense om att arbetet med frägan om skördeskadeskyddet skall fortsätta i en särskild grupp i syfte att förslag om ändrat huvudmannaskap för skördeskadeskyddet skall föreligga i sådan tid att proposition kan läggas fram till 1984/85 års riksmöte.

11 Avgift pä handelsgödsel

Det förealåa att avgiften för hanJelsgödselmedel oförändrat skall uppgå till 12 ? av försäljningspriserna. Det bör ankomma pä jordbruksnämnden att fastställa de öresbelopp för avgiften som skall gälla under 1984/85-

Norstedts Trycken, Stockholm 1984